Teoretisk andrahandsinformation är inte så mycket att komma med, men i alla fall...

...Du kan hitta en del om det på hbd.org. "Steinbeer" och "steinbier" är bra sökord.
Granit är vad som gäller, tydligen. Det är annars väldigt riskfyllt med
stenar som kan sprängas i bitar av värmespänningen.
----

I filmen kokade de inte vörten. Så vitt jag vet gjordes (görs?) det inte heller
när man tillverkade svagdricka.

Lite humor i slutet av filmen med de två arkeologerna; brygden hade uppenbarligen en ej oansenlig kraft!

I hälsokostutbudet finns öljäst, men den kanske är värmebehandlad och död?

(Bröd)sirap för övrigt ligger ju nära till hands.

203

(7 svar, postad i Humlegården)

Den här historien leder ju till ifrågasättande av pratet om mutationer i jäst. Carnegie porter har väl bryggts i en herrans massa år? Om nu jäst är så mutationsvillig som det ofta påstås så borde ju den jästen vara alldeles unik, men ... icke.

Lasse,
det är en ljudfil. Du kanske har "windows media player" på din dator,
prova att spara ner filen och öppna den med det programmet. Fungerar
inte det så kan du söka på Google efter "mp3 player freeware" eller något
sådant så borde du hitta en mängd alternativ att välja på.

Is håller värme hälften så bra som flytande vatten gör. Smältvärmet är det stora, där har du en faktor 80 till isens fördel så att säga.

Om nu din frys håller -20°C och du vill sluta vid rumstemperatur och vi räknar på lika delar vatten (egentligen vört) och is så ser vi vilken temperatursänkningspotential isen har att komma med:

-20° -> 0°: 10°
smältning: 80°
0° -> 20°: 20°
-------------------
summa: 110°

Du har fem gånger mer vört än is, så vi har 110/5=22° till förfogande. Alltså måste vörten vara kyld till 42°C innan du lägger i isen.

Så gör som Arakun skriver, men ställ grytan i vattenbadet först eftersom kylningen till kallvattnet är effektivare när temperaturskillnaden är som störst.

206

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

jurgen skrev:

Eftersom jag köpte en Braumeister, ett RIMS-bryggverk, ville jag utnyttjar alla finesser med rasterna. ...

Hej!

Kul och intressant med en sådan maskin, den ger ju möjlighet till riktiga experiment; kan kanske ge svar på några "eviga" bryggfrågor. Variablerna är ju så vildvuxna när man gör allt för hand. Om du märker någon effekt av olika långa proteinraster exempelvis, så hoppas jag du delger oss!

Blöter man upp lite mjöl och låter det stå en dag eller två är det ofelbart att det blir surt, så mjölksyrabakterierna är där alltid. Surdegsbröd sätts ju i ugnen så jäsningen avstannar men det blir syrligt nog. I din vört har ju vildjästen och bakterierna fått gå hela vägen och gjort det så surt som de över huvud taget mäktar med.

Du jäser med surdeg men skyller syran på barren?! yikes Bakterierna du har där lever ju bara för att tillverka mjölksyra.

Jaha, det låter ju lite märkligt då. Du kan bokföra det på bryggar-älvorna. I och för sig så har du ju en viss gasvolym, under locket, som kan växa och krympa med temperaturen. Men var det bara det så borde det "jäsa baklänges" mellan varven; så som man kan se med vört som står och svalnar i en stängd jäshink.

Så som du beskriver det låter det som ett perfekt tillfälle att buteljera.

Har temperaturen höjts i rummet? CO2 löser sig bättre i vattten (öl) vid låg temperatur, så om det hela värms upp kan det se ut som att det jäser, fast det i själva verket bara är gasen som vädras ut.

Egentligen borde "sekundärjäsningen" kallas för "klarning" eller liknande, tycker jag. Min filosofi är att den inte ska överdrivas, det finns ju jäsning kvar att göra i flaskorna! Bättre att investera lagringstiden där, i flaskorna, då jäsningen faktiskt är färdig.

211

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tack för ett intressant svar. Du har rätt i att vattenkemin är avgörande, men
också satt på undantag p.g.a. sin komplexitet. Visst använder jag karbonat
och kollar med lackmuspapper, men det blir ju mest på en höft.

Som jag uppfattat det kan en viss syrlighet vara god (om det inte blir som böckling!),
men om syramalt inte är annat än malt med mjölksyra rätt upp och ner, så är det
förstås enklare att bara tillsätta mjölksyra. Det beror ju på om bakterierna gör
några biprodukter som kan göra skillnad i ölen.

212

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Syramalt - är det någon som har gett sig på det? Den går ju att köpa, men jag
tänkte mig att ta vanlig pale ale-malt och blöta upp i surdegsstil. Blir det syramalt
om man gör så, eller har jag fått det om bakfoten?

Och så vidare; synpunkter kring användningsområde, recept och annat som hör
till tas tacksamt emot! Det jag främst har i åtanke är att använda syramalten i en
stout.

213

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag gör så för jämnan. Det diskuterades här tidigare och då fick jag veta att det kallas Speise. Nästan som kröjsning, men utan jäst i tillsatsen.

Vill man vara noga med CO2-nivåerna, så blir det väl till att räkna på det. Kan ju i och för sig vara mer än lovligt vanskligt att från början veta hur stor andel jäsbart socker man har i vörten.

Annars: Mellan tummen och pekfingret så tar du undan kring en tiondel av vörten och sparar i frysen. Inte mindre än fem procent i alla fall. Det är väl aningen mindre jobb med sockerprimning, men om man nu inte brygger belgiska öl och liknande, så kan det ju vara intressant att helt undvika det vanliga sockret. Primningen är kanske ingen stor del, men inte heller obetydlig.

214

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är krita. Det faller lättast ut med bas, så surheten talar ju emot.
Jfr. utfällning som görs i vattenverk (avhärdning), eller kalkvatten
som är reagens för koldioxid.

Jag är lite skeptisk till försök att så noggrannt avskilja jäst före primning,
eftersom primningen i sig själv utgör en icke försumbar del av jäsningen.
Det blir som att storstäda för att sedan direkt lorta ner, så att säga.
Om man kolsyrar med tub, däremot, är det ju en annan femma.

215

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tja, hur surt är det egentligen? Kan grumlingen rentav bestå av kalciumkarbonat?

Pudelns kärna är att jäsa det svalt/kallt. Det måste få plats i ett kylskåp.
Senast använde jag en genomskinlig plastback
(15 liter: http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=389331 )
och det såg ut att fungera bra. Det är ju lättare att få in kantiga och måttligt
höga behållare i skåpet, jämfört med en stor jäshink; även om det också går.
Sedan ska det inte vara för kallt. Då är det bra att kunna ställa jäskärlet en bit
upp, eftersom det är kallast i botten av skåpet. Det beror ju mycket på hur din
termostat fungerar, prova på min-effekt och se hur varmt det blir.

Här finns det recept:
http://www.shbf.se/Hembryggning/Receptdb.php
Välj "Tjeckisk/Böhmisk pilsner" under "Klass".

Jag lägger jästpåsen på golvet och balanserar med hälen på innerpåsen. Då spricker den utan karate-våld! smile

Bryggs det fortfarande i Tullhus 2? Det var så länge sedan jag var där.
Om det är/var bra eller ej kan diskuteras, men som "ölställe" går det
väl knappast att vifta bort. Skeppbrokajen i Gamla Stan är adressen.

Ja, och så Münchenbryggeriet kanske. Det bryggs inget där, men det
kan vara intressant att inspektera byggnaden. Södermälarstrand.

219

(13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hmm, jag undrar om man inte måste väga bottensatsen om man är intresserad
av bråkdelar av procent? Sockret blir ju mest alkohol, men även jäst. Det är
kanske därför de föreslagna omräkningsfaktorerna varierar så; skattningar
eller empiriska data.

Vid jäsning utan syre så ger 100g glukos 51g etanol och 49g koldioxid, det är
inte så komplicerat. Men hur mycket socker krävs för att tillverka en viss mängd
jäst vid syreöverskott? Och hur slår det på kalkylerna? Vi vet ju att jästsvamparna
har sina bra och dåliga dagar.

220

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Kan du bedöma om ölen smakar ovanligt sött? I.s.f. borde det ordna upp sig
om du tar in dem som du skriver. En möjlighet är att kapsylerna inte har
hållit tätt. Kanske ölen har fryst?

Jag tror de flesta bryggare blir nervösa i onödan, innan jäsningen startar. Det vore väl
väldigt osannolikt att alla de oräkneliga jästceller som finns i paketen skulle ha dött? Ställ
hinken lite varmare nu i början, så kanske det startar snabbare. Varför inget vatten i
jäsröret; tänker du dig att det hjälper med syresättningen? Det låter konstigt, tycker jag.
Häll vatten i det, så ser du om det så bara rör på sig det minsta.

222

(26 svar, postad i Utrustning)

Techno skrev:

Hej alla Flaskfyllare

Någon som vet om det går att få en Inart ev från USA eller liknande land?

Bo

Jag köpte en sådan på Essensspecialisten, S:t Eriksgatan i Stockholm för drygt ett år sedan.

http://gulasidorna.eniro.se/query?what= … Eriksgatan

Torr malt håller värme mindre än hälften så bra som vatten, 2:5 är ett rimligt mått.
Säg att du har ett kilo rumstempererad malt och en liter vatten som du vill mäska in
vid 70°C. Temperaturhöjningen för malten blir 70-20=50°, för att uppnå det måste
vattnet sänka sin temperatur 50/5*2=20°. En liter vatten per kilo malt är lite tjockt,
så du kanske vill ha tre liter/kg. 20/3=(cirka)7° måste vattnet ge ifrån sig i det fallet. Det
betyder att det måste starta på 77°C, för att möta malten vid 70°C.

Det går att tänka sig det som en hävarm eller balansvåg, så är det lättare att göra en
snabb skattning i huvudet:

Malt -----+-- Vatten
       5  :  2

Sedan när det gäller att värma vatten, så är det döden i ett nötskal att stå och
passa på det. Blanda istället kokande vatten med kallt kranvatten. Antag att
ditt kallvatten håller 10°C och att du har fem kg malt som du vill mäska enligt
ovanstående; det blir totalt 5*3=15 liter vatten. Det kalla vattnet skall värmas
77-10=67°, det kokheta ska kylas 100-77=23°. Mest kokande vatten, alltså.
Vi räknar med att vattnet har konstant värmekapacitet, d.v.s. en liter varmvatten
som kyls en grad kan värma en liter kallvatten en grad.

10°----------77°----100°
          67 : 23

kallvatten + kokvatten = 15
kallvatten/kokvatten = 23/67
---
Det rundar av till 11 liter kokande vatten och 4 liter kallt.


---------------

När du gör dekoktioner så tar du ut den tjocka delen, mest malt, så du måste
kanske ta mer än du tror behövs för att få upp temperaturen på det övriga, som ju
mest är vatten. Det går ju bra att köra ett varv till om det inte blir varmt nog. Det
är nog bäst att ha proportionerna i bakhuvudet och gå på känn. Ett kilo blöt malt kan
ju utan vidare hålla en liter vatten.

Kjell skrev:

Men min slutsats som jag gjorde då var att splashandet är lösningen.
N2-CO2 och en "guiness kran" som sköter slashandet inne i kranen" gör detta möjligt utan en massa besvär.
/Kjell

Jag gjorde alldeles nyss ett experiment. En vanlig ale hällde jag över till en tillbringare,
hälften därifrån hällde jag upp som vanligt, den andra hälften vispade jag kraftigt.

Visst gjorde det skillnad; ett tätare, finkornigare, skum och en liten annorlunda smak.

Bara en tanke:
Säg att man tar en tryckbehållare och fyller den till hälften med öl,
och stänger till. Då är den andra hälften luft, vilket mest är kvävgas.
Sedan trycksätts med koldioxid. Kan det ge en lagom gasblandning?
Syret har potential att ställa till det, men kanske lite askorbinsyra
kan ta hand om det.