Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter ekstedt
Om det tydligt bildas koldioxid så jäser det, oavsett bubblor i jäsröret eller ej. Det sistnämnda är helt enkelt en ganska dålig indikator. Jag har varit med om hinkar som läcker även om man trycker åt locket så mycket det går.
Men om det de facto inte jäser kanske det kan bero på brist på jästnäring. Jag kan inte så mycket om just mjöd, men vad jag har förstått är musten ganska näringsfattig och det är standard att tillsätta jästnäring på något sätt.
Socker för kolsyrejäsning står inte alltid med i recept, delvis för att en del ju inte kolsyrejäser utan trycker in kolsyra i ölet.
Du tillför sockermängd beroende på hur mycket kolsyra du vill ha, det är ingen skillnad.
Hur avgör du huruvida det jäser?
På grund av minskad produktion och platsbrist skänker jag mot avhämtning bort den här damejeannen på 20 liter i en praktisk plastkorg. Haken är att man får hjälpa till med tömning vid avhämtning, samt att man får rengöra den själv. Just nu är det 20 l misslyckad lambik i den. Först till kvarn.
/Fredrik
Att det slutar bubbla betyder inte så mycket. Det kan ha jäst klart för flera veckors sedan, alternativt tuffar det på fortfarande. Men eftersom SG är 1,013 så jäser det troligen fortfarande. Låt det stå några veckor och mät igen.
Och du har väl tappat om till ett syretätt jäskärl hela vägen upp till halsen? Om inte, gör det omedelbums.
Visst bildar den etanol under kolsyrejäsningen, typiskt 0,2-0,3 %.
Fast nu är det väl öl du är inne på. Där vill man att mäsk-pH ska ligga i intervallet 5,2-5,5 ungefär. Ölet brukar landa på 4,1-4,5.
Vin och cider ligger dock på pH 3-4 ungefär. Där ska vinjäst inte ha några problem.
Hmmm...Lite dumstrut på kanske. Men jag slänger i salter och mjölksyra direkt i mäskvattnet enligt uträkningar från brewfather. Sen mäter jag ph när jag mäskat i 20-30 min och kyler den mäsk jag ska mäta till ca 20 grader.
Fast då gör du rätt.
Syresättning ska ej behövas. Funderar på om det kan vara konserveringsmedel i josen?
Vilken satsvolym pratar vi om?
Om det är tanniner (och även för måttligt humlade öl som du skriver) så är det garanterat lakningen som är boven. Och då är problemet kombination av för hög temperatur och för högt pH. Det sistnämnda kan uppträda om mäsk-pH är för högt eller om man lakar för länge.
Jag hade för länge sedan problem med sträva öl och då visade sig en felaktig vätsketermometer vara boven. Den visade 5 C för lågt.
Bara för att kolla. Det är väl mäsk-pH du justerar till 5,2-5,3 och inte själva vattnet? Inte för att jag tror det är orsaken här, men det är ett inte helt ovanligt missförstånd. Tänk också på att mäsk-pH ska mätas vid 20 C, annars får man kompensera.
Olika belgiska öl är kanske ditt bästa val. Sedan har nog många öl från svenska mikrobryggerier (och andra nationaliteter) jäst kvar, men frågan är hur intressant det är då de säkert använder samma kommersiella stammar som vi hembryggare har tillgång till. Vilket leder mig in på lite allmäna tips och tankar jag skrev om ämnet för några år sedan:
Ett annat tips angående MJ:s cidersatser. Att man ska tillsätta extra socker är förstås skumt. Om man bara späder ut med samma faktor som själva koncentreringen gjordes så ska man ju hamna på samma sockerhalt som den ursprungliga musten. Vilket normalt räcker. Så att såpass mycket socker krävs tyder på att man späder mer än koncentreringen. Vad det har för effekt på smaken är inte svårt att inse. Så för bättre resultat använder man mindre andel vatten och skippar sockret. Vet en som gjorde så med betydligt bättre äppelsmak.
På MJ:s instruktioner står det bara att man ska tillsätta 3 l kokande vatten. Oklart varför, borde funka med kranvatten direkt. Möjligen för att sockret ska lösa sig enklare.
Men finns oavsett ingen anledning att koka hela rasket.
Varför skulle man behöva koka? Framgår inte av vare sig bilden eller länken.
Vad skulle den fylla för funktion? Du ska inte koka cidern, inte pastörisera heller.
Krossningen är nog den mest sannolika faktorn.
Med tanke på att du verkar ha viss ambition i ditt cidermakande tror jag du skulle ta och passa på att läsa på ordentligt inför hösten. Här är en bra nätresurs t.ex.
http://www.cider.org.uk/
Jag skrev också ett blogginlägg om ciderlitteratur för ett tag sedan:
https://fabrikorekstedt.blogspot.com/20 … ocker.html
Det är vissa jästarter som t.ex. Kloeckera apiculata som skapar stora mängder etylacetat initialt under jäsningen innan annan jäst (t.ex. Sacharomyces) har hunnit växa till sig och dominera. Olika äppelsorter kan säkert innehålla olika mängder av olika jästsorter, och därmed kan det påverka. Även temperatur kan påverka, K. apiculata gynnas av låga temperaturer t.ex. Det är inte alla spontanjäsningar som ger stora mängder etylacetat.
Tillsätta jäst är det säkraste sättet. Annars är det att svavla.
Det är förmodligen etylacetat du känner, en typisk bismak som kan uppstå vid vildjäsning. Har kännt det i många kommersiella vildjästa cidrar också, och det verkar anses som okej av somliga. Kan sakta brytas ned, men du kan inte räkna med att det ska försvinna.
För suröl brukar jag använda:
Frukt c:a 200 g/l
Humle c:a 5-10 g/l
Det ger ett påtagligt smakbidrag, inte alls säkert att du vill ha så mycket.
Här gjorde jag en fläderlambik:
https://fabrikorekstedt.blogspot.com/20 … adrik.html
Till att börja med så står det en del om detta i boken "Ciderrevolution". En bok som jag i övrigt tyckte var rätt tveksam, men just detta kändes gediget. Jag vill minnas att de använde samma sätt som man brukar göra med frukt i suröl: låt cidern/ölet jäsa ut, tappa om till ett kärl med frukten i och kåt det stå i 1-3 månader, för att sedan paketera.
Vad gäller humle och fläder så räcker det att de drar i cidern i några dagar. Behöver inte torkas. Undvik gröna delar hos flädern.
Några kommentarer.
WLP830 har 10 C angivet som lägsta rekommenderade temperatur. Det går att köra något lägre, men då blir förloppet långsammare. WLP833 har 9 C angivet som lägsta rekommenderade temperatur.
Jästen blir inte pigg av att stå ett dygn i kylskåp, tvärtom så går den snabbare ner i dvala igen.
Kalljäsning tar allmänt längre tid att sparka igång än varmjäsning, i synnerhet när man pressar ner jästen under 10 C.
Sammanfattningsvis tycker jag inte att det verkar vara något särskilt konstigt här. Jo, flockuleringen verkar märkligt. Enligt WhiteLabs ska den ha måttlig flockulering.
Humlebladet → Inlägg efter ekstedt