Grovt exempel (ganska typiskt för ett US-05 jäst öl)
Stamvört: 12 plato (OG 1048)
Skenbart extrakt (80% förjäst); 2,4 plato (FG 1009)
Verkligt extrakt (65% förjäst): 4,2 plato (verkligt SG 1017)

Vad som försvunnit är alltså 65% av 12 plato = 7,8 plato = 78g/l kolhydrat
Grovt räknad omvandlas hälften till koldioxid d.v.s 78/2=39 g/l koldioxid
En liter koldioxid vid rumstemp/tryck väger ungefär 2g
Detta ger ca 20 liter koldioxid per liter
Alltså ca 25*20=500 liter koldioxid
Något man kanske bör tänka på om man ställer sin hink i en mycket dåligt ventilerad garderob...

/CalleT

2

(2 svar, postad i Utrustning)

Om bygeln är en riktig patentbygel i full funktion så är den konstruerad så att den släpper ut gas vid ett visst tryck (spännet har en fjädrande böjning som reglerar detta). Exakt vid vilket tryck den släpper ut beror lite på konstruktion, ålder och skick. Flaskorna säkrades på detta sätt då svagdricka vanligen efterjäste svagt efter leverans. Prova att bända och dra i bygeln när den är stängd så märker man att den fjädrar svagt (millimeter).
Generellt är det mottryck bygeln är spänd för högst för små flaskor och extremt lågt för stora 10-liters (antagligen av säkerhetsskäl). I princip alla gamla flaskor är tänkta för underjäst svagdricka förvarad svalt, så mottrycket den släpper vid är vanligen mycket lågt. Försöker man efterjäsa rumsvarmt (tex pale ale eller annan överjäst öl) så blir kolsyrenivån ofta mycket låg eftersom mottrycket är lite för lågt för så hög temperatur (kan bli okej i vissa 2-liters men riktigt platt i 5-liters). De flesta överjäster (inkl US-05 och liknande) klarar dock bra att efterjäsa vid 13-15 grader, och man får då ungefär kolsyra som en "real ale" eller ibland mer.  Se till att byta till en ny packning om det inte redan är gjort, originalgummit har nästan alltid knappt synliga sprickor som släpper ut all gasen istället. Tänk också på att gasen snabbt kommer gå ur om flaskan förvaras varmt igen eller blir skakad/skvalpad eftersom trycket då snabbt stiger och släpps ut. Extra dumt blir det om flaskan ligger ner i en väska eller så, då det såklart blir öl som rinner ut istället  (säger jag vis av erfarenhet/dumhet..)
Jag har även provat nytillverkade 2-liters (sålda med lageröl i) från tyskland och tjeckien med byggelkork. Dessa håller dock ett betydligt högre mottryck och fungerar ungefär som 33/50cl bygelflaskor (typ Flensburger). Dessa kan antagligen bygga upp ett mer farligt högt tryck om de snejäser i flaskan.

/CalleT

Tycker nog hela grejen verkar lite omständlig och kontraproduktiv (dra pH åt två håll samtidigt).
Enda anledningen att justera upp Ca något i ett sådant här öl är att påskynda klarning och mognad av ölet. Det lämpligaste för att påverka vattnet så lite som möjligt blir då att använda enbart mjölksyra för att justera mäsken. Justera sedan Ca i koket med kalciumklorid upp till ca 40-50 mg/ml kalcium. Den lilla mängd kalciumklorid som behövs ger ingen märkbar smak från den minimala höjning av kloriden som blir.
Bli inte förvånad om det ändå krävs mer mjölksyra än vanligt jämfört med dina ale om du använder 100% pilsnermalt och obehandlat vatten i mäsken, men min erfarenhet är att det absolut är ett värre problem att ha för högt pH i koket när man skall ha stora humlegivor men ändå vill ha en snygg drickvänlig pilsnerbeska (en som bitter till och sedan släpper utan att hänga kvar).

/CalleT

Exakt varför någon valt en temperatur för rasten beror rätt mycket på hur resten av jäsningsschemat sett ut och hur tankarna fungerar. Vad det handlar om är ju att hålla kvar jästen aktiv tills allt förstadium omvandlats till diacetyl och sedan låta jästen bryta ner den. Varmare går fortare, kallare går långsammare. Olika primärjäsningsscheman ger olika mängd förstadium i slutet vilket påverkar tid och temp som krävs o.s.v. Att höja temperaturen i en stor tank som inte aktivt jäser är ju rätt krångligt, och att ligga kvar för länge på "topp-temperaturen" kan ge andra effekter på smaken. Då är det enklare att bara vänta ("rasta") lite längre istället en stund på vägen mot nedkylning. Så gör nog de allra flesta, så jag gissar att detta är en del i ett sådant schema. Men fråga Åbro.

/CalleT

Börja här:

http://www.skatteverket.se/foretagorgan … 07940.html

/CalleT

Ett möjligt sätt för kontroll är att stanna nägra dagar längre kring primärtemperaturen efter utjäsning och då och då ta ut prov och göra "forcerat diacetyltest" då man i närvaro av luft värmer provet till 60-70 grader ca 20 min,kyler igen och sedan luktar på provet (detta omvandlar i stort sett allt förstadie till diacetyl). Är man nöjd kan man sedan snabbt kyla till under nollan och skilja bort jästen. Med tiden kommer sedan diacetylen att stiga till nära den nivå man hade i det forcerade provet, men jästen är nu borta och diacetylen stannar kvar. Så gör många bryggerier, men snarare  för att vara säkra på att förstadiet är borta helt. De inväntar alltså ett negativt svar på det forcerade provet (de större låter vanligen en maskin mäta snarare än att man doftar på provet).

Flaskjäsning kan dock ställa till det eftersom jästen aktiveras igen och snabbt "snyggar upp" ölet, så bäst lycka har man nog med fatöl om man vill behålla en liten "nyans".

/CalleT

Den normala gången för kontraktsbryggningar är att man beställer och köper en bestämd batch med öl i enlighet med ett överenskommet recept. Receptet anpassas vanligen av bryggeriet i samråd med kontraktsbryggaren för att passa deras process/brygghus. Ibland är kontraktsbryggaren med och observerar själva bryggningen också, ibland inte. Vissa tar efter överenskommelse beslut löpande i samråd med bryggeriet under processens gång (efter att ha blivit informerade om läget), de flesta lämnar dock helt över alla beslut till bryggeriet. Det förekommer nästan aldrig att kontraktsbryggaren deltar aktivt i arbetet i brygghuset, och i princip aldrig att bryggerier "hyr ut" sin utrustning (så kontraktsbryggning är vanligen inget sätt att få "brygga/jobba" i ett bryggeri).
Grundkravet för att beställa en bryggning är vanligen att man köper hela batchen, d.v.s har eget skatteupplag eller bedriver alkoholservering. De allra flesta bryggerier vill naturligtvis inte ha hand om försäljning av andras produkter utan säljer som sagt hela batchen på ett bräde. Undantaget är s.k. licensbryggning, då varumärket man producerar är så pass starkt att det blir en intressant affär ändå för bryggeriet.
Privatpersoner eller företag som inte är godkända upplagshavare/utskänkare kan alltså vanligen inte beställa om inte systembolaget involveras som mellanhand (eller om som sagt bryggeriet skulle stå för försäljningen).
I slutändan handlar kontraktsbryggning alltså mycket om försäljning. Man tar emot stora mängder öl på ett bräde och ligger ute med mycket kapital för detta. Man bör vara ganska säker på att man har tagit fram en intressant produkt, producerad av en kunnig producent till rätt pris, och som framförallt går lätt att sälja inom rimlig tid.

/CalleT

8

(2 svar, postad i Utrustning)

kamelryttarn skrev:

Är det någon som har gett sig på att räkna jästceller? Hemocytometer och enklare mikroskop går att få för rimlig peng, men är det praktiskt genomförbart? Känns som att man behöver närmare 800x för att det ska gå "smidigt" men 400x skulle möjligen räcka. Eftersom jag har glasögon hade det bästa vart om man kunde ta en stillbild genom mikroskopet och sen räkna på en monitor eller utskrivet papper. Det finns en del billiga USB-mikroskop som utlova 1000x förstoring men som alltid får man det man betalar för.

400x är bättre än 800x i detta fall. Jästceller syns mycket bra i denna förstoring, och man får betydligt fler i synfältet på samma bild vilket gör det lättare att räkna (nästan omöjligt om man behöver "köra runt" preparatet i X/Y led om man har för stor förstoring). Glasögon är inget problem. Man tar bara av dem och ställer in skärpan som vanligt (det är inte samma problem här som med t.ex kikare). De flesta mikroskop ger en utmärkt bild till en mobiltelefon om man pressar dess lins mot mikroskopets okular (kan kräva annan skärpeinställning än ögat) så extra kamera är vanligtvis onödigt. Att man får vad man betalar för gäller som sagt, så undvik "leksaker". Man kan dock få ett fullt dugligt "skol-mikroskop" för 1400-1500 kr som fungerar utmärkt för enklare jäststudier som cellräkning och vitalitetsfärgning m.m. Man skall dock vara observant på att vissa hemocytometrar inte passar dessa enklare mikroskop då de kräver vissa optiska "trix"  för att rutnätet skall synas tydligt  bild. Hemocytometrar som har tydligt mörkt infärgat rutnät (inte bara "ritsar") fungerar vanligen bra även i enklare mikroskop.
Slutligen får jag nog ändå säga att räkning av celler är ganska mycket överkurs, men kan vara en kul grej. Är budget en faktor så ger troligen pengarna bättre öl om de spenderas på en omrörare till förkultur än ett mikroskop.

/CalleT

Utan att veta specifikt för just humle, så tror jag inte det kommer fungera. Humlens växtsätt är typiskt för de perenna växter som finns vid de norra och södra delarna av klotet där växtcykeln styrs av en tydlig tillväxtfas följd av blomning/fruktsättningsfas och sedan vissnande och vinterdvala. Bristen på vinterdvala och felaktig dagslängd (i stort sett samma hela tiden) kommer troligen störa "programmet" och det vanligaste fenomenet för sådana växter är kraftigt tillväxt men utebliven blomsättning, eller möjligen att den blommar en gång och sedan fullständigt kommer av sig då den normalt sett borde vissna ner och förbereda nästa års skott.
Prova på kul, men anlägg inte en hel åker är mitt råd.
/CalleT

Han menar att det är 100% koldioxid i släckaren. Kolsyra är en helt annan molekyl som bildas när koldioxid reagerar  med vatten. Det är det som slarvet med begrepp gäller. Finns inte en molekyl kolsyra i släckaren om den fyllts på korrekt.
/CalleT

Enklast är att smaka av den syrade vörten och vänta tills den har tydlig med frisk syra (men vänta inte så länge att den "bränner" i svalget).

/CalleT

Leonard skrev:

Det du missar i metabolismen hos Lactobacillus är att de heterofermentativa bakterierna inte producerar ekvivalenta mängder alkohol/koldioxid och mjölksyra. Från en glukosenhet produceras antingen två etanolmolekyler eller två mjölksyramolekyler. Även andra ämnen kan syntetiseras från en glukosenhet och vad som ska produceras beror på tillgång och efterfrågan av olika ämnen som behövs i metabolismen. På så vis kan bakterierna efter att försurningen gjorts övergå till att enbart producera alkohol och koldioxid för att jäsa ut ett svagt öl.

Nej det är just precis det de gör. Alltså ekvivalenta mängder mjölksyra om det skall bli etanol. Se beskrivningen i mitt tidigare inlägg ovan av vad heterofermentation hos dessa mjölksyrabakterier innebär. De saknar de enzymsystem som kan gå direkt från hexos-sockerarter till enbart etanol. De har istället en annan väg som antingen ger enbart mjölksyra eller mjölksyra+etanol/acetat+CO2. De kan inte välja att enbart producera etanol.  Läs mer om "phosphoketolase pathway" om du vill ha detaljerad info. Det blir mjölksyra med eller utan biprodukterna. När pH blivit för lågt är det stopp. Det blir inte mer etanol heller.

Lactobacillus kan bilda pellicles trots att de kräver en anaerob omgivning, så det argumentet tror jag inte på.

Nej hävdar jag åter, men de kan absolut ingå i en sådan formerad av andra organismer, men då är det dessa som bildar skinnet på ytan. Att välja att växa på ytan är en mycket desperat (men aktiv) strategi då organismen väljer bort den tredje dimensionen vad gäller näringsdiffusion, men det lönar sig om det finns höga krav på något som diffunderar in via denna tvådimensionella yta. Syre i detta fall. Har du mer info om observationer av sådan ytväxt av enbart Lactobacillus så tittar jag gärna och tar tillbaka ovanstående.

/CalleT

Leonard skrev:

Något jag reagerade på var att min egenuppodlade bakteriekulur gav en ganska schysst hinna på vörten, medans White Labs Lactobacillus inte alls gav någon form av pellicle.

Saker som växer på ytan gör det för att de är extra syrekrävande. Det är alltså inte mjölksyrabakterier, utan troligen någon sorts vildjäst eller ättiksyrabakterier.

/CalleT

Finns som sagt många sätt, och som ger olika smak, så jag rekommenderar verkligen att pröva sig fram till det man gillar bäst. Själv föredrar jag varmjäsande mjölksyrabakterier som ger frisk yoghurtaktig syra utan "funk" i början och sedan kallare huvudjäsning med neutral jäst. Dessa bakterier verkar inte heller öka på syran nämnvärt efter att huvudjäsningen är över (Jag tycker personligen att Berliner Weisse skall vara ganska enkel och syrligt uppfriskande och inte så sur och "funky" att man behöver sippa i sig ölen).

Men....
Eftersom heterofermentativa mjölksyrabakterier (och s.k. "solo" bakterieöl) kom på tapeten ovan så måste jag dock röra runt i grytan lite....
Det cirkulerar massa missuppfattningar om detta på nätet (även välkända bloggar) och det underblåses konstigt nog ibland även av folk från Whitelabs (!?)
Saken är följande:
Vid heterofermentativ mjölksyrajäsning delas en glukos enligt nedan.
Glukos -> mjölksyra + etanol + CO2
Observera att det alltid blir enligt ovan d.v.s för varje etanol måste det även bli en mjölksyra + CO2.
Massförhållandet blir p.g.a. molekylvikter grovt följande:
4g glukos ger 2g mjölksyra + 1g etanol + 1g CO2
d.v.s det blir alltid 2x så stor massa mjölksyra som etanol.

Även vid optimal mjölksyrajäsning avstannar förloppet vid ca 2 vikt% mjölksyra då det är ungefär vad
bakterierna står ut med själva (och det är riktigt surt, mer än 3x som den suraste lambik).
Realistiskt avstannar det vanligen redan innan dess.

Man har då alltså:
Förbrukat 4 plato socker
Bildat 2% mjölksyra
Bildat 1% CO2
Bildat 1% etanol (=1,25% volym%).
Eventuellt socker utöver detta stannar kvar. Observera även att minskningen av densiteten per förbrukad socker blir mindre än för ren etanoljäsning då mjölksyra har hög densitet och att mindre koldioxid lämnar systemet (koldioxidavgång är en stor del av densitetsminskning vid jäsning).

Beskrivningar där personer jäst vört på 8-9 plato (1032-1036 SG) t.ex. Berliner Weisse till "normal" utjäsning (75-85%) är alltså inte ens möjligt (och vore den det skulle det vara helt odrickbart surt).
Det som hänt är helt enkelt att man fått in annan jäst som sedan jäst ner resten av sockret på vanligt sätt.

Hursomhelst så fungerar heterofermentativa såklart alltid för "mixad" jäsning så eftersom det ändå troligen blir det man vill ha så går den såklart att köpa och använda för den som vill slippa krångel med att odla fram eget. Jag har dock alltid fått bättre resultat från egna än från både Whitelabs och Wyeast, men det kräver onekligen mer jobb och tid och kan misslyckas, så köpe-varianten skall inte uteslutas. I vilket fall som helst bör man vanligen släppa bakterierna fritt själva först, och sätta till jästen då man börjar känna syran. Undantaget är om man har en riktigt aktiv bakterieförkultur eller kröjsar från en öl till en annan, då kan de gå i samtidigt. Visserligen snor jästen sockret i snabbare takt, men den tar bort allt syre och ser till att allt "snurrar" runt ordentligt genom sin våldsammare jäsning. Men har man få och trötta bakterier tar jästen över för snabbt och lämnar lite för lite rester kvar (Pediococcus lär dock fungera bra efteråt om man vill ta det istället, de verkar kunna äta mer svårsmälta rester).

Angående uppstegning så fungerar det ungefär som med jäst, så dina förslag ser rimliga ut. Lactobacillus har till skillnad från många andra bakterier mycket lång generationstid, ungefär som jäst (eller ännu längre vid fel temperatur). Det är därför jästen lätt växer förbi dem om temperaturen inte är optimal. Precis som med jäst kan man dock klara sig undan utmärkt med större uppskalningssteg, men risken ökar såklart att någon annan skit (eller jäst) smyger in. Perfekt hygien kan alltså vara viktig även när det gäller suröl.

/CalleT

@Extatiskt Rasande
Har man problem med syresättning (men hinkskakning är förvånansvärt effektivt) så är en kort tillväxtcykel med omrörare inte alls dumt. Men man får se upp med att inte orsaka akut näringsbrist av något annat, så ta hellre då en mindre del jäst (1/10 eller mindre) och rejält med vört som vid all uppodling. Upplagring av fettsyror sker bäst när de går igenom ett lagom snabbt tillväxtförlopp (med konstant tillgång på syre),  där rätt svältsignaler kommer i tid för dem att anpassa sig.  Om allt tar slut mitt i första celldelningen blir det väldigt stressigt för dem.
Att bedöma jästmängd i en slurry är helt enkelt rätt svårt utan mikroskop, så det enklaste är att utgå från att man haft 4-6 ggr tillväxt, och helt sonika ta ca 1/5 av den totala slurryn efter ordentlig omblandning och använda rakt av. Det kanske inte blir teoretiskt perfekt, men vanligen inom det väl fungerande spannet.
Har man tid är det ingen dum ide att lyfta på locket ordentligt, stänga, och skaka igen efter en timme. Då får man ner en ny syredos precis då de flesta celler börjar vakna till ordentligt och börjat konsumera den första. I sådant fall bör man även starta lite kallare då de annars kan bli lite väl pigga, och smaken i värsta fall påverkas på liknande sätt som med hög värme.
/CalleT

aenima skrev:

Jag har ingen hänvisning men tycker mig ha hört att man skall brygga ett starkare öl en det som man tidigare jäst, dvs man skall gå upp i styrka. Osäker på varför. Men kanske värt att nämna.

Skulle kunna komma sig av att en hel jästkaka är på tok för mycket jäst för en ny öl med samma volym, men dosen ökar vanligen något för starka öl, så det kan ju vara därifrån det kommer (men är ändå för mycket även för de starkaste ölen om man vill ha renast möjliga smak och ett öl som får balans redan efter några veckor och håller den länge). Om man inte vill krångla till det för mycket är tumregeln att antalet jästceller ökar ca 4-6 ggr (alltså 2 till knappt 3 delningar) för de flesta öl som jäses i hink (kan bli något mer med jästnäring eller extra syre). Om man fortsätter med samma volym vört igen bör man alltså ta högst 1/6-1/4 av kakan för att hålla lämpligt cellantal igång. Det som händer annars är att tillväxten blir extremt syre- och näringsbegränsad och avtar, anrikning av gamla celler sker och man får mindre av de trevliga smakerna, men vanligen mer finkel och öl som inte klarnar och åldras sämre. Om alkoholhalten är det som känns viktigast kan det dock vara en väg att göra "monster-öl" om inte jäsningen hänger sig i förtid (men en rimligare dos ger vanligen nästan samma resultat men bättre smak och mer "integrerad" och "osynlig" alkoholvärme eftersom de högre alkoholerna minskar).
Värt att notera är även att kravet på syresättning ökar drastiskt med skördejäst. Med torrjäst och "blöt" köpejäst som har laddade fettsyra-reserver (eller en syresatt förkultur), räcker det ofta att plaska lite, men för en syresvulten skördejäst är kraven mycket större.

/CalleT

Finns egentligen aldrig någon anledning att tvätta jäst, det bara stressar den. I princip alla bryggerier slutade med det på 70-talet, och det avrådes tydligt i modern facklitteratur från tyska bryggskolor. Vill man långtidsförvara är förvaring i svagt öl eller svag vört lämpligare, och det viktiga är kylan.
I det här fallet skall du verkligen inte stressa jästen, den är i perfekt form för att ta sig ann nästa vört. Vad du bör tänka på är snarare att inte ta för mycket. Om det är ungefär samma volym av öl som förra gången är ca 1/5 till 1/4 av jästen lagom. Gunga upp den i lite av ölet som är kvar i botten. Mät upp volym (eller vikt) i ett rent kärl och använd 1/5-1/4 av den nyss uppslammade jästen (vänta inte tills den sjunker, då blir det ojämt fördelat). Var noga med att starta med riktigt kall vört för att hindra allt för snabb temperaturstegring.
Utgår från att wienerlagern inte är allt för stark (under 6%), så du bör kunna spara resten av slurryn som den är på kallaste stället i kylen i en vecka eller två. Den kommer då att sedimentera. Vill du använda igen så kör ca 100g sediment per 10 liter vört. Det blir vanligen någonstans i den rimliga (men högre) regionen.

/CalleT

Sydtysk weissbier-jäst är egentligen helt fel jästsort för en klassisk berlinerweisse, så om du vill ha mer autentiskt resultat (utan fenol och banansmak) eller har för avsikt att tävla med ölet så bör du kanske byta till en neutral överjäst av Kölsch- eller Altbier-typ, eller helt enkelt bara vanlig US-05 torrjäst. Kör du torrjästen bör du dock absolut kicka igång den för sig själv några timmar i lite vört utan mjölksyrabakterier först. Det blir annars väl tufft för den att starta i redan syrlig vört/öl.

/CalleT

19

(1 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Den är väl mitt i jäsningen nu, eller? Då skall den se rejält grumlig ut eftersom det är fullt med jäst och snurrar i ölet. I detta läge så gäller att ju grumligare desto bättre skulle man kunna säga, för det betyder att det är massor av frisk jäst i full fart.

/CalleT

20

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

pH 6,3-6,4 låter extremt högt (känns knappt ens möjligt utan kraftig aktiv höjning med t.ex karbonat). Med den maltbas du har, samt tillsatsen med rejält av både Kalcium och mjölksyra borde du vara nere i den lägre skalan på 5'an med vilket kranvatten som helst. Tycker pH-remsorna låter rimligast. Jag skulle absolut kolla kalibreringen igen (och kalibreringsvätskor = färskvara). Gör du 2-punktskalibrering? (en 1-punkts kalibrering kan inte alltid avslöja en defekt prob.)

/CalleT

En rimlig mängd mjölksyra att utgå från är ca 0,6 ml per kg ljus basmalt och per -0,1 pH. (för mjukt vatten är detta vanligen ca 2 ml per kg ljus basmalt)

Om man tittar på receptet är det väldigt stora mängder av malt med extremt låg förjäsningsgrad (svart+choklad) samt även rejält med mörkare kristallmalt som inte heller har särskilt hög förjäsningsgrad. Den lilla mängden socker i receptet, som förvisso är 100% förjäsbart, är så liten att man kan bortse från den. En sådan vört kommer ha mycket låg förjäsningsgrad även om man man mäskar för en hög förjäsning (typ 63-65C), och självklart ännu lägre vid högre mäsktemp. Din nuvarande förjäsningsgrad är 65% ((96-34)/96). Det är lågt men inte orimligt för en sådan vört och för en jäst som inte är extremt torrjäsande. Det är mycket troligt att du nått full förjäsning och bör gå vidare till nästa steg istället innan ölet står och blir dåligt i hinken (oxidering + jäststress).
S.k. "estimates" från bryggprogram är notoriskt dåliga på att förutsäga detta (=tar sällan hänsyn till mängden oförjäsbart extrakt från olika maltsorter och realistiskta utjäsningar från olika jästsorter). De verkar nästan permanent inställda för ljusa öl med US05 eller liknande (?)

/CalleT

-
NY LOKAL FÖR SOMMARÖLSTRÄFFEN GÖTEBORG 2013 !

Sommarölsträffen kommer äga rum i Backa Folkets Hus, Sal A.

På grund av olyckliga omständigheter har vi blivit tvungna att byta lokal för sommarölsträffen. Tiden är den samma men lokalen är alltså bytt till Sal A i Backa Folkets Hus.

http://goo.gl/maps/Ddlo9

Mail kommer skickas ut till alla som är anmälda.

Vi ber om ursäkt för strulet men ser fram emot en lika fantastisk träff som vanligt!

Mer info på www.amylase.se

/Amylase genom Calle Tiger

NY LOKAL FÖR SOMMARÖLSTRÄFFEN!

Sommarölsträffen kommer äga rum i Backa Folkets Hus, Sal A.

På grund av olyckliga omständigheter har vi blivit tvungna att byta lokal för sommarölsträffen. Tiden är den samma men lokalen är alltså bytt till Sal A i Backa Folkets Hus.

http://goo.gl/maps/Ddlo9

Mail kommer skickas ut till alla som är anmälda.

Vi ber om ursäkt för strulet men ser fram emot en lika fantastisk träff som vanligt!

Mer info på www.amylase.se

(denna information är även postad som en egen tråd)

/Amylase genom Calle Tiger

En snart uppkommen (och med tiden ökande!) förändring i konsistens till att bli mer och mer som "matolja" är ett säkert tecken på infektion av slembildande bakterier. Brukar dessutom åtföljas (men inte alltid) av obehaglig smak eller syrlighet.
Detta är ganska besvärliga kryp som gärna gömmer sig i repor i plast (diskborstar repar!!) och mitt råd är att byta ut all utrustning utom sådan som kan värmebehandlas länge (kokas en stund) för att ta kål på en möjlig infektion som grävt sig in på djupet i prylarna. Kom ihåg att det är bortslängda pengar att bara byta några saker och sedan behålla infektionen i något som sedan smittar ner allt det nya igen. Se sedan över rengöringsrutinerna enligt tipsen ovan.  Dessa hjälper tyvärr inte perfekt för repade plastföremål som nämndes innan, så hantera all utrustning varsamt. Lycka till!

/CalleT

Anmälan för besökare är nu stängd (gick fort som attan även denna gång). Bekräftelse-mail bör komma snart (sköts manuellt).
För närvarande är anmälan för brygder öppen en tag till.

/CalleT