Sökalternativ (Sida 5 av 100)

Ja du kan blanda i sockerlagen i vörten innan du fyller på flaskorna.
Se bara till att inte röra för mycket för att undvika syresättning och inte för lite....

Ett par markanta skillnader mellan humlegiva vid kokslut och torrhumling är:
Torrhumling: Mera grumlig öl, mer vegetativ/gräsig smak och samtidigt mer arom o till viss del humlesmak.

Sedan är det tycke o smak vad man föredrar

Har noterat ett lustigt fenomen.
När jag går till forumet säger det att jag inte är inloggad.
När jag trycker på "logga in" så blir jag automatiskt inloggad utan att ange någon användare o lösenord.
Det är nog inte meningen att det ska fungera så

Det fungerar säkert även om jag inte känner till att någon gjort det..
I en vanlig vört så ska man inte behöva tillsätta jästnäring då vörten innehåller alla ämnen som jästen behöver.
Skulle det vara någon typ av specialöl med väldigt lite vört så kanske det krävs lite jästnäring.
MEN se till att inte överdosera.

Precis det blir inte någon sötma kvar från äppelmusten, bara fruktsyran samt äppelsmaken.
Blev själv sugen på att göra något liknande.
En sak som jag funderade på är om det mycket pektin i äpplen?
Man skulle kunna använda pektolas för att bryta ner eventuellt pektin i äppelmusten för att slippa riskera att det blir väldigt grumligt.

Har bara fuskat med att göra fruktvin på vinbär och då använde jag pektolas för att slippa det problemet.

Jag skulle köra med East Kent Goldings humle

Draven har ju inte särskilt mycket matnyttigt kvar efter mäskningen.
Det mesta av sockret/kolhydraterna/extraktet har lakats ur och finns i mäsken.

Jag brukar lägga draven på komposthögen och vare sig fåglar eller djur äter av den.
Den enda gång jag sett var några fasaner som pickade på draven en vinter då det var allmänt dåligt med annan föda.

Till att börja med: Jag har inte bryggt på Kassavafarin (eng. Cassava farine) och hade inte en aning om vad det var innan frågan ställdes här
Men det verkar som att det mest är växtfibrer från kassavaroten vilket inte skulle ge särskilt mycket extraktbidrag, men kanske smak?

Jsg skulle göra en liten provmäsk tillsammans med vanlig malt för att dels se hur mycket extraktbidrag det ger och dels för att få en uppfattning om hur mycket smakbidrag som kassavafarinet ger.

Kan nog behövas lite längre tid att jäsa en bock med tanke på att den har ett högre OG än en lager.
Håller med Bo om att se till att ha lite mer beskahumle och varför inte också lite smakhumle?
Även fast bocköl inte är någon humlebomb så kan det vara trevligt att balansera upp maltkaraktären.
Bocköl mår bra av en lång kallagring upp mot tre månader.

Fallgropar som jag ser det är att ölet kan bli för sött.
Det gäller att hålla koll på mäsktemperaturen och inte lite ligga för högt.
Samma med jästemperaturen, för hög jästemperatur i början av jäsningen så riskerar du att få väldigt mycket estrar o fenoler som inte hör hemma i en bock.
Avsluta gärna jäsningen med en rejäl "diacetylrast" genom att höja temperaturen i några dagar  så att jästen kan bryta ner all diacetyl.

Ett visst smakbidrag, men inte mycket.
Allt kandisocker jäser ut så det blir inte ett sötare öl pga kandisockret.
Däremot ökar förstås % och ger vad man ibland kallar alkoholsötma.

Håller med om att för enstaka flaskor som ska konsumeras tämligen omgående (samma dag/kväll) så fungerar det hyfsat att bara fylle direkt från partykranen.
Beergun är bra om man ska tappa upp många flaskor från fatet och få längre hållbarhet.

Beergun är väl som mycket annan utrustning inom bryggningen, en bra att ha grej, men man överlever utan.

Ett förtydligande angående SG, OG o FG:
Med hydrometern så mäter du alltid SG (specific gravity).
OG (original gravity) är SG innan jäsning, FG (final gravity) är SG efter helt färdig jäsning.

En vört består av flera olika sockerarter, från enkla sockerarter (monosackarider) t.ex glukos, dubbla sockerarter (disackariderna ) t.ex. maltos, till trisackarider t.ex. maltotrios till ännu längre sockerarter s.k. dextriner.

Jästen har lätt att förjäsa enkla och dubbla sockerarter, men svårare att förjäsa trisackarider och kan inte förjäsa dexteriner.
Olika jäststammar har lite olika utjäsningsgrad beroende på hur väl de kan förjäsa trisackarider.

Kvalitén på ölet bestämms inte efter hur mycket det jäser ut, utan andra egenskaper hos jästen såsom fabrikation av biprodukter såsom estrar, fenoler och högre alkoholer. Dvs en jäst som jäser ut ölet väldigt mycket kan samtidigt orsaka för mycket biprodukter, jästemperaturen är också avgörande för hur jästen beter sig. Vissa jäster klarar av att jäsa vid lägre temperaturer andra föredrar högre temperaturer.

Jag föreslog en ölsats eftersom du nämnde att du ville kolla upp hur olika jäster ger olika resultat.
Självklart kan du brygga din egen öl från scratch om du vill, men som Benny skriver så måste du dela upp batchen i tre lika stora delar.
Även om du har samma recept och volym så kan du få lite olika vörter med avseende på vörtens sockerkomposition, beska och styrka och då blir det svårare att avgöra om det var jästen eller något annat som spelade in.

Jag ser inte riktigt vitsen med att ta lite russin och odla upp en egen jäst.
Risken är att du får med andra mikroorganismer t.ex. mjölksyrebakterier som gör att jäsningen blir väldigt annorlunda.