Allt är sålt.

fuffe, jag har mailat dig.

Corneliusfat: 2st 9L samt 1st 18L, samtliga kulfattning. 700 kr per fat. Alla tre fat inkl kopplingar och regulator (fungerande men ngt defekt) för 2000 kr.

Plattvärmeväxlare Shirron inkl kopplingar och Blichmann ThruMometer: 700 kr   

Corona maltkvarn: 400 kr.

E-kolv 3000 ml: 200 kr

Flasksköljare till vattenkran + flasksköljare för desinfektion: 200 kr

Pumphävert Auto siphon + Auto siphon jumbo inkl flaskfyllare 1/2'': 150 kr

2 st Greta kapsylerare + ca 500 kapsyler: 150 kr

Starsan 946 ml (32 Oz), nästan full: 150 kr

3 st jäshinkar 30l: 100 kr

Tomglas med patentkork, 8 x 1000cl + 5 x 750 cl: 100 kr

Paketpris för allt ovan: 3 000 kr. Finns att hämta på Södermalm, Stockholm.

Jag går i liknande tankar för nästa bryggning men tänkte använda hybridjästen San Francisco Lager (WLP810) och jäsa vid 14-15 grader. Jag har gjort liknande tidigare med lyckat resultat. Personligen är jag inte jätteförtjust i knastertorra IPA utan gillar när det finns lite mer kropp bakom som balanserar humlen. Senast hade jag ett IBU på 86, OG 60 och FG 12. Blev kanske lite väl i beskaste laget, men efter ett par månader var den mycket god.

Hur funkar det egentligen att använda en fruktig engelsk alejäst och samtidigt vräka på med aromhumle för att få till en riktigt "bred" fruktighet i aromen? Jag filar på ett recept med Ringwood-jästen tillsammans med massor av amerikansk och nya zeeländsk citrus-och-tropisk-frukt-humle i sena givor. Finns det risk att fruktigheten från estrarna "skär sig" mot humlearomen? Jag misstänker att det säkert finns en anledning till varför amerikanarna gärna använder neutral jäst i sina humlebomber, eller?

När du är inne på de amerikanska varianterna tycker jag inte att du ska missa Jamils American Stout (Reprobate Stout). Fantastiskt god, den bästa ölen jag har bryggt hittills!

aenima skrev:

Men detta är som att fråga 10 bryggare vad skillnaden mellan en porter och en stout är, du får 10 olika svar.:)

/Peter

Svaret på detta tycker jag personligen är ganska enkelt. En Stout ska ha rostat korn men ingen svartmalt, en porter ska ha svartmalt men inget rostat korn.

Gällande Barley wine vs IIPA kan jag bara hålla med om din beskrivning aenima.

Självklart, tvättar man jästen först är det inga problem! Men jag förstod det som att Chubb tänkte hälla vörten direkt på jäskakan från en pale ale-jäsning, något som ofta föreslogs vid bryggning av starkare öl "förr i tiden" innan vi hembryggare blev upplysta kring vikten av fräsch jäst i rätt mängder, förkultivering osv. Mitt misstag inträffade för 4 år sedan och jag erkänner villigt att det fanns andra brister i bryggeriet då (ingen temperaturstyrning bla), dessutom har jag inte antecknat felsmakerna speciellt noggrant. Det jag minns mest var att humlen från tidigare bryggning slog igenom vilket i efterhand kan tyckas självklart, det fanns ju en massa humlerester kvar i jästkakan.

Jag tror inte att det finns så många som tillämpar eller förespråkar denna teknik längre, som tur är, men vill ändå uppmärksamma nya bryggare på att det är en dålig idé. Tvätta jästen, gör en ordentlig förkultur eller använd torrjäst istället!

Inser att tråden startades för 1,5 år sedan och att trådstartarens Barley Wine troligtvis redan är bryggd och uppdrucken, men vill ändå passa på att höja ett varningens finger för det här med att jäsa direkt på jäskakan från tidigare bryggning. Jag gjorde själv samma misstag tidigt i min bryggkarriär och tvingades tårögd hälla ut min Barley wine eftersom den hade hiskeliga felsmaker. Om man är lat eller av annan anledning inte vill/kan göra en rejäl förkultur är torrjäst ett mycket bättre alternativ än gammal, humlespäckad jästkaka!

Hur ser receptet ut och vad hade du för OG? 1010 låter väldigt lågt för en barley wine, såvida du inte hade stora mängder socker. Håller med ovanstående skribenter om att du ska ge det lite tid, men en misstanke kan ändå vara att du har jäst lite för varmt och därmed fått lågt FG och obehagliga alkoholtoner på köpet.

Jag hade också problem med lakningen när jag bryggde förra veckan. För första gången på ca 50 brygder sket det sig vid lakningen och jag fick börja om från början. Jag har en liknande anordning som du och flödeslakar också, det har fram till nu funkat utmärkt. Efter att det andra försöket att laka var klart (lyckades hyfsat men fick med en hel del små partiklar) kände jag på draven och den var nästan som en bröddeg, ovanligt klibbig och kladdig. Jag använde också färdigkrossad basmalt (pilsnermalt) och jag undrar om den inte var finare krossad än vanligt. Kanske har de ändrat utrustning eller inställningar på humlegårdens krossar?

Jag kan inte se några samband mellan pH, öltyp (färg) eller vattenprofil och stabilitet i humlekonen i de öl jag bryggt, men det är en intressant tanke som kan vara värd att följa upp efter kommande försök.

Någon som har testat att hålla igång en whirlpool samtidigt som man tappar ut, att alltså inte låta humlen sedimentera utan låta vörten virvla hela tiden under tappningen? Kan rörelsen hjälpa till att hålla humlepartiklarna i mitten av grytan? Kanske ska testa själv nästa gång om ingen absolut avråder...

Jag börjar bli smått frustrerad över det här med whirlpool och behöver tips på vad som kan funka. Jag tycker att jag gör precis likadant varje gång, ändå blir utfallet olika. Jag använder alltid endast humlepellets, låter vörten stå efter omrörning tills den är helt stilla (ca 10 min) och har alltid protafloc i koket. Några gånger har humlen samlats i en stabil och kompakt kon i mitten av grytan, vilket gör att jag kan få ut i stort sett all vört utan att få med något grums, men oftast skiter det sig och jag tvingas lämna 2-3 liter vört eftersom jag inte vill suga in alltför mycket gojs i plattvärmeväxlaren. Är olika humlesorter olika "flockulerande"? Har det att göra med maltsammansättningen och mängden proteiner i vörten? Finns det något man kan göra (utöver protafloc) för att humlepartiklarna ska bindas bättre till varandra och bilda en mer stabil och kompakt kon?

megen skrev:
Snej skrev:

Tack för snabbt svar och lyckönskningen Kenneth! Jag ska ta ut ett prov och höja tempen på för att testa om det blir nån diacetyl. Skönt att höra att det annars är lugnt att trycka upp temperaturen igen.

Alltså diacitylrast är till för att bli av med diacityl. Inte få mer av det.

Självklart. Testet är för att kolla om det finns några föregångare till diacetyl i ölet, genom att höja tempen på provet kan jag se om diacetyl utvecklas och om jag därmed behöver en diacetylrast öht. Jag vill absolut inte ha diacetyl i min pils.

Tack för snabbt svar och lyckönskningen Kenneth! Jag ska ta ut ett prov och höja tempen på för att testa om det blir nån diacetyl. Skönt att höra att det annars är lugnt att trycka upp temperaturen igen.

Jag har bryggt min första lager, en pils, och jäst vid 10 grader i 12 dagar. SG var då 1.015 och jag skruvade upp tempen till 14 för diacetylrast och fullständig utjäsning under 4 dagar. Därefter sänkte jag igår tempen till minimum som mitt kylskåp pallar, ca 4 grader, som ett försök till "kallkrasch" innan upptappning på fat och flaska. Idag läste jag dock på amerikanska sidor att diacetylrasten bör ligga på 16 grader (60F) eller högre. Gör jag bort mig om jag höjer tempen till 16-18 grader igen? Kan detta skada ölen på något sätt? Eller kan jag vara trygg med att 4 dagar vid 14 grader räcker för att eliminera diacetyl, som jag verkligen inte vill ha i min pils?

Under "Bibliotek" i vänsterspalten finns en utmärkt pedagogisk beskrivning av det här med tryck, temperatur och slanglängd. Kollar man i kolsyresättningstabellen vid ca 7 grader C ser man att "normalt" jämviktstryck är ca 1,0 bar (vid 2,5 CO2 vol/vol). Denna information kombinerat med informationen under "Minikurs i kolsyresättning":

"Motståndet i 6.5 mm (1/4) slang är ungefär 0.15 bar/meter, dvs för att kompensera 1 bar i fatet så blir det 6-7meters slang. ( 1bar / 0.15 bar/m = 6.7 m ). Slang med innerdiameter på 4.7 mm (3/16) har ung. 0.5 bar/meter, dvs 2 meter slang för 1 bar. Är det sen höjdskillnad mellan fatet och kranen så bromsar även det - cirka 0.1 bar per meter. Grundprincipen för en trimmad bar är att höjdmotstånd + slangmotstånd skall svara mot lagringstrycket i fatet. Vid servering lägger man på ett litet övertryck som ger en lagom stråle ur kranen."

...ger att 2 meter sytråd lagom för dig om du ska brygga "normalkolsyrat" öl.

Min erfarenhet är trapez-adaptern behöver dras åt med nyckel mot regulatorn, men jag kanske är ovanligt svag i nyporna. Läckage suger, så ta i lite grann men inte så du spricker. I övrigt håller jag med Jeffrey, kör med samma längder.

Om maltens skal mals för fint riskerar man att dra ut mer tanniner har jag hört.

Om syftet är att locka nya bryggare genom att visa hur lätt det är att brygga god öl skulle jag nog satsa på antingen en belgare, som Bo föreslår, eller en amerikansk ale. Min känsla är att detta är vanliga "gateway drugs", alltså inkörsporten till öl- och hembryggarhimmelen (jfr bacon för ex-vegetarianen). Varför inte köra på samma extraktmängd som du föreslår men dra ned volymen till 15 liter (för mer kropp) och smälla på med 100g Cascade i några givor? Enkelt, gott och garanterat vanebildande!

Det är alltid trögt för mig också, speciellt med ölkopplingen. Jag gör alltid som Scary och sprayar lite Starsan innan, det funkar bra som "smörjmedel" också.

Lysande, precis vad jag är ute efter - de finns i flera olika dimensioner också! Clabbe Ohlsson is da shit. Och detta forum förstås, tack!

23

(15 svar, postad i Utrustning)

Jag funderar på att skaffa nya jäskärl för att bättre utnyttja kapaciteten i jäskylen (finns endast plats för en 30L hink på höjden). Någon som vet om/var det finns livsmedelsklassade, lufttäta plastlådor eller -backar med avtagbart lock som rymmer åtminstone 25L och som inte är högre än ca 30 cm?

24

(1 svar, postad i Humlegården)

Hej, när tror ni att Kent Goldings-humle är åter i sortimentet?

Hembryggargurun Jamil Zainasheff använder pilsnermalt och drygt 25% socker tillsammans med Saaz-humle (endast 90-min giva) i sin Belgian Golden Strong ale. Jag tror den stora andelen socker, tillsammans med rätt jäst (se macchiatos inlägg ovan), ger de fräscha, lite "spritziga" cidertoner som finns i Duvel. Zainasheff trycker också upp temperaturen till 28 grader i slutet av jäsningen för att jäsa så torrt som möjligt. Här ligger en podcast om öltypen om du orkar lyssna: http://www.thebrewingnetwork.com/shows/ … w-12-31-07

Tyvärr hade jag inte tillgång till detta recept när jag själv bryggde Duvel-klon för ett par år sedan. Den blev alldeles för tung pga för högt FG. Nyckeln till att lyckas tror jag är extremt hög utjäsning och då får man nog ta till de klassiska knepen med låg mäsktemp, hög jästemp och mycket socker!