Som utbildad öldomare kan jag säga att jag inte bedömmer ett öl efter kolsyrningsmetod.

Däremot så bedöms ölets karboneringsgrad efter typ men med ett ganska brett spann.
Skummets hållfasthet är också av intresse, skummet ska helst inte bara fräsa till och försvinna direkt som i en läsk.

Största problemet är om ölet är alldeles för överkarbonerat ("gushers") eftersom det river upp bottensatsen, grumlar ölet,  och kan tyda på någon form av infektion. Lågt karbonerade öl ger i sig kanske inte poängavdrag, men om ölet inte innehåller kolsyra så upplevs det som "platt" och oftast påverkar smakbilden negativt.

Jag tror det är rätt så blandat mellan priming och mottrycksfyllning av flaskorna på SM.
Tycker inte att man kan säga att det ena eller andra ger ett bättre öl, klart är dock att ett primat öl blir lite starkare (pga mer socker) och annorlunda en ett fatlagrat öl som man tvångskarbonerat.

603

(1,346 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Hur är NZ Cascade jämfört med Yakima Valley Cascade?

604

(5 svar, postad i Inget av ovanstående...)

De flesta hembryggare jag känner brygger allt möjligt, både över och underjäst, mörka och ljusa, sura och söta, beska och milda.
Själv kan jag tyvärr inte längre brygga underjästa öl eftersom jag numer bor i lägenhet och har inte plats med lagerkyl sad
Har försökt mig på lite hybrider som Kölsch och varmjäst lager men det blir inte lika bra som kalljäst.
För fruktiga/ale-iga.
Får se om det blir en hyfsat sval vår så kan jag kanske jäsa på balkongen.

Tycker det ser ut som hinnjäst (Saccaromyces Hansenula)
när du tappade upp ölet så hoppas jag att du undvek att tappa ur allt öl.
Avbryt upptappningen innan häverten börjar suga ur det sista så att du inte får med någon del av hinnan.
Brukar inte påverka ölet alltför mycket.

606

(10 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Gaser blandar sig gärna utan att separeras.
Ta exemplet luft.
Det består av c:a 21% Syremolekyler (O2) och 78% kvävemoelkyler (N2) (+ lite c:a 1% andra gaser)
Syre är tyngre än kväve, men likförbaskat så är blandningen väldigt konstant.
Alla djur andas ut koldioxid som är tyngre än både syre och kväve och om det inte blandades så skulle vi alla kvävas pga brist på syre.

Som vanligt så rekommenderar jag New Brewing Lager Beer av Gregory J Noonan.
Där står allt man behöver veta om hur man brygger bra öl, med tonvikt på lageröl, men även så mycket annat.
Kostar lite grann men är mycket väl värt pengarna.

Tumregel:
Mjukt vatten = passar bra till ljusa öl
Hårt vatten = passar bra till mörka öl

Så du bör kunna brygga bra ljusa öl med ditt mjuka vatten.
Möjligen kan du få problem med för lågt pH, men jag tror inte det.

609

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Allt om värdena på vörten skrev jag i en artikel i hembryggaren för ett tag sedan (förförra numret)

i korthet:

Specifik vikt (engelska Specific Gravity, förk SG) anger vörtens vikt relativt vatten:
1,060 betyder att vörten väger 6% mer än vatten.
1,045 betyder att vörten väger 4,5% mer än vatten.

OG = Original Gravity, vörtens specifika vikt innan man börjar jäsa
FG = Final Gravity, vörtens specifika vikt efter att jäsningen är klar

Eftersom sockret omvandlas till alkohol och kolsyra så sjunker vikten allteftersom jäsningen fortgår.
Det mesta av kolsyran lämnar ju ölet och etanol är lättare än vatten (lägre densitet/specifik vikt)

Sedan kan man mäta i Öchslegrader (förk Ö eller Öº)
Det är promilledelen av SG, dvs
SG 1,060 motsvarar 60 Öº
SG 1,045 motsvarar 45 Öº

Formlen för alkoholhalten ovan är alltså inte helt korrekt,
Man måste omvandla OG och FG till Öchslegrader för att den ska vara korrekt.
alternativt att multiplicera med 1000
Dvs alkoholhalten (OG-FG)/7,62*1000

610

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

IBU är egentligen antalet ppm (milliondelar) isomeriserad alfasyra.
För enkelhetens skull så brukar man rälkna med milligram/liter (vört i detta fall)

Formeln är helt korrekt,
MEN extraktionseffektiviteten (utbytet) är inte utbytet av malten som ni tror.
Det är hur mycket av alfasyran i humlet som man får ut.
Man får nämligen inte ut all alfasyra ur humlet när man kokar.
Som tumregel får man ut c:a 30% för pellets och 25% för kottar om man kokar i en timme

Det finns formler och tabeller och olika beräkningar för hur stort utbyte man får
En utmärkt sida på nätet att läsa mer om får du här

http://www.realbeer.com/hops/FAQ.html

Eftersom det är en DIPA så kan du utgå från Drakens DIPAs recept.
Humlegivor till vansinne.
Hur mycket hjortron är svårt att gissa på, men säkerligen minst 1 kg/10 liter.
(dyrt som attan)

Får korrigera mig själv:

2,3 kg blåbär tillsatt i sekundär, på 15 liter öl, totalt 17 liter blåbärskölsch,
Värmde bären till 70 grader, mosade med slev mot kanten, blev c:a 2 liter ”blåbärssoppa”. Kylde i vattenbad,

Jag skulle höja temperaturen.
Men vänta tre dagar innan du kollar om det jäst ut mer.
Eftersom ölet jäst ut hyfsat så är det inte någon fara.

Jag gjorde en blåbärskölsch förra året.

Värmde blåbären till cirka 60 grader för att döda eventuell vildjäst och andra kusar.
Kylde ner i vattenbad, mosade dem och tillsatte i sekundären.
Kommer tyvärr inte ihåg exakt vilken mängd men jag tror att det var 2,5 kg på 20 liter öl.
Ölet blev bra men det blev stopp i flaskfyllaren och i stigarröret i fatet.

Så läxan blev att nästa gång lägga bären i en stor humlepåse eller liknande.

När jag använder omältat korn eller ris eller majs så brukar jag alltid koka det 15-20 minuter.
Sedan blandar jag den kokta gröten ner i den vanliga mäsken.
Oftast går jag in med en proteinrast eftersom omältad säd innehåller en hel del proteiner.
Angående betaamylas vid 70ºC så är det inte något som fungerar särskilt bra eftersom betaamylaset förstörs snabbt over 65ºC.

Mitt julöl (en stark porter) ändrade karaktär efter några veckor.
Från början var det rostade toner av kaffe och choklad som sedan gick över till mer salt lakritssmak.
Det är väldigt underligt och jag kan inte påminna mig om att jag varit med om att det hänt förut.
Kan vara en oxidationseffekt, men ölet är så pass ungt ändå så det borde inte vara det.

De flaskor som är kvar tänkte jag lagra till nästa jul för att se hur det utvecklat sig.

617

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Som jag trodde.
Ofta när man fått jobba lite extra blir ölet riktigt bra.
Lycka till med din "Deep freeze beer!"

I stället för choklad tycker jag att man kan jobba med olika chokladmalter, såsom pale chocolate, chocolate malt mm
Man kan få väldigt fina chokladsmaker/aromer med enbart rostade maltsorter, cacoa är fett och svårjobbat, skummet försvinner och det är svårt att få ett bra öl.

Angående chilin så tror jag att man måste prova sig fram. Det finns hundratals olika chilifrukter som var och en har olika smak. Mitt tips är att testa chili med citrussmak. Jag har själv fått möjlighet att prova lite olika varianter och det finns många spännande varianter.

Jag tror det beror på vilken öltyp man vill brygga.
En porter: Ja, karamellmalt ska vara med för att balansera det rostade med sötma
En stout: Nej, ingen karamellmalt, den ska vara torr med lätt kropp
En ale: Ja, Crystal eller karamell för att den inte ska bli för torr i smaken.
En mörk lager: Kanske beroende på om man vill ha sötma eller inte. Här kan man också jobba med mäskschemat.

Kör lagerslurryn så fort som möjligt.
Vänta inte.

621

(17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

megen skrev:

Hmm detta låter mycket märkligt. Klistrigheten bör ju försvinna när enzymerna yxar sönder de långa kolhydratskedjorna. Ska testa en batch med vetemjöl ändå och en med vetekross alt vetemalt.

Ja man tycker det, men det blev väldigt klistrigt med vetemjöl.

622

(17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Personligen tycker jag att vetemjöl är en plåga.
Jag har använt det två gånger, första och sista gången.

Varför då?
Jo det blev nästan helt omöjligt att laka.
Vetemjölet klistrade ihop hela mäsken till en enda stor klump.

Ta hellre krossat vete istf mjöl.
Det blir bättre.

Angående smaken så är det inte särskilt stor skillnad på vetekross eller vetemalt.
Inte vad jag märkt i alla fall.

623

(5 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Det var svårt att hitta info.
Helt klart är dock att sambandet inte är helt linjärt och att det inte är enkelt att räkna fram med tanke på att det inte enbart är en blandning av vatten och etanol.


http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/fysik.html

Svar: Hej och Skål! Din fråga är inte så lätt att besvara, eftersom det är många faktorer som påverkar resultatet. Den enkla delen är att bestämma fryspunkterna, och här gör jag ytterligare en förenkling genom att betrakta dina drycker som etanol löst i vatten. Då erhåll följande fryspunkter från CRC Physics Handbook (viktsprocent):
Ren etanol: -114 grader C
40 % etanol i vatten: -29 grader C
13 % etanol i vatten: -6 grader C
2.25 % etanol i vatten: -1 grader C
0 % etanol i vatten: 0 grader C
Det här stämmer förstås inte exakt, speciellt för de låga halterna eftersom även socker och andra komponenter kan inverka på fryspunkten.
Att från detta få fram hur lång tid det tar för flaskorna att frysa i -10 gradig kyla är dock inte lätt, eftersom värmetransporten från vätskan till omgivningen beror på flaskornas utformning och vilken temperatur de har när du ställer ut dem. Har du ett tunt lager i en skål kyls det snabbt medan den ideala formen för att hålla värmen länge är en sfärisk flaska. Andra faktorer som spelar in är glasets tjocklek och om flaskorna är utsatta för vind. Det här är alltså en typ av problem där det enkla rådet blir: Prova!

Ragnar Erlandsson, universitetslektor i fysik

megen skrev:

Smakar ölet bittermandel eller äppelkärnor? Såpa påminner mycket om bittermandel och äppelkärnor i aromen. Är det den smaken från såpan du känner?
Tvål och såpa är inte speciellt likt varandra.
Tvål = hård oparfymerad tvål

Nu har jag luktat på grönsåpa och jag håller med om att det påminner om bittermandel och äppelkärnor.
Dvs inte tvåligt.

I så fall lutar jag mot att jäsningen gått snett antingen trött jäst eller någon bakterie.
alternativt så har all denna tutti-frutti-grape-citrus humleblandning skapat denna smak o doft.

Kanske lite korkat men:
- Hur smakar såpa?

Jag associerar ibland EKG till tvåldoft, framförallt om det är stora mängder.
Troligen beroende på att rosenvatten tillsätts i vissa tvålar.

Så mitt grundtips är humlet, härsket fett i druven låter inte så sannolikt.
Alternativt någon biprodukt från jäsningen.
Ser att ölet inte jäst ut så mycket så om jästen inte orkar riktigt kan det uppstå underliga bismaker.