Sökalternativ (Sida 1 av 26)

Att det slutar bubbla betyder inte så mycket. Det kan ha jäst klart för flera veckors sedan, alternativt tuffar det på fortfarande. Men eftersom SG är 1,013 så jäser det troligen fortfarande. Låt det stå några veckor och mät igen.

Och du har väl tappat om till ett syretätt jäskärl hela vägen upp till halsen? Om inte, gör det omedelbums.

Fast nu är det väl öl du är inne på. Där vill man att mäsk-pH ska ligga i intervallet 5,2-5,5 ungefär. Ölet brukar landa på 4,1-4,5.

Vin och cider ligger dock på pH 3-4 ungefär. Där ska vinjäst inte ha några problem.

Syresättning ska ej behövas. Funderar på om det kan vara konserveringsmedel i josen?

Om det är tanniner (och även för måttligt humlade öl som du skriver) så är det garanterat lakningen som är boven. Och då är problemet kombination av för hög temperatur och för högt pH. Det sistnämnda kan uppträda om mäsk-pH är för högt eller om man lakar för länge.

Jag hade för länge sedan problem med sträva öl och då visade sig en felaktig vätsketermometer vara boven. Den visade 5 C för lågt.

Bara för att kolla. Det är väl mäsk-pH du justerar till 5,2-5,3 och inte själva vattnet? Inte för att jag tror det är orsaken här, men det är ett inte helt ovanligt missförstånd. Tänk också på att mäsk-pH ska mätas vid 20 C, annars får man kompensera.

Ett annat tips angående MJ:s cidersatser. Att man ska tillsätta extra socker är förstås skumt. Om man bara späder ut med samma faktor som själva koncentreringen gjordes så ska man ju hamna på samma sockerhalt som den ursprungliga musten. Vilket normalt räcker. Så att såpass mycket socker krävs tyder på att man späder mer än koncentreringen. Vad det har för effekt på smaken är inte svårt att inse. Så för bättre resultat använder man mindre andel vatten och skippar sockret. Vet en som gjorde så med betydligt bättre äppelsmak.

Varför skulle man behöva koka? Framgår inte av vare sig bilden eller länken.

Krossningen är nog den mest sannolika faktorn.

Det är vissa jästarter som t.ex. Kloeckera apiculata som skapar stora mängder etylacetat initialt under jäsningen innan annan jäst (t.ex. Sacharomyces) har hunnit växa till sig och dominera. Olika äppelsorter kan säkert innehålla olika mängder av olika jästsorter, och därmed kan det påverka. Även temperatur kan påverka, K. apiculata gynnas av låga temperaturer t.ex. Det är inte alla spontanjäsningar som ger stora mängder etylacetat.

Det är förmodligen etylacetat du känner, en typisk bismak som kan uppstå vid vildjäsning. Har kännt det i många kommersiella vildjästa cidrar också, och det verkar anses som okej av somliga. Kan sakta brytas ned, men du kan inte räkna med att det ska försvinna.

Till att börja med så står det en del om detta i boken "Ciderrevolution". En bok som jag i övrigt tyckte var rätt tveksam, men just detta kändes gediget. Jag vill minnas att de använde samma sätt som man brukar göra med frukt i suröl: låt cidern/ölet jäsa ut, tappa om till ett kärl med frukten i och kåt det stå i 1-3 månader, för att sedan paketera.

Vad gäller humle och fläder så räcker det att de drar i cidern i några dagar. Behöver inte torkas. Undvik gröna delar hos flädern.

Att det inte smakar särskilt sött tyder väl iofs på att det är dextriner, dvs hög mäsktemperatur. Mäskning i 71 C kanske är tillräckligt för att för att få 60 % skenbar utjäsning.