Portugisen skrev:

Hej.

Hur var det nu med Isinglass, vilken temp skall ölet ha och hur länge skall det få stå innan jag måste tappa från?

Ett par dagar i låg temperatur?

Tacksam för snabbt svar.

Mvh
Pål

(Jag förutsätter att du inte har Hembryggaren där ämnet behandlats, är du sugen på detta med finings kan du beställa tidningen)

I korthet så varierar metoderna med vilken typ av isinglass du har men om du har den som Humle säljer så är det är viktigt att blanda den väl med lite öl först, helst rumstempererad öl, sedan blandar du ned det i ölen. Ölen ska vara kallt, och det finns varierande uppgifter om optimal temp men jag rekommenderar serveringstemperatur.

Sedan kommer du få resultat som varierar med hur mkt du använder. För lite tar lång tid och dumpar inte all jäst, för mkt ger förluster och kan ge ett fluffigt sedimentlager.

Egentligen bör du först dra ut lite öl, kanske 1 liter och fördela i några flaskor.
Häll sedan lite isinglass ( förbered en rumstempererad blandning där du blandat isinglass och öl och fördela olika mängder) i flaskorna och skaka kraftigt. Notera sedan sedimenteringsfart och –djup.

Den flaska som snabbast blev blank med minst förluster och stabilast sedimentlager får sedan stå som förebild när du skalar upp metoden för huvudbatchen.

Det finns hyllmetrar skrivna om detta ömne.

Isinglass (beroende av typ) är snabbt och ger stabilt sedimentlager men tar inte bort för mkt ”saker” i ölen.

Gelatin är enklare, och vanligtvis mer effektivt (för effektivt ibland) på att dumpa jäst mm i ölen, dock dålig sedimentsstabilitet. 

”Professionell” isinglass är väldigt effektivt och bra på alla sätt men lite bökig att förbereda, jag har dock fått riktigt bra resultat av sådant. Snabbt, stabilt sediment och små förluster.

Det är viktigt att påpeka att du måste göra ett test först om du vill kunna förutsäga vilket resultat som du kommer få med den isinglass och öl som du har.

Här finns länk med lite allmän info

http://www.byo.com/stories/techniques/a … ioned-beer
Med vänlig hälsning.
Magnus

Det verkar mer och mer rimligt att göra sig besväret med att först sätta en mindre brygd för att sätta den större brygden på kakan av den mindre.
(om man nu anser att riktlinjen 1 *10^6 celler/mL/P även är tillämpbar för oss hembryggare)

Egentligen skulle man ju försöka ha diciplinen att brygga i sådana intervaller att öl 2 sätts på kakan till 1 och öl 3 på kakan av 2 osv men det
blir ju alltid för långt mellan bryggpassen.

Här vore det bra med statistik över hur smakprofilen ändras med ökad pitch rate. Det att många struntar i riktlinjen

Vet någon om det finns något skrivet om hur kurvan med risken för felsmaker ökar vid mindre pitch rate?

Hur stora förkulturer använder ni?

Mr Maltys Pitch Rate Calculator ger vid jäsning av 140 liter Ale med OG 1.042 att det behövs 1096 miljarder jästceller och att det krävs 3 jästpaket och dessutom 33 liter starter(alt 5 paket och 17 liter starter)!! Utan starter krävs 14.4 paket!
http://www.mrmalty.com/calc/calc.html

Vissa kör ju den enkla regeln med 5% starter till ale och då skulle det endast krävas 7 liter starter och ett smackpack.

Som jämförelse anser Mr Malty att man bör ha 8 liter starter och ett smackpack vid jäsning av 40L ale OG 1.042, det ger ju 20% förkultur.

Hitintills har jag kört med 5-10% för ale och det har fungerat ok men jag tänkte nu prova Mr Maltys rekommendationer för att se om smaken blir bättre.

Vad tycker ni, är det motiverat med sådana gigantiska förkulturer?
(Om någon av er har testat ha gå ned från dessa rekommenderade mängder och fått sämre resultat vore det intressant at höra. Zainasheff menar ju att lägre koncentrationer än de han rekommenderar är ett risktagande som inte ger den bästa ölen och det vore ju intressant att höra era synpunkter om detta.)

Senast redigerat av mw (Igår 21:24:23)

Steff skrev:

Ok tack för bra tips mw. Efter sekundären kan man alltså tillsätta såväl ny jäst och maltodextrin (för att få den mindre blaskig) och börja om proceduren?

Old growries ide kanske kan vara något också. Teoretiskt tycker man att det borde fungera om inte den första satsen är så pass dålig att allt blir pannkaka.

Det blir bakvänt att tillsätta maltodextrin (längre kedjor med kolhydrater som därför är mer svårjäsbara av jästen) och dessutom extra jäst.

Jästtillsats är till för att jäsa ut din öl, om den är utjäst finns det ingen poäng att tillsätta jästen.

Maltodextrinen härmar att mäska vid högre temperatur vilket ger en öl som typiskt sätt slutar på en högre FG.

Applicerar vi detta tankesätt på din specifika öl får vi någonting liknande:

"FG 1.017":
Det talar för att du antingen mäskade vid hög temperatur och/eller så var jästen av dålig kvalitet/kvantitet och/eller av en lågutjäsande sort.

"Pga att jag använde för lite malt så smakade ölet något blaskigt i övrigt var den okej":
En blaskig öl blir inte fylligare av att jäsa ut mer. Fördelen av att ta ut en del öl för att tilsätta jäst är att du lär dig använda korrekt kvalitet/pitchrate iom at du märker ett mönster i vilka öl som har hög FG och kan jäsa ut ytterligare och vilka som inte kan det (ev. är detta av rent akademiskt intresse)

"Eller är det bara att acceptera läget?"
Smakar det blaskigt råder jag dig att tillsätta maltodextrin.

Vad som kan vara bra att veta är att om det höga FG't beror på dålig/lite jäst så kommer jästen ändå försöka fortsätta att jäsa ut sockerarterna. De enklaste sockerarterna går först och de svåraste sist. Tillsätter du då extra dextriner kommer dessa sockerarter förjäsas i den mån den specifika jästsort ö.h.t. kan det.
Detta borgar för flaskgranater om du inte testar den teoretiska utjäsningsgraden (med mer jäst)

Sök så finner du info detta.

Steff skrev:

Hej.

Jag har en sats på sju liter som jag tänkte tappa upp på flaskor efter 15 dagar på primär och sekundärjäsning.
Jag upptäckte under veckan att jag räknat fel på malten och använt för lite, därav det låga OGet på 42. Sen återanvände jag en jäst för första gången. Nu när jag kollade FG låg det på 1017. Det känns inte som det jäst ut färdigt och med det låga OG jag hade från början blir det ingen stark öl. Pga att jag använde för lite malt så smakade ölet något blaskigt i övrigt var den okej, det känns som om det finns potential. Nu undrar jag om det går att förbättra ölet så här i sista stund eller om jag ska ha det som vardagsöl. Det jag undrar är om jag kan få ölet fylligare, kanske med hjälp av maltextrakt och om det skulle funka o slänga i en torrjäst för att låta den jäsa ut ordentligt? Eller är det bara att acceptera läget?

Det går utmärkt att efterjustera sin öl.

Ett OG på 1.042 fungerar för att göra t.ex. en ordinary bitter. Då torde en FG på i runda slängar 1.009-1.011 passa väl.
Risken du kan löpa med öl av låg OG är att det kan smaka blaskigt. Därför är det viktigt att inte mäska för lågt, 67-68C kan vara lagom, samt att du haft tillräckligt med specialmalter. Jag föredrar att ha mycket karamellmalt i mina svagare engelska ölsorter; 10% är inte för mycket.

Vill du kan du efterjustera med maltodextrin eller specialmalter (som du låter dra i 70-75 C vatten i kanske 15 min).

För att avgöra om din öl jäst ut färdigt kan du ta ut ngra deciliter. Tillsätt torrjäst och mät densitet efter några dagar. Sjunker densitetet vet du att din öl inte är färdig.

Det går även utmärkt att tillsätta olika humletéer för att erhålla utökad humleprofil.

Jag gör ofta på detta sätt och det är utmärkt för att lära sig hur olika humle- och maltsorter smakar/luktar.

Jag vill gärna slå ett slag för en gammal teknik som fungerar bra för mig.

"Dropping the beer" 
http://en.wikipedia.org/wiki/Double_dropping
http://www.jimsbeerkit.co.uk/forum/view … er#p204149

I.o.m. att de flesta nybörjare underpitchar http://www.mrmalty.com/calc/calc.html så föreslår jag att du häller över ölen redan efter en dag ned i en ny ren hink för att separera bort druv,drav,jäst och samtidigt kan du ha i torrhumle.

(Du kan även vänta några dagar med att ha i humle, men då ökar risken för syreskada. T.ex. humlekottar innehåller syre. Däremot minskar risken för infektion när väl pH är lägre och det finns alkohol i ölen. Humlekaraktären blir också större om det finns mindre jäst i rörelse. Jäst skrubbar ur humlekaraktär. Således finns det saker som både talar för och emot att ha i humle tidigt. 3-4 dagar kan kanske vara en god kompromiss)

När du på detta sätt återsyresätter kompenserar du för dåligt förarbete och du vet att jästen kommer konsumera allt syre eftersom du gör det när det garanterat finns stärkelse kvar som kommer jäsa.

Humlet sätts i rörelse av jäsningen vilket borgar för bra humleutbyte (dock verkar utbytet minska om det finns mkt jäst i suspension) och du minkar risken för syreskadat öl samtidigt som du får ett välutjäst öl.

Du slipper också göra en sekundärjäsning som är riskabel i.o.m. den sena syresättningen.

När så ölen är klar efter kanske 1-2 veckor kan du ställa den riktigt kallt (rör i isinglass eller gelatin i ytskiktet) och vänta ngra dagar så att ölen är helt klar (är det riktigt kallt bör det gå snabbt).

Sedan när du fyller på flaska får du en helt blank öl som du primar och tillför lite torrjäst i var flaska. På detta vis vet du att du får en öl som jäser upp till rätt tryck snabbt och du får minimalt med sediment i botten.
(låt den stå i rumstemp under denna fas, torde det ta max 1 vecka, ställ sedan kallt)

De gånger jag gjort detta har jag fått torrt slutresultat. Provat på OG 1.056 och 1.066.

Googla lite innan du provar. Att tänka på är att inte vänta för länge innan du droppar ölen, 16 tim kan vara lagom.
Mer än 24 timmar skulle jag inte vänta iaf.

Rapportera dina resultat!

wildbilly skrev:

Tack för tipsen, jag ser till att berätta hur det går. En sista fråga bara... hur fungerar det att göra en förkultur av bottensatsen på t.ex. en westfalle dubbel? är det lurigt, dumt, bättre att använda en wyeast jäst?

Inte alltid lätt at veta vilken jäst som de pitchar för att jäsa upp co2 nivån i flaskan.

Ibland prioriteras andra egenskaper än vilka som gagnar dig vid huvudjäsningen.

Westmalle tror jag är Wy3787 och används även av Westvleteren. Du bör göra en ordentlig förkultur och jag rek. ett fräscht smackpack.

Att uppodla jäst ur en flaska är roligare än det är användbart, särskilt om den går att köpa spm smack pack.

Tror det där med humlebeskor över 100 ska tas med en nypa salt. Pliny the elder ska väl ligga bortåt 200IBU teoretiskt
Hört många som säger att du inte kan känna skillnad i beska när du passerar 100IBU, vätskan kan sas inte ta åt sig mer av beskan.


http://forum.northernbrewer.com/viewtop … er#p657169

De som tror att en Imperial IPA smakar som sandpapper har kanske inte fått smaka ngn ännu.
Förövrigt smakar varken Stones Imperial IPA eller DF 120min allt för beskt tycker jag.

Alltid kul att lyssna på tastetube
http://www.youtube.com/watch?v=y-Oxq--oZ6U

Portugisen skrev:

Wildbilly, det som är så skönt med belgisk öl är att det finns nästan inga regler, alltså finns det inga fel.  Jag skulle vilja sträcka ut hakan och säga att det som skiljer belgisk öl från all annan öl är jästen som används - everything else goes.

Jag håller inte riktigt med! Många verkar tycka att en konstig öl med massor av skumma estrar kan smygas in under ngn belgisk kategori.

Belgisk öl är knepig. Jästen är tokviktig och ÄVEN temperaturen. För låg- blir det trist och för hög temperatur får du ont i huvudet.
Det finns massor som kan bli fel när du kokar ihop en belgisk öl. Blir den svårdrucken pga för mkt dextrin eller för estrig så blir det fel.

Välbryggd belgisk öl är alltid lättdrucken imho.

Helmäskar du bör du:
mäska lågt (65-66C 90min), koka länge (90min) köra med mkt socker (5-20% kanske, gärna kandisirap),
jäsa vid olika temp (börja vid kanske 18, sluta vid 25-29C), pitcha rikligt (kolla pitch rate calc.), använd RÄTT jäst (US-05 är ingen hit)

Om din öls primärjäsning är klar inom 1 vecka, sekundären kanske 3-6v och dina vänner ber om fler än ett glas kan du vara nöjd.....   

Kör hårt!

Jonte skrev:

Funderar på att testa att brygga en snabb single hop ale imorgon. Med mellanmörkt maltextrakt, carapils och cascade 7.5% alfasyra. Tänkte koka i 15 minuter och alltså skippar jag bitterhumlingen helt. Målet är nån slags pale ale med mycket humlesmak och arom men inte så mycket kärv beska.

Några förslag på hur jag ska dosera humlen? Kan tänka mig en beska på cirka 30-35 IBU.

Jag har testat detta flera gånger och resultaten är intressant om man vill lära sig hur humle beter sig och man även vill lära sig hur olika humle smakar.
Amerikanska humlesorter fungerar mkt bättre än t.ex. engelska. Simcoe och Amarillo ger mkt bra resultat medan EKG inte alls fungerar väl.

Jag kom fram till att enkelhumlad 15min öl med amarillo blir ganska mesig och en med bara simcoe blir lite för aggressiv.

Bäst blir det med Simcoe vid tex 15- och 10 min givan och Amarillo vid 5- och 0 min givan.
Använd en neutral jäst, US-05 är klockren. OG kanske 1.040-1.045. Överpitcha inte, se till att få rätt nivå.(blir för torrt och det kommer behövas viss sötma mot humlen)

Detta var receptet jag började leka med
http://www.basicbrewing.com/database/in … _value=148

Jag anser att alla borde testa detta. Det ger en helt annan förståelse för late hopping och hur olika humle smakar. Enkelhumlade öl är sällande lysande men
alltid roliga att prova! Sedan när du behärskar enkelhumlade öl kan du börja mixa olika enkelhumlade öl och ta reda på vilka proportioner som funkar bäst.

http://thebrewingnetwork.com/shows/The- … Appearance

Kör hårt!

Om du kan få tag i ett ex av av den nya Hembryggaren (nr 3) så ska du se att det klarnar....

Tjena!
Bittern tycker jag är en svår stil egentligen.
Den är lätt att få ok men den bygger helt på balansen och det krävs riktigt bra malt och humle. Saknar du lyxmalt ala  Maris Otter eller ännu hellre Optic tycker jag du bör tillföra biscuit- och kanske lite aromaticmalt för att få kak- och brödighetan. Jag har provat med "vanlig" pilsner- och alemalt och det blir ganska trist det hela.

Kenneths recept verkar bra tycker jag men saknar du riktig golvmältat malt skulle jag öka crystalmalten, kanske ha i lite vetemalt, münchner osv

Akta dig för att få för låg OG eller för hög beska. Engelsk jäst nästan ett måste. WY 1968 är fin men bör jäsas varmt, den är lite lynnig.

Som sagt, bittern är knepig. Räkna md att inte bli supernöjd de första gångerna. APA är mkt lättare imho.
Ok ja, viktigast är nästan CO2 nivån, less is more!!

Förövrigt tycker jag allt du kan ha i lite Ka.sulfat utan att känna dig för orolig. Tror knappt det finns något trakt i sverige som har så höga nivåer att du förstår din öl om du har i 1 eller två tsk per 25liter. Lösligheten ökar förövrigt i kall öl jämför med varm, vilket är lite märkligt. Tillsätt före uppvärmning eller efter nedkylning?

Akta dig för att låta ölen stå på kakan!

Jag trodde detta med autolys bara en myt, men har nu lyckats bevisa att så icke är fallet.
Mina två sista batcher smakar härligt apa med bränd kabel, köttspad och annat snuskigt.
(WY 1056, ordentlig pichrate, bra kondition)


Fr.o.m. nu kommer jag föra över från primären till sekundären illa kvikt.
Fördel med det är att aromhumlen tar sig bättre om det inte finns så mkt jäst i hinken. Det minskar också risken för felsmaker, infektion mm (vänta tills pH sänkts ordentligt och alkoholen bildats. Med ok pitchrate borde det inte ta mer än ett par dagar)

Nackdel är att man löper risk av att få avbruten jäsning, var alltså varlig med detta om du gör starkare öl.

Förslag:
Dag 1-3 primärjäsning 20°C
4-11 "sekundär" 20°C (tillsätt torrhumle som får simma fritt, sista dygnet sänk temp till 13°C)
12-15 klarningsfas 13°C (tillsätt socker och isinglass, skaka kraftigt under CO2-täcke)
16-    konsumtionsfas 13°C (drag ut jästen med de första glasen)

Fördelar:
Ren smak med uttalad aromprofil, mjuk och lent skum iom naturlig jäsnig.

Thomas; jag tänker ungefär som du när det gäller sediment i flaskorna.

Det bästa torde vara att först jäsa på fat för att få en bra CO2-nivå och sedan föra över till flaskor med tex beergun.
Efter det tillsätter man en liten mängd socker och ett klarningsmedel, tex isinglass.
Då konsumerar den lilla mängden socker det syre som kan kommit med vid buteljeringen och finingen binder jästen till botten.

Fungerar detta som det är tänkt får du en flaska med minimalt med sediment (ungefär som det är i vissa am. microbryggeriöl). Utöver detta får ölen även en sedimentbädd som är hårt bunden till flaskbotten och inte rörs upp vid flytt. Skulle jästen ändå röras upp kommer den vara så flockad att den knyts till botten på kort tid i kylskåp. Då kan man alltså ta med sig flaskjäst öl till sina bolare och samtidigt få kristallklar öl i glaset.
Fint som snus;-)

Thomas Fransson skrev:

Vanlig kork vill ju gärna att man förvarar flaskan liggande för att förhindra uttorkning och Co2-förlust.
Vilket inte alltid är så smidigt om man kolsyrejäser sin öl på flaskan föredrar att ha sedimentet i bottnen.

Mycket talar för att man förmodligen kan och bör förvara korkade flaskor stående
http://beeradvocate.com/beer/101/store
(btw, smarta flaskorna kan med fördel ligga ned)

Thomas Fransson skrev:

Har tänkt lite på dehär o känner att det smidigaste må vara att köpa en beergun och dra upp ölet kolsyrat o klart
på flaska då man tänker använda traditionell kork så en beergun får det bli i sammband med korkarna.

Är inte den stora vinsten med flaskorna att man kan få upp ölen till riktiga CO2höjder?
Jag försöker flaskjäsa så mkt som möjligt eftersom det ger bättre smak imho, det är också ett bra sätt att bli av med oxidationsrisk och jästen kan om man har tur även mumsa i sig andra felsmaker.

Är du orolig för sedimentet kan du köra med isinglass för att dumpa jäst, tanniner mm och sedan prima med en noggrann mängd socker och lämplig torrjäst som lämnar en minimal och solid sedimentation.

Du kan ju prova att flaskjäsa halva batchen och trycksätta resten mha beergun mm. Gissningsvis kommer du föredraga den flaskjästa delen. Jag har jämfört att tillsätta socker till faten med att trycksätta artificiellt och vid  Ale är skillnaden stor och alla som provat föredrog den fatjästa versionen. Mjukare, lenare, finare skum  och mindre felsmaker.

Thomas Fransson skrev:

O så mailade jag en av stans bättre restauranger och frågade om jag kunde få lite tomma champagneflaskor av dem
Så nu är det bara att dra dit varje måndag o hämta upp tomma flaskor. Det känns trevligt med sådana flaskor tycker jag smile

Smart drag!
Hur fixar du kork och bygel som passar?

Mvh, Magnus

cmbellman skrev:

Hej!

Jag har just tappat över min nya IPA till sekundär efter 14 dagars primärjäsning. Startade på OG 1077 och använde en Scottish Ale från Wyeast som legat i träda sen förra bryggningen. Den kom igång kvickt och allt såg bra ut. Nu har dock jäsningen varit synbart avstannad ett antal dagar (iofs inga problem, det brukar vara över på nån vecka i vanliga fall) och vid omtappning mäter jag SG 1024. Det är lite för högt, och jag är nu orolig att jag inte kommer få ner den till önskat FG, som jag vill ha nånstans runt 1015. Det brukar inte sjunka mer en ett par grader efter att jag sekundärjäst. Provsmakning bekräftar mätningen, det är helt enkelt för sött just nu.

Några tips på hur jag ska gå vidare? Ska man våga skaka ner lite syre i brygden, eller är det bara dumt att riskera felsmaker? Eller är det normalt att det tar lång tid när man jäser starkare öl? Jag har aldrig haft så här högt OG tidigare.

Mvh
Anders

Innan du sätter en starkare bryggd är det nyttigt att testa förjäsbarheten för din jäst i relation till din batchsammansättning. Strunta alltså (som HR) i vad t.ex. Wyeast skriver; det är bara relativa siffror.

Tag ut tex 1 liter av vörten efter kylning (mät OG)och tillsätt rejält med jäst (10-20%) och syresätt som aldrig förr. Med jämna mellanrum kan du skaka på flaskan för att fö ut CO2.
Efter några dagar bör du nått FG (i detta fall den maximala utjäsningen med dina förutsättningar)

Detta FG kan du sedan jämföra med det SG du har i huvudjäsningen. Om FG=SG så är du klar.

Din jäst mår säkert dåligt så jag skulle dekantera av ölen till ren tunna (med bottentäcke av CO2 om du kan; gärna ned i ett corneliusfat fyllt med CO2 om du äger sådant). Din slurry skulle jag rengöra, sedimenter, syresätta och återföra ölen. Kanske med tillsatts av jästnäring.
[För bäst resultat kan du sätta en förkultur på hela din slurry och tillsätta den vid high-kreutzen
efter rengöring,sedimenteringsmomenten]


Spara dock 1 dl av jästen och tillsätt t 1 liter av din öl som ett utjäsningsexperiment (för att testa den maximala utjäsningsgraden, enl ovan)

Ställ fatet och testflaskan vid ett varmare ställe, kanske pannrum vid 25C. Efter några dagar kan du sedan försöka få upp det till 28-29C.

Jag tycker du bör kunna få ned din FG till 1.018-1.1015 på detta vis.

cmbellman skrev:

Ungefär hur högt FG kan jag ha (OG 1077) för att inte brygden ska upplevas som för söt? Det jag försöker göra går lite mot "Double IPA", alltså en amerikansk västkuststil - lite starkare och mer humlad APA kan man väl eg säga. Anders

Imperial IPA BJCP
--------------
OG 1.070-1.090
FG  1.010-1.020

J.Zainasheff har version av Pliny the Elder med OG 1.080 FG 1.013 mäsk 66C jäst 19C till 21C
(se Brewing classic styles sid 188-190)

Mvh,Magnus.

"Wyeast 3468" Ja med den jästen förstår jag att det inte blev så bra!!
Skämt å sido, 3864 ska det väl vara? Unibroue ska jäsa ut till 75-70%

Kan vara fel på din termometer kolla det.
Det är ju iofs väldigt mycket jox i din öl (10 sorters malter mm) men nog ska FGn ned till 25-30 iaf.

Syresatte du vörten rejält?

Ett sätt att rädda batchen kan vara att sätta en ny svagare öl, kanske OG 1050, som du syresätter mkt noga. Den bör jäsa ned på ngra dagar. Sedan tar hela kakan och syresätter den i etapper, the more the merrier, för att slutligen röra ned den försiktigt i den tjuriga vörten utan att syresätta den. Jästnärsalt kan kanske också tillsättas.

Du hade initialt behövt mer än 400*10^9 jästceller eller ung. 300 ml slurry, och jag antar att du inte hade det. (Förutsatt att du hade 25L batch se http://www.mrmalty.com/calc/calc.html)

När du kickat igång din batch kan du stegvis öka temperaturen till slutligen bortåt 28-29 C

Om R.A tillåter tänkte jag kapa tråden något och fråga lite allmänt om Special B.

Jag har en 3 kg krossad special B och tänkte börja experimentera med den malten och undrar om det går att ha den malten i vilken mörkare öl som helst eller om den bara passar i stouter och belgare?

Det sägs också att man inte ska överskrida 5% och jag undrar vad ni tror om att kanske ha 10% med Special B i en bitter, skulle det bli alldeles fel?

Min bror körde med 10% i en Belgisk brunöl och den smakade tydligen surt, kan det vara så att special B ger en sur bismak vid överdosering?

Vänligen/
M

20

(45 svar, postad i Utrustning)

E.R sjukt snygga etiketter!!Blir ölen lika god;-P

Hej!
Först bör du avgöra om du nått FG eller ej.
Du har nu ett SG på 1014 vilket jag tycker är högt (iom OG på 1044) så några punkter bör kunna jäsas ned.(En FG på 1008-1010 vore önskvärdAC)
Du har haft primären i nästan 2 veckor under ganska hög temperatur så jag gissar att din höga SG beror på för liten pitchrate.
Testa att försöka sätta kärlet där det är som varmast (upp till 28 C torde fungera) och håll tummarna.

Jäser ölen inte ned mer så är den klar och då kan du tillsatta primningssocker.
Du bör sträva efter 2-2.5vol CO2. Vid primärjäsning vid 23C så behöver du tillsätta ungefär 4 oz socker för att trycksätta 5 gal öl till strax över 2.5vol.
(Det finns tabeller på nätet för detta)   

OG=Startdensitet
SG=Nuvarande densitet
FG=Slutdensitet

Mvh,
Magnus.

Hallå!

Jag tänkte försöka mig på att göra ett mellanting mellan Westvleteren 12 och Rochefort 10.
Det finns två linjer jag funderar på. Antingen kör jag traditionellt (bara pilsnermalt och socker) eller så struntar jag i hur ölen görs i Belgien och blandar friskt för att få fyllighet och skumstabilitet.

Kom gärna med förslag!

---------------------
1) A la Tradition 20L
---------------------
OG 1095 FG 1013? IBU 35-40
80% Pilsnermalt
20% Strösocker
1 flaska candi surup (mörk) 325g
http://www.humle.se/cgi-bin/web_store/w … uctid=5954

Mäska 90min 65C

Vörtkok 90min med lågalfahumle
lågalfasmakhumle vid 30min

Wyeast 3787 (förkultur 10%  av vörtmängd)

Jäser de första dagarna i källaren ~18C
flyttar sedan upp primären till rumstemperatur 20-22C för att avsluta vid elementet ~25

Siktar på att ha nått SG 1015 efter en till två veckor för att sedan klarna i rent kärl under några veckor

-------------------
2) Kajsa varg
-------------------
60% pilsnermalt
10% Münchner
5% Special B
5% vetemalt
20% strösocker
1 Flaska mörk kandisocker

Allting enligt recept 1 men flaskan + 10% socker tillsätts sekundären iom att jästen passar bra för incremental feeding.

Vad tror ni, vilket recept kommer bli bäst?
Räcker 1 flaska av candisirapen för att ge tillräckligt med färg till recept 1?

Tack grabbar, mycket bra tips!

Jag och några öltokiga kompisar ska bila till Belgien veckan efter midsommar och vi håller som bäst på att lägga upp detaljplanerna.

Vilka platser är "måsten" i Belgium?

Jag har läst trådarna på detta forum så Cantillon och Zythos (f-n vad jobbigt med flamländska:-)och beerparadise.be är något vi tittar extra på.

Cantillon, westvleteren,Liefman,Rochefort,Breuwland,Brygge,humlefälten i Popringe, Triple Karmeliet...

Vad har vi missat tycker ni?

Mvh,
Magnus.

Edit:
Det finns ju egentligen för mycket ölrelaterat i Belgien om man bara ska vara där i en vecka. Kan det vara läge att bara välja en eller två av deras landskap och sedan koncentrera sig på detta.

Tanken var från början att besöka alla 11 "landskap" för att få en känsla för de olika delarnas mat och öl men det börjar te sig lite oövervinnerligt även med bil.

Är det värt att se på alla delar eller bör vi som sagt inrikta oss på en eller två delar?

Torrhumla i primären går bra så länge du gör det i senare delen av primärfasen.

Egentligen sekundärjäser ju de flesta inte, den fasen är ju mer en klarningsfas iom att det inte blir en ny jäsning.

Humle är ingen bakterievänlig miljö så om du bara ser till att vänta lite så at ölen har fått sänkt pH och lite alkohol och aktiviteten gått ned lite (för att de flyktiga aromerna inte ska bubbla ur fatet) är primären en bra plats för torrhumle.

Iom att det är viss turbulens i primären så tar ölen bättre smak av humlen än om du torrhumlar i sekundären.

Varför inte prova alla tre metoder (humlegiva vid flameout, torrhumla vid primär eller sekundär) och jämför resultatet.