Hur gick det med denna ölen? Den bästa öl jag gjort hittills var IPA med Cascade och Fuggle som var "late hopped".
Jag har också gjort en IPA med Cascade och Fuggle. Fin fin kombination som jag nog kommer att göra igen någon gång.
Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter jrm
Hur gick det med denna ölen? Den bästa öl jag gjort hittills var IPA med Cascade och Fuggle som var "late hopped".
Jag har också gjort en IPA med Cascade och Fuggle. Fin fin kombination som jag nog kommer att göra igen någon gång.
Jag har en gasolbrännare där det står 8,8 kw som jag använder med en boilvolume på c:a 50-55L. Jag brygger ute i ett garage och det kan ta lite tid att få kok i "skiten" när det är kallt ute, men det är inget problem att hålla ett rullande kok.
Jag har plattvärmeväxlare från APV (tror den ursprungligen var gjort för tappvatten) och det funkar klockrent. Jag gör whirlpool och väntar 20 min, sen tar det c:a 10 min innan jag är klar för att pitcha jästen i dom två jäshinkarna.
:-) vi åker till Danmark till jul. Då ska jag passa på att ta en par "riktiga" Tuborg med hem och jämföra lite fast jag är hemsk dålig på att sätta ord på det jag smakar...
Skippade "projektet" då jag inte har lyst att dricka två Tuborg på rakan... Jag har haft ett 6-pack liggande i kylen sedan jul och tänkte "jag kan ju ta en Grøn Tubog..." då jag klippt gräset häromdagen... Min ölkyl är ställt på 8°C, men det är definitivt för varmt om man ska dricka en Grøn Tuborg... 4°C är nog mer passande så man inte smakar något...
Först vill jag tillägga att jag har ingen vetenskaplig utbildning eller erfarenhet inom gasindustrin, så detta är blot dom "fakta" jag plockade på mig innan jag skaffade CO2-tub. Det är således blot som jag fattat det efter att ha läst ett flertal diskussioner och webbsidor om livsmedelsgodkänd koldioxid vs. koldioxid för svetsning. Informationen kommer primärt från en bladning av danska och amerikanska webbsidor så det kan ju faktisk vara så att det är lite annorlunda i Sverige.
Hursomhelst, båda koldioxid för livsmedel och för svets kan komma från samma källa, koldioxidmolekylen känner inte till om dom är livsmedelsklassat eller inte. Skillnad är att koldioxid som är livsmedelsklassat måste registreras med LOT-nummer och man måste kunna spåra en leveransen tillbaka en viss period (2 år för Danmark) och ev. återkalla om problem upptäcks.
Desutom undergår livsmedelsklassat koldioxid kontinuerlig laboratoriekontroll och innan/vid fyllning måste CO2-tuben rengöras.
Vissa leverantörer har utrustad sina tuber med en restgasventil så det alltid finns ett visst övertryck även i en tom flaska. Detta för att hindrar orenheter från att tränga in i en flaska som förvarats i en tuff miljö. Vad jag fattat är detta dock inget unikt för livsmedelsklassat gas...
Själv har jag köpt en flaska som var nyblästrad, lackad, provtryckt och fått ny ventil. Flaskan säljs för svetsning, men det är inget fysisk hinder för att koppla den på ett ölfat. Eftersom det är min egen flaska ved jag ju hur det hanteras hemma, så jag är inte direkt bekymrad över att den inte rengöras inuti vid fyllning, men om en leverantör enbart hantera koldioxid för svetsning finns det kanske någon risk att koldioxiden inte är helt fri från orenheter, så du lär väl fråga där du tänker köpa din koldioxid.
Beträffande gängor på flaskan; Det finns skillnad på gängor, så köp inte regulator i USA och tro att den passar på en svensk tub, och köp inte en tub från USA på e-bay och tro att du kan få den fyllt i Sverige...
Sen finns det även skillnad på gängor mellan olika typer av gas så du inte av misstag kan använda en regulator avsett för gas A på en tub med gas B. Att det ska finns skillnad på gängor mellan olika leverantörer av koldioxid tror jag är en missuppfattning.
Fråga 3: Jag tror att 5-10 veckor vid c:a 0 grader gör ölet ganska så fri för sediment. Kanske inte 100% men i alla fall så pass mycket att det inte är något problem.
Använd ev. klarningsmedel som protafloc i koket och gelatin för att bottenfälla jäst vid jäsningens upphör. Min uppfattning är att filtrering primärt är för att snabba på processen så bryggerierna kan börja sälja ölet snabbare...
Fråga 4: Denna guide tillämpar jag när jag tappar öl från fat till flaska: http://www.brewersfriend.com/2009/08/26 … m-the-keg/
När flaskan är fyllt lägger jag kapsylen på och tippar flaskan 90 grader. När skummet fyller hela toppen trycker jag fast kapsylen.
Lyssna ev. på Brew Strong: http://thebrewingnetwork.com/shows/Brew-Strong
Dom har kört teman Counter Pressure Filling, Beer Haze, Lagering, Filtering...
Jag har en regulator med två snabbkopplingar som jag köpt hos Lund Teknik i Danmark, så det går att hitta självstängande snabbkopplingar. Jag vet dock inte om det är vanliga snabbkopplingar för tryckluft eller om dom är för gaser/tunnflytande medier.
Det är dessa jag använder -> http://shop.beertools.dk/index.php?cPat … athTop=776
här är ett ganska häftigt bygge för servering från partyfat
http://www.youtube.com/watch?v=m_coqYEKC4I
Corneliusfat med kylanläggning är givetvis 100ggr bättre
nja... c:a 3,5 ggr bättra då dom är drygt 18L... man du kommer aldrig ångra att du bytt upp dig.... bara du hitta kylmöjlighet först....
Funderar nu på att försöka köra på en fastare mäsk (vill ha en mer maltig och mindre vattnig smak) och börja med utmäskning. Om jag har vattenbehandlat mäsken för att hamna på ett korrekt ph, finns det då nån anledning att tillsätta salter även till mäsken/utmäskningsvattnet när jag mäskar ut och alltså tillsätter några liter vatten till till mäsken?
Jag kör med "batch-sparging" och inte flödeslakning.
Vad räknar du som "lös" och "fast"?
Om man kör batch sparging är det många som skippar justera lakvattnet (har ändå kort kontakttid och ska inte konvertera stärkelse till maltos)... vissa tillsätter istället mineral/salter i koket för att hamna på "rätt" mineralprofil" då en del mineral/salter i svårlösta i vanligt vatten.
Jag har aldrig gjort mjöd, men jag har letat lite info om pastörisering av honung för att tillsätta det för sekundärjäsning av öl. Som jag fatta det är en del smakämnen i honung flyktiga och en stor del av dom nyttiga ämnen bryts ner vid kokning/uppvärmning till höga temperaturer.
Följande är ifrån sidan 9 i http://biodlingsforetagarna.nu/files/kv … g/kap5.pdf
"Jäsning
I den nyskördade honungen finns nästan alltid en mycket liten mängd jästsvampar. Dessa svampar kan börja föröka sig om betingelserna är dom rätta. Oftast startar jäsningen i honungens ytskikt där vattenhalten genom separering kan bli något förhöjd. Vi kan inte på något enkelt sätt ta bort jästen från honungen. I en del länder pastöriseras honungen genom upphettning till 63°C under 30 minuter så att jästsvamparna dör.
En låg vattenhalt, under 18 %, gör att tillväxten i honung går mycket långsamt.
En temperatur över 27°C eller under 11°C gör också att tillväxten i honung går mycket långsamt."
Om pastörisering är bästa sättet att behandla honung vid mjödtillverkning vet jag inget om...
Gedman, Maredsous flaskorna stå bra i dom blåa backarna för vanliga ½L flaskor.
Flaskor typ Dugges Avenyn och Nynäshamn ½L passar skitbra för veteöl i tysk stil tycker jag.
Jens Rasmussen, en av bryggarna på Randers Bryghus och ganska aktiv på haandbrygforum.dk med inlogget "admin", berättade att dom dom testat det (http://www.haandbrygforum.dk/viewtopic.php?f=12&t=2008 och http://www.haandbrygforum.dk/viewtopic. … p;t=1994). Har dock inte tänkt på att dom numera gör det jämt.
Ang Oppigård -
Jag har själv använt S-04 flitigt men aldrig upplevt samma problem. Vad jag kan minnas ang. oppigård så kanske det är
mer av ett problem med polyfenoler i kombination med lätt oxidation? Eller malt-tanniner? Kanske är det ett processproblem?
Berättade dom om dom gjorde några vattenjusteringar?
Tror Kenneth har skrivit någon gång att han har svårt för S-04 och även har svårt för Oppigårds hussmak. Minns inte om det var vid samma tillfälla, men i mitt lilla huvud knopplade jag det nog, så därav gissade jag på torrjästen...
Det var ingen som frågade vad jag minns, men Björn nämnde att dom borrat ny brunn och på köpet fått mjukt vatten utan att utveckla det ytterligare.
Han berättade även att vid flasktappning är dom var noga med att få ölet att skumma upp innan kapsylering av hänsyn till hållbarheten på ölet. Jag antar att det är för att undvika syre i flaskan och därav oxidering. Däremot kanske det kan vara en effekt av HSA (hot side aeration). Många bryggerier är ju tvungen att pumpa runt het mäsk och vört mellan olika kärl, så det lär ju vara ett problem som många bryggerier får beakta i sin process. Jag minns dock inte Oppigårds set-up i detalj, så jag ska inte kunna säga om dom har sådana problem.
Det var ett mycket intressant besök. Mitt första bryggeribesök efter jag börjat brygga själv, och om jag får göra om det har jag en mängd frågar jag skulle ställa.
Har även varit på snabbbesök på Randers Bryghus, fast bara 15 min så det var utan frågarund ![]()
Har en oplockad gås med oppigård, deras öl har en tendens att hamna i vasken här.
Köper dock troget enstaka flaskor då och då för att se om deras "hus/bismak" falnat ngt.
Är det kanske Safale S-04 du inte gillar? Jag var på studiebesök på Oppigårds i fjol och hittade då ett 500g paket Safale S-04 i kylen hos dom. Björn berättade då att dom använder mycket torrjäst då dom inte har lab-faciliteter för bra hantering av jäst. Torrjäst är helt enkelt ett bra och billigt sätt att minska risken för kontaminnering...
"6 timmars ragu a la bolognese" AKA "köttfärssås"...
Du e rolig du... Jag fixar köttfärssås på 20 min ![]()
Vilken sorts omältat vete är det du har fått tag på? Granngårdens fodervete eller?
Enligt flera källar (bla. Jamil ifrån the Brewing Network) så dör upp emot 60% att jästcellerna i ett paket torrjäst om man har i torrjäst direkt i kall vört. Givetvis beror det på ett antal faktorer, bla. vörtens temperatur och stamstyrka. Om man återfuktar torrjästen rätt får man alltså upp emot dubbelt så mycket jäst för samma penningar...
Beträffande förkultur på torrjäst tror jag det avrådas eftersom tillverkarna av torrjäst jobbar ganska hårt på att "bygga in" energireserv i jästcellerna. Dessa reserv börjar jästen använda ganska snabbt, och då antalet jästceller i ett paket torrjäst är relativt stort menar "experterna" det är bättra att bara återfukta jästen för sedan att låta den använda sin energireserv på att uppförmera sig o vörten istället för i en förkultur...
Dom som använder torrjäst bör absolut läsa detta: http://koehlerbeer.com/2008/06/07/rehyd … yton-cone/
Jag har ännu inte bryggt så mycket APA/IPA, men när man tittar på recept verka många köra typ 87-93% basmalt (pilsner eller pale), 6-8% karamellmalt för färg och fyllighet, och ev. 5% vetemalt för skumstabilitet.
Jag anser absolut att det går bra att använde pilsnermalt som bas i APA/IPA då det ju är humlen som gör suset i dessa stilarter. Pale ger väl lite mer färg och lite mer maltig smak, men min känsla är att "American 2-row" som ofta är basmalt i APA/IPA är närmare pilsner än pale ale malt.
Om du absolut inte villl köpa mer malt kan du ev. testa 93% Munich I, 5% Carapils och 2% Special B.
En möjlighet är att använda 29mm kronkapsyler -> http://shop.humle.se/se/art/29-mm-kronk … t-guld.php
Annars finns dom hos PGW i 10-pack -> http://www.pgw.se/product_info.php?cPat … cts_id=331
Jag bryggde en variant av din saison, Thomas. Februari 2009 tror jag det var. Den var mycket lyckat tycker jag samt även dom som smakade. Jag skulle gärna brygga om den om Svante kan få hem jästen igen.
Måndag vet du....
Nu kanske jag skriver något jätte dumt, men jag testar ändå... Jag uppfattar syramalt som ett sätt att justera ph-värdet i mäsken i överensstämmelse med "das Reinheitsgebot"... Huruvida det kommer att ge ett syrligt öl beror nog mycket på ditt vatten/mäskförhållanden i övrigt.
Jaha, men om det funkade är det väl bara "tuta o kör".
Jag har bara använt 5L faten med tappsystem med dom små 16g CO2-patron typ som art. 76220924. Visserligen går det bra att dricka ölet över flera dagar om man får tät vid gummipluggen/röret, men man kan ju inte ta en öl för sedan koppla bort kranen och ställa bort fatet som man kan med corneliusfat
Gotlands Bryggeri är väl ägt av Spendrups. Dom försöker lite granna att sticka ut ifrån mängden tycker jag, så det kan ju vara så att Spendrups försöker nå en annan konsumentgrupp med Pistonhead - dom som faktisk gärna köper stor stark, men är nyfiken på lite lite mer bara...
Brewmate finns också:
http://www.brewmate.net/
Q: Will BrewMate run on a Mac or Linux?
A: Possibly under MONO, though we haven't done any real world testing yet. If you try it out please report back!
Bortsett ifrån det ser brewmate faktisk mer intressant ut än QBrew.
Humlebladet → Inlägg efter jrm