Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 15 av 32)
Jag bytte prob-sladden på min UT100 som jag köpt på Humlegården. Det är samma som till efterträdaren UT200. Jag klippte helt enkelt av den gamla nära intill termostaten och skarvade. Jag såg till att sätta en bit krympslang över skarven. Kanske helt onödigt men ändå - jag lindade även några varv vulktejp över skarven mellan själva proben och sladden. Enligt instruktionsboken så ska man ju inte använda den kontinuerligt i vätska. Min la ju av efter ett tag men funkade igen efter prob-bytet.
Vad gäller skruvarna så har min UT100 fyra små philips stjärnskruv.
Jaså, du bor i Lambohov. Ett tips - om du vill pröva med annat vatten än det som finns i kranen.
När jag bodde där hämtade jag vatten från en av de naturliga källor (med rinnande vatten) som finns i skogen i sluttningen nedom Slaka kyrka nära och strax ovanför fotbollsplanerna i södra delen av området. Vattnet där är lite hårdare och kalkrikare än kranvattnet. På ett ställe fanns det ett rör där vattnet rann ut.
Här behövs tydligen en Dr Sherlock House.
Slänger in ytterligare en hypotes. Maltet. Problemet fanns ju inte vid extraktbryggning (även om extrakt tillverkas av malt).
Men sammanställer man alla exempel här lutar det väl åt något med humlen. Här erinrar jag mig ett uttalande från en meriterad domare som uttryckte att mycket Nelson Sauvin kan ge ett bidrag av petroleum. Själv har erfarit kattpiss från en påse Chinook. De här mera speciellt aromatiska humlesorterna kanske kan "slå över" beroende kanske på ålder och dosering.
Jag minns också en beskrivning av en ale från en mycket meriterad domare som sade något i stil med "doften av gummi från ett par gamla gymnastikskor" (det var i beskrivningen av en vinnare).
Känsligheten för smak och lukt kan variera mycket individuellt. Jag kommer ihåg från kemin att estrar som i utspädd form doftar behagligt av olika frukter kan ha en annan obehaglig, nästan kväljande lukt i koncentrerad form.
peps skrev:rasta bort karaktären på ölet
?
Inte svar på din fråga men ett förslag - den mindre kylaren får väl plats inuti den nya. Varför inte parallellkoppla dem och få en ännu effektivare kylning?
Den 9 december skulle julölet smakas av enligt bondepraktikan. Den 21 december? Varför inte den 22 - midvintersolståndet i år. Då firade de asatroende midvinterblot med öl, mjöd och människooffer. Även romarna festade då. De kristna snodde sedan högtiden som ett taktiskt drag. Men midsommar har de inte lyckats med - vem har hört talats om Johannes Döparens Dag?
Solens stånd och månens faser har under urminnes tider och i många kulturer varit viktiga på flera sätt.
Under den här bryggningen passar det väl att läska sig med en Duvel eller varför inte en Old Nick.
No I ain´t supersticious - black cat crossed my trail ; Howling Wolf
Stubborn Goat skrev:Såg på Dugges och Lundabryggeriets hemsida att de använder något som ser ut som stora liggande hydrofortankar. Men de är säkert några andra typer av tankar.
Det är lagringstankar där kolsyretryck kan läggas på och har väl ungefär den funktion som trådskaparen tänkte använda hydroforen till. Samma typ av tankar har jag också sett kopplade direkt till tappanläggningar. Hur kylningen sker vet jag dock inte.
Dompan skrev:Hur gör du för att hålla nivån konstant 1cm över lakbädden? Jag häller lakvattnet mot en hålsil som jag flyttar runt för att få vattnet jämt fördelat. Men det är ganska meckigt och går långsamt. Man skulle ju ha nån slags sprinklersystem.. tips?
Blichmann och och en del andra mer eller mera halvproffsiga system har helt enkelt bara en slang som ligger ovanpå maltbädden och som får mynna ut horisontellt lite vid kanten på kärlet . Inget skvalp, sprinklande eller strilande således - utloppet kommer att ligga under vätskeytan i mäsk-/lakkärlet så gott som helt - de är ju också ofta del i ett RIMS- eller HERMS-system.
Min hydrofor (inte hydrofon) på landet har en ventil i botten. Jag tömmer den varje år eftersom jag bara har sommarvatten.
Det finns hydroforer i rostfritt så varför inte?
Tur att inte Svante säljer Tärnös malt (eller...?). Men Tärnö har sponsrat Hembryggar-SM med malt som priser. Jag fick en säck i år. En händelse som ser ut som en tanke - säcken sprack i bagaget på bilen med omfattande dammsugning som följd (krossad malt).
Nils Oscar skapades också genom ett övertagande - av f.d. Kungsholmens Kvartersbryggeri som hade startats bl.a. av en av Hembryggarföreningens grundare - Håkan Lundgren. Men Sundberg var också med från början men köpte ut alla de andra.
Raasken skrev:stora duschrummet.
blött, slirigt - dags för skyddsrond
Att ölet jäser ut bättre och klarnar bättre är väl inget fel. Man kan undra varför inte fler använder sig av metoden. Patent?
Kan det ha betydelse om det är SodaStream eller AGA (Wassermax)-flaska ? Jag har hört att gängan är densamma men att de är lite olika i toppen.
Dränkbar pump! Att man inte kommit på det tidigare! Mycket bra idé. Nu kan man bara med slangar och kopplingar CIP-rena det mesta av utrustningen.
Annars har http://www.hobbybrauerparadies.com/ en bra grej man komplettera det här med. Två fatventiler (en kolsyra och en vätska) som sitter i ett y-rör med med slangar mm. På den kan man ex. koppla på öltappen (med corneliuskoppling) för renspolning.
Avancerade automatiska bryggverk i all ära men sånt här göra känns som det primära att underlätta i första hand.
macchiato skrev:Idag fick vi hem partyfat och lite kringutrustning. Kika här:
Finns det möjlighet att ta hem anslutning till partyfaten så man kan använda sig av 300g/450g el större kolsyreflaskor för tvångskarbonering
Idéen med partyfaten ska väl vara att man kan dela upp brygden på flera mindre fat så att man ex. inte behöver släpa med ett stort till festen etc. men ändå ha en smidig avtappning.
Primar man faten behöver man bara sätta i en propp med plugg i varje fat. Men patryfatet stängs inte när man tagits bort avtappningsanordningen (den lilla pluggen i proppen ramlar ner i fatet när man trycker dit avtappningsanordningen). Så tvångskarbonerar man ett fat så får anordningen sitta på hela tiden och sedan får man göra slut på det innan man börjar med nästa.
Det finns dock att köpa mottryckspåfyllare till partyfat.
Jag minns att för flera år sedan fanns det i handeln en anordning som man stack ner i fatet som de andra men på den satt två ventiler av samma typ som på corneliusfaten, en för kolsyra och en för vätska. Jag tror att den hette "Piccolo" eller något liknande. Skulle man sedan ha en sådan på varje partyfat så får dessa samma funktionalitet som corneliusfaten. Men då har nog kostnaden skenat iväg.
Lite off kanske men lite kul - Heinekens 5-liters engångs fatanläggning - en hel del idéer på YouTube om återanvändning när ölet är slut.
http://www.youtube.com/watch?v=xkX0Xt88 … re=related
Lite mer på tråden - http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=US4b25hUG3I
http://www.youtube.com/watch?v=qu09vHfT … re=related
Jag tror nog att det som Humlegården säljer bara är den delen med fjäder, packning och ring att dra i och som man sedan ska skruva ner i den invändigt gängade "rörstumpen" som sticker upp från locket. Detta rör är nog (jag har inget fat framför mig) fastsvetsat i locket. M.a.o. blir det nog enklast att helt byta till lock som är försedda med ventil. Sådana finns att köpa (jag har inte kollat om Humlegården har sådana).
Men jag tror nog att det det kan funka bra utan ventil eftersom man brukar ha koll på trycket med regulatorn till kolsyretuben. Fördelen med ventil är väl att det är lätt att lätta på trycket om det behövs.
Här finns grejer, inte i Sverige men en välrenommerad webb-butik för hembryggare.
http://www.brouwland.com/en/
Jag kom att tänka på Pink Floyds gris. Något för mikrobryggerier etc. Eller varför inte en utrangerad hoppborg?
olefattguy skrev:Björn Petersson skrev:Här säljs faktiskt "bestruket gummerat" etikettpapper i A4-format att använda i skrivaren, verkar lite dyrt kanske. Alltså till etiketter som går att ta bort, ett bekvämare alternativ till mjölken. En hembrä...eh. hembryggarbutik som även har aktivt kol mm.
Men det bör finnas gummerat papper på annnat håll - jag har en bunt som jag hittade på jobbet för länge sedan.
Hoppsan - jag glömde länken http://hembryggning.com/butik/etikettpa … ltryck-38/
Undrar om de sitter som berget sen? Det är ju fördelen med mjölk om jag förstått saken rätt, att det släpper när man ska återanvända sin flaska till nästa bryggomgång.
Nej, dom sitter inte som berget. "Bestruket gummerat" är papper med torkat vattenlösligt lim på ena sidan som man sedan fuktar när man sätter på (sa flickan). Blötes sedan när de ska bort.
Det är de "självhäftande" som är svåra att få bort.
Om man nu inte är så hemma på det här med el- och elektronik så har de faktiskt "Plug and Play Controllers" med PID-enhet och SSR-relä i ett samt givare. Bara att tuta och köra. Det verkar dock inte finnas tre-fas men jag har inte kollat så noga.
http://www.auberins.com/index.php?main_ … b7fed5d2ca
Här säljs faktiskt "bestruket gummerat" etikettpapper i A4-format att använda i skrivaren, verkar lite dyrt kanske. Alltså till etiketter som går att ta bort, ett bekvämare alternativ till mjölken. En hembrä...eh. hembryggarbutik som även har aktivt kol mm.
Men det bör finnas gummerat papper på annnat håll - jag har en bunt som jag hittade på jobbet för länge sedan.
Hoppsan - jag glömde länken http://hembryggning.com/butik/etikettpa … ltryck-38/
S:t Eriks Pale Ale är en APA med Citra signerad Jessica Heidrich, meriterad hembryggare. God, ljus, besk men inte så våldsamt aromatisk tyckte jag.
Thomas Fransson skrev:Björn Petersson skrev:Detta har jag läst om starka öl (OG):
En så kraftig jästgiva som möjligt men försiktig syresättning av vörten initialt ger ett "renare" öl med mindre estrar och mindre av högre alkoholer.
Mindre jäst och en rejäl syresättning av vörten ger en kraftigare jästtillväxt initialt i vörten och då mera estrar mm.
Temperaturen spelar givetvis en roll också - högre temp. - mera estrar. Om man gör en stor förkultur kanske man har högre temp där än i huvudjäsningen för maximal tillväxt. Man tar då endast vara på slurryn och häller sedan bort det estriga fulölet.
Konstigt, helt bakvänt mot vad jag lärt mig ang. starkare vörtstyrkor. Är din källa möjligtvis inriktad på lagerjäsning?
Visst minskar tillväxten, men...
Källan var inriktad på starka skottar - som brukade jäsas svalt - ibland neråt lagertemperaturer. Det handlade om OG över 1100 men FG som kanske landade på 1050 och över. Att lager kräver mera jäst är väl vedertaget.
Something completely different än en sherrydoftande barley wine eller old ale som engelsmännen gjorde.
Vill man jäsa ut (ale) ordentligt får man nog höja temperaturen och syresätta vörten ordentligt men ordentligt med jäst - oavsett alkoholstyrka - är aldrig fel tycker jag. Skottarna är ju ett speciellt kapitel. Men jag har också läst någon annanstans (det gällde inte skottar) att man höll igen lite på jästgivan eftersom man ville ha lite mera karaktär.
Tlläggas bör om förkulturen att den kontinuerliga syresättningen där dessutom oxiderat "ölet".
CalleT skrev:Thomas Fransson skrev:CalleT - Har du något bra boktips där?
Classic beer style serien är bra bryggarböcker, men får ofta kritik för bristande bakgrundsforskning i "introduction/history" kapiteln som vanligen inleder böckerna.
Det varierar lite vilken bok man väljer ex. "Pale Ale" av Terry Foster hör väl till de sämre tycker jag (även recepten) men "Scotch Ale" av Gregory J. Noonan har en rätt så ingående historik mm.
Funna inlägg: 351 till 375 av 793