Jonte: Jag är inte helt 100% med vattenjustering än så länge, men jag om jag har fattat det rätt så ligger du väldigt bra med ditt vatten. Jag utgick från John Palmers tabell över vilket vatten som passar för olika typer och konstaterar att ditt vatten borde vara perfekt för öl som ligger på mellan 18 och 30 EBC. När du sedan slänger i dina salter får du bara till effekt att öka ett antal ämnen och får en jämnare Ca/SO4-balans, vilket kommer ge lite smakförändring. I och med att du ökar både calciumhalten OCH karbonaterna i vattnet så kommer ditt pH dock fortfarande vara bra för öl runt 25 EBC. Om du häller i 1 ml mjölksyra i lakvattnet ser du också till att du ligger kvar på lagom pH under lakningen.

I och med att ditt vatten borde funka för just den här typen av öl så tror jag du ska fundera på något annat än själva vattnet. En idé kan vara att öka på mängden vatten i mäsken. Du har ganska litet vatten i mäsken och när du sedan batchlakar så blir det väldigt mycket vatten med högt pH som ska passera igenom den torra mäsken. Det är ett typiskt exempel på varför pH ökar och ger skalkärvhet/tanniner.

Jag har själv en del liknande problem med ljusa öl och har hittat lite olika lösningar. Delvis upplevde jag att jag fick en kärv smak i de öl som jag mäskade vid låga temperaturer, 65-66 grader, och tror att jag upplevde den väldigt torra, utjästa smaken som kärv/sträv. Därför håller jag mig gärna runt 67-68 som lägst nu. En annan idé som många rekommenderade under en diskussion på väg till SM var att mina lageröl jäser vid en lite för hög temperatur, 12-13 grader, vilket gör att det dyker upp estrar och lite andra ovälkomna ämnen som gör att ölet kan upplevas som obalanserat. Där blir nästa idé att jäsa vid 5-6 grader för att se om det blir bättre.

Sedan är ju problemet också att de dåliga smakerna göms så mycket enklare i en mörk välhumlad stout än i en internationell lager, men det är ju lite deppigare att tänka att alla ölen egentligen är rätt kassa...

Jag håller med Thomas, speciellt vad gäller chokladmalten. Rekommenderar hellre en mörkare karamellmalt om du vill ha lite mer färg. Resultatet kan annars bli att du får en brun ale som har toner av choklad och kaffe, vilket traditionellt inte hör hemma i en IPA.

Jag skulle också vara lite försiktig med just Columbus. Den ger väldigt örtiga toner som kan bli för mycket om man använder den som "slägga" i ölen. Kan du blanda upp den med Cascade/Amarillo/Centennial/Citra typ, så tror jag du får en behagligare öl att dricka. Jag har bland annat en porter med mycket Columbus här hemma, som smakar ganska mycket som pesto...

Efter att ha läst 10 liknande såna här inlägg köpte jag ett Beersmith och är nöjd sedan dess.

Låter ju strålande. Om du gör en riktigt ljus öl kan du behöva mjölksyra även i mäsken, men generellt använder man den för att pH inte stiga när man lakar (då man ju öser på med vatten med som har klart högre pH). Om du vill börja vattenbehandla kan jag rekommendera att läsa igenom kapitel 15 i John Palmers "How to brew" på nätet.

Lycka till!

Jag har ingen direkt koll på öltypen "Blond ale" (använder vi ens begreppet i Sverige?) men receptmässigt ser det inte ut att vara några problem. Caraheller kommer ge en liten touch av sötma och vetet... Vetesmak? Vad gäller vetet kan du både dubbla och halvera, det är bara att kasta i så mycket du känner för. När du nu brygger en så ljus öl kan det vara värt att vattenbehandla en aning med lite calciumklorid i mäsken och mjölksyra i lakvattnet, annars riskerar du att höja pH så mycket att tanniner och annat du inte vill ha i ölen följer med.

Jag får känslan av att den kommer landa väldigt nära Oppigårds Single Hop Ale (http://www.oppigards.com/blad/sha_blad.pdf) som jag personligen tycker är en väldigt trevlig ale. Däremot skriver du inte hur stor batchen är, men om du kör 20 liter får du 1051 på 68% effektivitet och det låter också rimligt.

Själv tycker jag när jag brygger oftast bättre om att börja med slutresultatet (Vad vill jag dricka?) och går sedan på receptet (Vad ska jag då ha i?), men det är ju en smaksak.

1. Kostnaden. Sedan är också flaskor mycket smidigare att hantera när de väl är fyllda - du har till exempel lite svårt att ta med dig ett fat när du ska på middag eller fest, eller för den delen få in det i din kyl hemma innan du byggt en kegerator.
2. Jag skulle nog räkna upp emot 10 gram per liter med lite spill och återfyllning när du druckit en del.
3. Ja, det går ner 18-19 liter i standardfaten, beroende på vilken exakt typ du har.
4. Se nedan, kan även rekommendera att höra med din lokala brandredskapsexpert för att se om de konverterar.
5. Har jag inte reflekterat över men det kan jag inte tänka mig. Möjligtvis att du syresätter ölen något mindre i fat, vilket skulle göra att den håller längre, men jag tror inte att det gör någon märkbar skillnad.

307

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Absolut inga problem, jag planterade mina i slutet av maj förra året och de växte sig rejält stora. I och med att man inte kan räkna med någon skörd första året (vilket jag heller inte fick) så tror jag inte att det spelade så stor roll.

Precis.

Jag kör kran på klassiska jäshinkar, med lätt tippning i slutet. Jag tror att jag klarar mig på betydligt mindre än 1-1½ liter, snarare runt ½ liter, och jag tar inte med något av bottenslasket.

Jäshinken är inga problem, ska klara minst 140 grader. Slangen däremot är jag lite mer skeptisk till efter lite efterforskningar. Uppenbarligen rekommenderar man inte att använda PVC över huvud taget över 60 grader på grund av bristande hållfasthet. Frågan är ju om plasten börjar släppa ifrån sig elaka saker över 60 grader eller om den bara blir mjuk och sladdrig...

Av en slump hittade jag Grönwalls järnhandel vid Vanadisplan  i Stockholm, som jag verkligen kan rekommendera! Hade ett 10-tal olika transparenta slangar på löpmeter, slangkopplingar, t-rör mm. Typ samma priser som Clas Olsson men med kunnig personal och lugnare tempo. Ett bra alternativ för oss som har lite svårt att ta oss till industriområden och stormarknader.

megen skrev:

Kapar en äldre tråd och undrar.

Jag håller på att bygga en plastkokare av en öltunna. Även fast plasten är livsmedelsgodkänd så undrar jag om den är det under koktemperatur? Plasten är ju avsedd för lägre temperaturer typ förvaring jäsning mm. Kan man vara säker på att gifter från plasten inte blandar sig med ölen under 60min eller längre koktid?

SHBF:s forum har en ganska ny tråd om just detta:

http://shbf.se/bryggaren/viewtopic.php?f=6&t=5970

Personligen tycker jag 1272 är den trevligaste jästen som går att få tag på. Klart bättre än 1056! Trevligt fruktig utan att bli kvalmig och med många bra jästegenskaper. Flockar mycket bra men utan problem att jäsa ut, pålitlig, lagom snabb utjäsning och den verkar vara väldigt livskraftig. Har inte sett monsterskummet som Raasken fått men har aldrig misslyckats med att göra en god öl.

peps skrev:

Jag hade inte tappat om den, utan låtit den stå tills den jäst färdigt. Men om det känns bättre att tappa om den så gör du det.

Jag hade tappat om den, inte låtit den stå tills den jäst färdigt. Men om det känns bättre att inte tappa om den så gör du det.

Ratatosk skrev:

Speciellt för nybörjare är det hemsk stressande att läsa om alla desinficeringsmetoder hit och dit. Ingen kan ju heller riktigt kvantifiera vad som är skrock och vad som är verklighet. Min filosofi i det här fallet är att inte försöka lösa problem som ännu inte har visat sig existera.

Skrock är det nog knappast! Den som upplevt en infektion önskar ofta att man lagt 10 minuter på desinficering... Däremot så är ju ekflarn, brett-stammar och mycket annat ganska mycket överkurs, så det är kanske inte så aktuellt för varken dig eller mig. Själv kör jag ofta ganska enkel desinficering där allt som kan kokas faktiskt kokas, flaskor körs i diskmaskinen och allt annat diskas med diskmedel och eventuellt lite jodofor. Inte alls stressande faktiskt.

SolidRock skrev:

Lånar tråden igen. Har lite frågor kring sockergivan.
Körde exakt enligt receptet i tråden och har nu efter drygt 2 veckor, (1 vecka i sekundär)
nu buteljerat i 33 cl flaskor. Tillsatte drygt 60 gram bryggsocker, upplöst i 2 dl vatten.
I med givan i rent jäskar, sen i med ölet. Nu efter en dryg vecka testade jag en bira,
men kan väl säga att mycket till kolsyra var det inte. Även väldigt vattnig och blaskig
än så länge. Får väl ge ölen ett par veckor till i flaskorna dock. Nån som har tankar gällande
utebliven kolsyra/blaskighet/vattnighet?

Om du nu gjorde de 16 liter som står i receptet är 60 gram ganska lite socker. Det motsvarar ungefär 2,0 i karbonering vid 12 grader, vilket är ganska vanligt för brittiska ales. En dryg vecka behöver däremot långt ifrån innebära att kolsyran nått max. Jag brukar räkna med två veckor, men har fått vänta upp emot en månad för att få full kolsyra.

HUR kunde jag missa det? Tack!

Ser nästa identiskt ut med mitt eget bryggverk, bortsett från att jag nu håller på att sajsa upp mig till 50 liter. MEn VAR var du fått tag på den transparenta slangen och t-kopplingarna? Har letat mig fördärvad.

319

(1 svar, postad i Utrustning)

Vanliga ölbryggningsprogram så som Beersmith har gedigna kalkylatorer för hur ditt vatten påverkas. Mitt ständiga råd till alla är att investera i ett. Bästa 150 spänn jag spenderat.

Jag kan även rekommendera kapitel 15 i John Palmers "How to brew", som även har en fiffig beräkningsmodell för vilka öl som passar ditt vatten bäst.

http://www.howtobrew.com/section3/chapter15.html

Det tre timmar långa "Waterganza" som killarna i radioprogrammet Brew Strong hade är också mycket bra.

http://www.thebrewingnetwork.com/shows/497

Egentligen oavsett, eftersom den är till för att pH inte ska rusa iväg under lakningen. Men viktigast är det vid ljusa öl, där mäsken inte sänker pH lika mycket. Riktlinjen brukar vara 1 ml / 10 liter lakvatten. Bara häll det i lakvatnnet och laka, svårare är det inte.

Om du batchlakar så borde du definitivt överväga mjölksyra i lakvattnet. Göteborgsvattnet har väl hyfsat högt pH och varje batch lakas ju då med ett nytt fräscht vattten med högt pH.

Thomas Fransson skrev:

Jag skulle hoppa omtappning till sekundär. Ölet tar ingen skada av att stå en vecka till i samma kärl.
Enklare och mindre risk för infektion och desinfektion.

Alltså, det där med sekundärjäsningen är två olika skolor i hembryggarvärlden. Jag rekommenderar absolut att tappa om till sekundär, eftersom det är min erfarenhet att det ger ett blankare och friskare öl. Jag har heller aldrig råkat ut för någon infektion - förutom en av de få gånger jag faktiskt inte tappade om till sekundär!

Råden om sockerlag står jag däremot bakom helt och hållet. Mycket enklare.

WD78 skrev:

Humlen blir uteslutande Mouteka som vörthumling(FWH), smakgiva samt aromgiv. /F

Berätta gärna efteråt hur Motuekan smakade!  Har fortfarande inte hört något omdöme alls om denna, eller för den delen de nya nyazeeländarna som Rakau, Hallertau Aroma eller Green Bullet.

Har precis gjort två olika ales på 1332 och gillar inte alls resultatet. Jag hade hoppats på något liknande Samuel Adams Boston Ale men båda blev ganska platta och intetsägande. Varken den mjuka maltigheten i brittiska ales eller den blommiga fruktigheten i amerikanska. Kan ju helt enkelt vara dåliga bryggningar, men både den ljusa med pilsner+ljus karamell och den lite mörkare med Pale malt och mer mörk karamell hade samma trista smak. Utjäsning och flockning fungerade dock utmärkt.

Tråkigt att säga det när du nu ska brygga på den, men det var ju erfarenheter du frågade om... Och det handlar ju mycket om tycke och smak. Återkom gärna när du är klar och se om du delar min åsikt.

325

(34 svar, postad i Utrustning)

I och med att öppningen är så pass stor så måste du ändå vinkla jäshinken mot slutet, såvida du inte tycker det är okej att slänga bort 4 liter av ölen hur som helst. Jag sätter tappkranens botten vid cirka 2 liter, och så mycket jäst och druv blir det aldrig för mig. På så sätt blir det cirka 0,5 liter som går till spillo varje gång och ingen druv ner i kranen.