Sökalternativ (Sida 11 av 26)

Varför skulle det vara konstigt? Det är en helt annan process än att isomeriserade alfasyror fastnar på jästcellerna.

Den här artikeln verkar stödja att det är 25 %:

http://homebrew.stackexchange.com/quest … -with-time

Vad är poängen med att använda inverterat socker jämfört med exempelvis glukos eller sackaros?

Är det att man vill ha smakbidraget från oraffinerat socker, men samtidigt underlätta för jästen?

Edit: det var främst spädningen som sådan jag avsåg. Men kallt kommunalvatten är normalt helt problemfritt att använda utan kokning.

Sista (andra) utgåvan är från 1999. Bryggvetenskapen har knappast förändrats fundamentalt sedan dess, men nya rön har naturligtvis tillkommit.

Principles of brewing science är en bra bok, koncis och precis i stilen. Dock har den några år på nacken, så vissa saker kan vara föråldrade och lite inaktuella. Exempelvis nomenklaturen kring mikroorganismer har förändrat sig en del. Tyvärr finns inte Georg Fix längre bland oss så det lär väl inte bli någon ny upplaga.

Jag tycker ditt vatten är bra som det är. Om du ska vattenbehandla tycker jag du ska utgå ifrån vilka egenskaper det är du vill förändra i ditt öl. Och skaffa dig en förståelse för vilka åtgärder som behövs för att styra ölen dit du vill.

Prima direkt i jäskärlet kan funka men är lite bökigt. Man måste ändå röra ner extraktet, vilket kommer virvla upp bottensediment som man då måste ge tid för att lägga sig.

Kör med strösocker, med maltextrakt eller vört måste du kompensera för att du inte får full utjäsning. Det låter sig förstås göras, men varför krångla till det? Framförallt att spara verkar ju dubiöst.

Överlever och överlever, jag vet inte ens om de finns där från början. Lactobacillus är ett släkte med stor variation, så det är inte alls omöjligt att de skulle kunna leva i träfat. Jag har dock aldrig hört talas om det tidigare. Det som typiskt kan finnas i gamla vinfat är Brettanomyces. Det kan även finnas Oeunococcus som används för s.k. malolaktisk jäsning (äppelsyra till mjölksyra), denna är sannolikt ansvarig för syran i många förmenta 100 % Brett-öl.

Angående Brett är det viktigt att komma ihåg att den kan bete sig väldigt annorlunda beroende på hur den används. Att jäsa med 100 % Brett (+ eventuella mjölksyrebakterier) kan bli ganska annorlunda mot att först jäsa med någon saisonjäst och sedan tillsätta Brett.

Crooked Stave har bara Brettanomyces i sig så vitt jag vet. Möjligen skulle de kunna ha några mjölksyrabakterier från faten men då är det knappast Lactobacillus, och då dröjer det månader för en eventuell syra att utvecklas.

Jag tycker Ikea har en hel del bra ölglas av olika sorter. Och billiga naturligtvis.

Jag har inte använt Belle Saison själv, men torrjäster brukar vara snabba. Vänta ett par dagar till, sedan kan du flasktappa när du känner för det.

Kolsyrejäsning med 11,5 g/l är väldigt mycket, jag tycker du kan nöja dig med 7-8 g/l, det ger ordentligt med kolsyra. Kolsyrejäsning gör du i rumstemperatur. När den är klar - det bör räcka med två veckor - kan du lagra ölet såväl varmt som kallt. Själv har jag alla mina öl i källaren där det är 15-25 C beroende på årstid.

Lite petimeteraktig anmärkning, men...arten lär vara Humulus lupulus. Jag antar att det är sort du vill veta, och det kan nog bli svårt. Julita har ju sin genbank där man har kartlagt svenska förvildade humlesorter. Är det prydnandshumle kanske en Handelsträdgård kan vara behjälplig. Men som sagt, oavsett om det är prydnadshumle eller förvildad odlingshumle så ska du nog inte ha för stora förväntningar på den som brygghumle. Testa i liten skala först.