Sökalternativ

Tack för ett bra program! :-)

Bra flyt och intressanta frågor.

När det gäller förslag till ämne så har jag ett litet sådant vad gäller torrjäst vs flytande jäst.

Vad är det för (kvalitets) skillnad dem emellan? Är ex Fasale US-05 lika bra till amerikansk ale som ex Wyest 1056 och 1272 avseende bl a utjäsning, infektionsrisk och smak? Vad gäller för andra sorters torrjäst vs flytande?

Vad jag har förstått så använder microbryggerierna torrjäst. Är det enbart ekonomi? Kan vi hembryggare oxå hålla oss till torrjästen med gott samvete?

Kort: Vad är det för nackdelar och fördelar med torrjäst vs flytande jäst?

mvh
nicke

Är det verkligen så kritiskt att hålla på att skölja jästen?

Jag återanvänder jästen högst en gång. jästen har då stått i E-kolven i kylen en vecka eler två och jag häller då av det allra mesta av vätskan (gammal vört) och fyller på några deciliter av den nya färdigkokta. Skakar runt och häller i en "lagom dos" om ca 3-4 dl rätt ner i nya ölsatsen (<25 liter). Klart för jäsning. En liten (1 dl) skvätt tillsätts sedan även i samband med primning inför tappning för att säkerställa kolsyresättningen och förhoppningen att jästen käkar upp äckliga saker i ölen under lagringen.

Men, oavsett, det kommer helt säkert med en del döda jästceller och olika sorter av jästen, men så vaddå?

Att stå och slibba från kärl till kärl för att avskilja den mest livaktiga jästen känns overkill, det är ju ändå enorma mängder aktiv jäst man hanterar (förvisso i dvala efter kylskåpsvistelsen) Den piggnar till på några timmar i den söta fina 17 gradiga vörten.

Skulle jag däremot använda jästen upp till fem ggr så skulle jag vara mer noggrann, men då börjar det oavsett bli riktigt riskabelt med infektioner, så det finns inte på min karta. SÅ dyr är inte jäst.

Vi recirkulerade 8-10 liter med Vikingmalten. Den klarnade lite efter ett tag och var stabil.
Med Weyermanns så cirkulerade vi mindre, ca 2-3 liter, då den hela tiden var klar.

Kan det vara så att "mjölet" är så fint att det inte fastnar i mäsken utan en del förs med ut?

kanske ide´ att använda ett kaffe-filter vid lakningen? Någon som provat?

Vi kommer hur som helst att pröva Viking nästa gång och se.

/nicke

Håller med dig Megen; en riktigt dålig öl,  har inte vågat kommentera detta tidigare då det känns som att vara "profet i eget hus". MEN fakta kvarstår : ALLT svenskt micro öl är verkligen inte bra och vi måste våga prata om detta. Det börjar bli väldigt mycket lycksökare ute nu; se på hur det gick i denmark. Ska det bli en repris även här på bryggeridöden?

Ordet är fritt

/nicke

Jag gillar inte att hålla på att strula med Spaypal och annat elände. "Cash is king", om det inte finns något vettigt konto att skicka pengar till. Jag själv handlar då och då på humlegården och, varför inte ha en insamlingsbössa där så vi kan stoppa ner en slant när vi öl-entusiaster är på inköpsresa? Hur ställer sig Bryggradions företrädare till detta?
mvh
nicke Bergqvist- Öl-makare

Mja, men trycksatta vätskor strävar efter jämvikt. Med det menas att om trycket ökar i flaskan ex efter, som du skrev, en temperaturhöjning och temperaturen sedan åter sänks, kommer den frigjorda kolsyran att återgå i ölen (lösning) med tiden.
Som jag förstår det enligt vad du skrev, så tappas och primas ölen i exemplet på 5 C och får sedan jäsa ut primesockret i rumstemp. Problemet skulle då bli att det blir för lite kolsyra i ölen när man kyler ner ölen igen till 5 C för lagring (i kylskåpet?). Men mängden kolsyra är ju konstant i flaskan om allt socker är utjäst?

MÖJLIGEN borde det bli en mindre mängd löst kolsyra i ölen närmast tiden efter nedkylningen. Vilken tid det tar för ölen att "dra åt sig " kolsyran är för mig inte känt, men det torde kanske ske inom en vecka eller två på kall-llagring . Någon som vet?

/nicke

Kenneth har helt rätt på så sätt att det är aldrig fel att använda sig av försiktighetsprincipen. Syre skapar oxidation varhelst det kommer åt. Slicka på en järnspik i Gobiöknen och ett ångström tjockt lager med rost har skapats omedelbart; man kommer inte undan oxidation. Inte heller vår omhuldade öl..

Men, frågeställningen har inte varit om oxidationens varande eller icke, för det är det; utan om den specifika syresättningen vid lakningen sett ur bryggprocessen som helhet har någon märkbar (mätbart är det säkert) inverkan då oxidation sker konstant från det kornet slutade växa på åkern till flaskan är tömd på krogen?

jag läste ovannämnda rapport jag länkade från grabbarna i Belgien. Rapporten är egentligen ett derivat, där de drar slutsatser utifrån en mängd forskningsrapporter om åldrande öl. Jag rekommenderar den starkt. Mycket lite trista formler och molekylkedjor

Där framkommer att det finns två huvudspår till oxidation:
Den första är syreberoende (auto-oxidation) och den andra inte ( enzymer från malten oxiderar fettsyror). Så, även om du tar bort syret helt och kokar på månen så blir det likväl en oxidation.

De skrev om ett test (löpsid 367) där "Cardboard-flavoured component (E)-2-nonenal"  påvisades, att 70 % kom från kokningen men bara 30 % från mäskningen.

Som jag ser det så förekommer det en oxidering under mäskningen och frammåt som vi inte kan göra något åt. I en tabell på sid 375, viktas relevans mot ekonomi, dvs "most bang for money". När det gäller syresättning så finns det INGA rekommenderade åtgärder till mäskning eller kokning.

Under "Boiling & clarification" står endast "Avoidance of excessively prolonged heating".

Under tappning står överst "Oxygen minimizations", och då är vi i slutet av bryggprocessen. Sedan är det en lagringsprocess.

Vi gör färsköl, så drick upp inom rimlig tid och må bra, eller "vaska"

/nicke

Märkbar oxidering av varm vört på två timmar?
Detta låter som ännu en kvasi-vetenskap. Förvisso, är själv inte kemist, eller fysiker och detta är endast en amateur-åsikt bland många. MEN någonstans måste det sunda förnuftet bryta sig in genom teoretiska approximerade siffror levererade från brygg (data) program och dito bryggradio med "gurus" som förkunnar absoluta naturlagar.

När vörten "rull"kokar i 1-1.5 h avgår mycket syre som silar upp genom vörten och samtidigt luftar ur förhatliga ämnen som DMS. Detta syre måste även enligt ovanstående oxidationsteorem, framkalla en menlig oxidation?
På samma sätt är syret en absolut nödvändighet för jästen efter koket som då (iofs kallt)vispas in ordentligt eftersom överskotts-syret har försvunnit i koket?

Av alla felkällor inom öl-bryggning måste denna vara en av de mindre om inte minsta, om den som sagt, överhuvudtaget existerar?
Finns det någon vetenskaplig rapport om detta? Har något bryggeri överhuvudtaget uttalat sig om detta fruktansvärda fenomen och hot?
OM detta vore ett reellt problem så skulle bryggerier för många årtionden sedan använt tryck-kokare och ventilerat ut DMS med ex kolsyra eller kvävgas.

Nä, lägg dina 50 spänn på en trevlig bryggtidning som inte sprider irrläror .

Detta är ett diskussionsforum och vill därför tydligt påpeka att detta är min åsikt och inte en internet-sanning

/nicke -In Bira Veritas

Jag har haft en sats om 25 liter med 2 liter förkultur 1272 Am. ale II jäst sedan i lördags. Temperaturen har legat på 10-18 C som ytterlighet, och med 14-15 C för det mesta. Den verkar nu ha närmast jäst ut. Så mycket lägre temp än så vågar jag inte gå ner, då det normala jäsintervallet är 15-22 C. Jästen verkar tåla att kylas ned en hel del. Har oxå min brygd nära balkongdörren med bistra nätter och på morgonen har håret stått på ända då jag sett temp på 10 C! Men det bubblar på... .

Jag har en glastermometer i en vattenfylld mätcylinder bredvid tunnan. Brygden är troligen rätt temperaturstabil med så många liter, så om omgivande temperatur stiger/sjunker några grader under några timmar, så spelar det nog inte så stor roll. Jag är mer orolig om temperaturen skulle skena iväg uppåt (kan lätt få 24-25 C i rummet). och med en jästkultur i sken så genererar väl den då själv ytterliggare någon grad/grader. Jästen skall hållas kort!

Tilläggas kan att det under två dagar har flödat ymnigt med ren jäst upp ur jäsröret och tunnan har vart som en surströmmingsburk. -Slet ur det igenkäggade jäsröret och fick en gratis mittbena av draget. Jag undrar vad som hänt om jag låtit jästen fått hållas frodig vid rumstemperatur... . Som sagt: -Håll den kort, håll den kort.

/nicke

Det är riktigt, det är den totala vattenmängden som vi uppskattade till 40 liter, eller strax under (35-40). Mäskvattnet var nog 16.5 liter som vi fyllde upp mäsktunnan med och vi fortsatte sedan med påfyllning och började cirkulera. Det hela gick ihop lite (nybörjare och lite stressigt). Det blev därför lite miss i skrivkommunikationen
"-ja men, jag trodde DU skrev!?"

Malten vet jag inte om den är "Vikingmalt". Stod inget på påsarna. Inköpta på PGW.
Hydrometern är märkt med 20 C, så kalibreringstempen torde vara rätt. 5 ÖL är MYCKET och jag tänker prova nästa hydrometer rätt över disk

Så nu när jästen har kommit igång riktigt (17 C) så funderar jag på att göra en sockerlag med bryggsocker och slänga i. Hörde någonstans att det är bättre att ha i sockret/extrakt efter ett tag när OG har sjunkit lite och jästen vuxit till sig, så den orkar med mera mat.

Det är bara att gå till sig själv och det förödande julbordet.

Kokar upp vattnet och rör i sockret för sterilisering -sedan avkylning och ned med det hela lugnt och fint. Ska man undvika att röra runt/blanda? -Förrutom infektionsrisken som är uppenbar. Fördelen är väl att sockret inte så lätt lägger sig på botten utan går i lösning? *grubbel*

En fråga till klarningsmedel i form av Protafloc, kan det tillsättas i jäskärlet samtidigt med ovan nämnda sockerlag?

Blindbotten har jag mätt upp och den tar 4 liter. Med lite snideri går det att sänka botten till 3 liter. Nederkanten på kranröret sitter 10-12 mm upp från botten, vilket borde vara bra med tanke på grums.

/nicke