Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth
bra kommentar även om man nog kan kalla det för mäskning även vid rumstemp.
man kallar det för (in)mäskning vid 38-40 grader så varför inte vid 20-22 grader?
Men Raasken, har du någon egen erfarenhet av det som du vill dela med dig om så vore det bra.
mvh Kenneth
Hej
Jag funderar på att skriva en artikel om kallmäskning till Hembryggaren.
Då jag själv bara gjort det en gång (med rätt dåligt resultat) så tar jag gärna emot era egna erfarenheter om det.
Gärna med lite fakta som
- Vid vilken temperatur
- Hur lång tid.
- Förhållande vatten/malt
- Utbyte i procent och gärna relativt det utbyte som ni har vid en normal mäskning.
- Egna noteringar som färg, smak, kärvhet och övrigt som ni kommit fram.
- Blir ölet bättre eller lika eller sämre?
Dela med er i denna tråd eller skicka det till mig via Humlebladets email funktion.
mvh Kenneth Johansson, Sundbyberg
Jag gav tyvärr upp idén om att göra ett glutenfritt öl.
Jag hittade inte något enkelt sätt att få tag på mältade glutenfria råvaror.
1 en riktigt bra ljus lager, för att den säljer
2 en IPA för att det är inne
3 en bra stout/porter för att komplettera de två ovan
Jag skulle säga att ölet med högre FG smakar mer.
Kan man rädda flaskor som inte fått koslyra efter flera veckor med prime.
Går det att kapsylera av och tillsätta jäst och på så sätt rädda ölet?
Ja, det går alldeles utmärkt.
Jag har själv gjort det flera gånger med bra resultat.
Om du inte har sparat någon jäst från bryggningen så kan du ta en påse torrjäst och rehydrera den med lite ljummet vatten.
Öppna flaskan tillsätt en liten dos jäst och sätt på en ny kapsyl.
Jag brukar använda ett kryddmått (1ml) och dutta i en sådan per flaska.
En variant är förstås kröjsning som är ett slags "efterkultur" (jämför med förkultur).
Man tar en ny jäst och tillsätter c:a 10% vört av den ursprungliga mängden vört (dvs c:a 2 liter på 20 liter)
Få igång "efterkulturen" så att du ser att jäsningenen/skummet kommer igång, och tillsätt den i ölet, tappa upp.
Det bästa är att ha lagt undan 2 liter av ursprungsvörten, men om man inte har gjort det så får man ta lite torkat ljust maltextrakt.
Det är en gammal beprövad tysk metod för att se till att ölet efterjäser på flaska och fat eller tunna.
Själv brukar jag spara lite jäst från omtappningen och tillsätta den i flaskorna tillsammans med lite extrakt (socker eller vört).
C;a 0,5- 1 ml per flaska brukar fungera alldeles utmärkt.
Detta om man misstänker att det inte finns tillräckligt med jäst i suspension som efter en lång lagring eller kallkrasch.
En kallkrash kommer att stressa jästen och det är möjligt att det är därav den så kallade jästsmaken kommer om man primar ölet efter kallkrasch och inte tillsätter ny pigg jäst.
För övrigt har jag svårt att förstå vitsen med kallkraschning.
Om man bara väntar i lugn o ro så kommer ölet att bli blankt.
Det är skillnad om man är kommersiell bryggare och vill ha ut ölet så fort som möjligt till slutkund.
Precis som med filtrering och sterilisering ser jag inte några fördelar med en så kallad kallkrasch som hembryggare.
Engelsk humle innehåller rätt ofta frön eftersom de är de enda som låter humlen blir befruktad.
Inga problem egentligen mer än att man blir lite överraskad.
Ja det verkar inte vara helt ok med flytten
Har upplevt samma sak
Det står på första sidan att man är inloggad som någon annan.
Klickar på en länk o så är jag inloggad som mig själv eller inte inloggad.
Hoppas att det ordnar till sig snart lite rörigt är det.
Ska man rensa gamla kakor?
Nja det är väl bra om du ska göra saft, men det är inte så bra till öltillverkning 
Allmänt:
Malt:
80% basmalt
10% rostat korn
10% omältat korn.
(en touch av pale choc, max 1%, annars börjar chokladen krypa fram, ja jag vet att det blir 101%)
Humle:
Endast beskagiva, ingen arom eller smakhumle såvida inte man är ute efter en am. stout.
Humlearom och/eller smak kan ev. få förekomma men de ska inte dominera över de rostade tonerna.
Beska på någonstans 40-50, ju högre OG desto mer beska kan man lägga
Vattenbehandling:
Karbonater i mäskvattnet för att inte pH ska rasa ner för långt, sikta på ett mäsk pH på 5,2-5,4
Jäst:
en neutral jäst, man vill inte ha en massa estrar och fenoler i en stout.
OG på en classic dry stout ska inte ligga särskilt högt, max 1045
En extra stout ligger på runt 1055
En foreign extra stout bör ligga på runt 1070-1075.
I det här fallet är det mer en imperial stout, men malt, humle och jäst bör vara som ovan för att inte få en BW touch på det hela.
Det borde vara helt OK.
Om jästen inte får någon mat så lägger den sig och vilar tills att det kommer mer mat.
Nu är det fem dagar sedan så du vet troligen hur det gått.
Nej det är inte säkert att det skummar kraftigt av en förkultur.
Om du skakar på den lite så ska det dock skumma upp, mycket av kolsyran binder sig i vörten och då syns det inte så mycket.
Man kan köpa det i Sverige om man vill
http://www.pgw.se/humleextrakt-30-ml.html
även "humleolja"
http://www.pgw.se/humleolja-citrussy-5-ml.html
disclaimer
Har inte något ekonomiskt intresse/inblanding i PGW
Men de har faktiskt en del saker som inte Humlegården har.
Och det finns fler hembryggarbutiket än Humlegården.
Annars tar Humlegården hem det som Brouwland har i sitt sortiment.
http://www.brouwland.com/en/
Varför så hemligt?
Intressant, menar du att det blir en mer subtil arom/smak om du lägger kryddor och övrigt i vörten under lakningen än att du kokar dem?
Jag antar att du tog bort dem innan kokningen.
Jag vet att tanninerna från gran och tallskott (även enris) kan bli lite för påträngande om man kokar dem i 10-20 minuter.
"därom tvistar de lärde"
Dvs det är inte helt klart om det blir ett smakbidrag från humle som kokar i 60 minuter eller mer.
jag har svårt att säga om det är så eller inte eftersom det krävs att man brygger samma öl med olika humlescheman.
Det enda öl jag brygger med bara en humlegiva är stout och då enbart för beska ochdå väljer jag neutrala humlesorter.
Det är säkert 15 år sedan jag bryggde en öl med Hallertau Aroma NZ (New Zeeland). 1996 närmare bestämt.
Jag använde den som arom och smakhumle i en Dunkles (namn: Das Deutsche Dunkel des Doktors)
Kommer ihåg att Albert Wiesgickel, bryggmästare på Åbro, provsmakade den på SM 1996 och sa "Jag önskar att jag fick brygga sådana öl"
Vilket beröm!
Jag växte flera decimeter 
Det klart att om du håller ner jästempereraturen så får du färre jäsbiprodukter.
Men samtidigt så är den tyska veteölsjästen ökänd för att jäsa mycket kraftigt (hög temperaturutveckling) så det bli hyfsat varmt i alla fall.
Risken är kanske att det blir för stor jästmängd som kan leda till andra negativa konsekvenser, till exempel autolys.
Själv skulle jag nog ha en normal/lagom mängd jäst vid bryggning av svagare öl och i stället ligga i underkant på temperaturen för vad jästen rekommenderas att klara av, i detta fall runt 18 grader.
Angående jästen så är det i princip alltid bra med en förkultur som du sätter ett par dagar innan bryggning så att du ser att jästen kommer igång bra.
Den blir dessutom gladare och piggare och det ger ett bättre resultat.
Tillfälligt utbud på humlegården
Inte bryggdag men väl upptappardag.
Tappade upp porten jag bryggde för två veckor sedan, måste säga att jag är otroligt imponerad av vilka öl man får med WLP009 Australian Ale.
Rena, snygga, maltiga och som verkligen lyfter fram allt det goda från råvarorna.
OK, det beror helt säkert på hur kraftig rökighet och vilken typ av rökighet.
Har för mig att jag tog en kraftigt rökt gotlandsmalt.
Weyermanns rökmalt är betydlgt subtilare och då kanske det fungerar bättre.
Alla belgiska öl är ju lite galna så varför inte?
Jag gjorde en rökig öl med Cascade i för några år sedan som dessutom var ganska besk.
Det blev inte så bra blanding med citrussmak och rökighet.
Mer "intressant" än god om man så säger...
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth