Natriumvätekarbonat, natriumbikarbonat, sodium hydrogen carbonate, är alla synonymer för "bikarbonat". Natriumhydrogenkarbonat är också "bikarbonat", men kanske inte det vanligaste sättet att skriva det på. Alldeles säkert! Utan gissningar!
RA
1 2009-12-14 23:48:07
Sv: Skillnad på bikarbonat och bikarbonat för vattenjustering? (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
2 2009-12-05 23:05:28
Sv: Surna öl kolsyrat? (9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag brukar tillsätta min brett samtidigt som jag primar och tappar upp ölet på flaska.
RA
3 2009-08-16 21:19:03
När ska humlen skördas? (2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Kan man se på kottarna att humlen är mogen att skördas? Jag har de två senaste åren skördat kottarna när några av dem har börjat skifta färg och få gulbruna fjäll. Är det lagom eller är det för sent för optimal kvalitet? Om det är för sent - finns det något annat sätt att se om humlen är mogen för skörd?
RA
4 2009-04-25 22:05:51
Sv: Klosteröl (5 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Jag låter mina öl ligga på sekundärjäsning i minst 2 veckor, gärna 3 om det är högt OG (t ex 1,060) eller en jäst som producerar nå'n konstig doft. Det brukar alltid bli bra. Jag använder glasdamejeanne för sekundärjäsning eftersom jag inbillar mig att det är bra med så lite luftkontakt som möjligt.
//RA
5 2009-04-23 22:05:16
Sv: Maltkvarn - 2 eller 3 valsar (5 svar, postad i Utrustning)
Tack för tipsen!
RA
6 2009-04-21 22:35:27
Maltkvarn - 2 eller 3 valsar (5 svar, postad i Utrustning)
Hej!
Jag funderar på att köpa en valskvarn. Räcker det med 2-valsar för att mala upp till 4 kg malt per bryggning eller är det en fördel att ha en kvarn med 3 valsar?
RA
7 2009-01-12 23:43:20
Sv: Katastrofbryggning (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Varför är dekoktion bättre än kokande vatten för utmäskningen? Vad är nackdelen med kokande vatten? Jag mäskar alltid ut med kokande vatten, men har aldrig provat dekoktion.
RA
8 2008-10-13 21:20:17
Sv: Äppelmust (22 svar, postad i Vin, cider och mjöd)
Äppelmust som skall bli cider är inte lika känslig för oönskade mikroorganismer som vört. Orsaken är att äppelmust har betydligt lägre pH. Om man ändå vill ta död på bakterier och vildjäst kan man tillsätta "vinsvavla" till musten. Då måste man dock vänta med att tillsätta ädeljästen till några dagar efter vinsvavlan, annars dör ädeljästen också. Jag använder inte sådana kemiska trick och har hittills aldrig misslyckats. Jag tror att fruktflugor och de ättiksyrabakterier som dessa sprider är ett större problem. Se till att täcka jäskärlet ordentligt!
//RA
9 2008-09-22 21:57:11
Sv: bästa sättet att torka humle? (4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag sprider ut humlekottarna i ett "monolager" på papper och låter dem lufttorka på golvet. Sedan trycker jag ihop så mycket jag kan i plastpåsar och lägger i frysen. Har gjort så i 2 år nu.
R.A.
10 2008-09-16 21:07:24
Sv: Skippa koket (11 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Intressant artikel om Sahti. Likheterna mellan Sahti och det Öselöl som jag beskrev är många. Jag skulle nog våga påstå att det är två grenar av samma tradition.
På Ösel bryggde man ett starkt "öl" av vört från den första lakningen. Av den andra lakningen gjorde man "taherbeer". Ibland lakade man en tredje gång med kallvatten och gjorde en ännu svagare dryck.
Längre tillbaks - före kriget - var det nog ingen som köpte bagerijäst. Man tog från den förra bryggningen, hämtade hos grannen eller nå't sånt. Min morfar övergick också till kommersiell bagerijäst på senare år och det var definitivt inte så noga vilket fabrikat det var.
RA
11 2008-09-14 21:34:02
Sv: Skippa koket (11 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
På Ösel (Estland) bryggs det traditionella ölet hemma på gården utan att koka vörten. Samtidigt som man mäskar kokar man humlen separat i en mindre gryta. När man har lakat färdigt tillsätter man vattnet från humlekoket, låter vörten svalna och tillsätter sedan jästen. Observera att ingen aromhumle används. Jäsningen sker i öppna kar och ölet anses vara färdigt att dricka när skumkronan har sjunkit undan - riktigt färskt alltså. Självklart blir det ett grummligt öl, men när jag sparade en 1,5 l PET-flaska sådant öl i kylskåpet klarnade det faktiskt efter drygt en månad (Det blev rätt mycket bottensats!). De gårdsbryggda Öselöl som jag har smakat ger assosiationer till vissa belgiska öl, som färska lite grann som t ex Maredsous och senare, efter kanske en månad mer som Orval. Vid midsommartid när det är varmt får ölet ganska fort en lite syrlig karaktär, medan det som bryggs till jul och lagras kallare åldras utan att drabbas av detta. Hursomhelst är ett öl som bryggs på detta sätt avsett att konsumeras kort efter bryggningen.
RA
12 2008-07-22 21:00:12
Sv: Ersätta Special B med Dark Crystal? (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Tack!
RA
13 2008-07-22 15:08:15
Ersätta Special B med Dark Crystal? (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej!
Kan man ersätta Special B med Dark Crystal Malt? Eller är Special B väldigt speciell?
RA
14 2008-04-08 22:33:58
Sv: Vattenanalys Umeå (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Umeås vatten ger många möjligheter. Om man brygger ljusa öl bör man öka på mängden kalcium (Ca) lite med kalciumculfat (gips) eller kalciumklorid, men inte med kalciumkarbonat.
RA
15 2008-03-12 22:29:29
Sv: Batchsparging / Flysparging (6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag är inte 100% säker, men kokhett vatten gör nog bara att man når jämvikt snabbare vilket ökar utbytet om man har brottom, inte annars.
RA
16 2008-03-10 23:32:17
Sv: Ciderfråga (7 svar, postad i Vin, cider och mjöd)
Det finns ett trick till. Man kan miska syran genom att tillsätta lite av nå't basiskt, t ex kalciumkarbonat, men då måste man ha möjlighet att mäta pH. Dehlén och Israelsson ("Ciderboken") rekommenderar pH i intervallet 3,2 - 3,8. 3,8 är det minst syrliga. Naturligtvis kan man minska syran ytterligare, men det lär inte bli bra sägs det.
RA
17 2008-02-28 23:46:46
Sv: Gör jag rätt nu? (17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Om man batchlakar får man något högre utbyte om man tar ut mer vört och sedan kokar bort överskottet. Men malten är fortfarande såpass billig att det egentligen inte spelar nån roll.
RA
18 2008-02-28 23:41:56
Sv: Gör jag rätt nu? (17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Både Jörgen och jag förutsatte nog att du tänker göre en mash-out (avaktivera enzymerna). Då måste hela mäsken upp till 75 eller 76 grader! Men det går alldeles utmärkt utan mash-out också.
RA
19 2008-02-27 23:39:36
Sv: Gör jag rätt nu? (17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
I steg 6 häller jag på kokande vatten tills mäsken når minst 76 grader (Jag brukar sikta mot 78, men har egentligen inget bra motiv för det!). Enligt min beräkning kommer du att behöva lite drygt 5,9 liter kokande vatten för att nå 76 grader om mäsktemperaturen efter 90 min har sjunkit 2 grader till 66 grader. Det blir "lite drygt 5,9 liter eftersom mäskkärlet också måste värmas upp. Om du lyckas hålla 68 grader hela tiden borde det räcka med drygt 4,7 liter kokande vatten.
Min gissning är att du kommer att behöva mer vatten i steg 12 - det fastnar mer än man tror i malten! Jag gissar på 17,5 liter, men det är bättre att fördela vattnet så att du tillsätter 5,9 (100 gr) + 5 (76 gr) i steg 6 och 12,5 liter (76 gr) i steg 12.
Sen kommer du att koka bort några liter. För mig försvinner det ca 5 liter och jag lakar därför ur 5 liter extra - alltså 30 liter för att ha kvar 25 liter efter kokningen... Men det beror ju på hur häftigt man kokar.
Jag gillar batchlakning och upplever det som mycket enklare än den kontinuerliga varianten.
Lycka till!
RA
20 2008-02-24 22:51:12
Avskiljning av druv (2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag brukar skilja av durven så noga jag kan. Jag brukar sila det som är i botten av kokkärlet 2 eller 3 gånger genom ett durkslag där jag samlar upp humlen. Humlen bildar en, i mitt tycke, effektiv filterkaka och vörten blir alldeles klar.
Men... Det är ganska omständigt att göra så. Min fråga är. Hur väl måste man skilja av druven. Räcker det att sila en gång genom en vanlig silduk? Påverkas ölet av att man får med druv i primären?
RA
21 2008-02-19 22:12:01
Sv: Isinglass (4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Borde inte "real ale" bryggas utan sådana tillsatser?
RA
22 2008-02-18 22:26:49
Sv: Ny förkultur? (1 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Ställ den i kylen och ta fram den samma dag som Du brygger, så att den är rumstempererad när det är dags. Om den har sedimenterat skulle jag hälla bort den klara vattenfasen innan jästen säts till vörten. Jag skulle dessutom, för säkerhets skull blanda jästen med lite rumstempererad, väl syresatt vört för att se att den börjar jäsa innan den säts till vörten. Men det ska inte vara några problem.
RA
23 2008-02-14 23:11:52
Sv: vattenanalys (2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Mycket kortfattat...
Det viktigaste att hålla reda på är förhållandet mellan alkalinitet kalcium. (Magnesium också iof, men det finns nog alltid mycket med kalcium än magnesium.) Om alkaliniteten är hög och den inte balanseras av en hög kalcium-/magnesiumhalt är det svårt att brygga ljus öl utan att pH-justera mäskvattnet.
Vad gäller humle så tror jag att det mest märks om man "Burtoniserar" vattnet med kalciumsulfat. Då får man en tydligt engelsk karaktär på en bitter.
RA
24 2008-02-04 21:50:58
Sv: Användning av kröjsning i sekundären (11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Man kan ju spara lite vört, frysa den och tina upp när det är dags.
RA
25 2008-01-17 23:20:55
Sv: Late hopping (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag använder följande formel i mitt Excel-ark för receptdesign. Kommer inte ihåg var jag hittade den.
=1,65*UPPHÖJT.TILL(0,000125;$I$70/1000)*(1-EXP(-0,04*E55))/H55*F55*D55*10/$E$67
Variablerna är i tur och ordning; $I$70=OG, E55=koktid, H55=faktor=4,15 (kottar) =3,4 (pellets), F55=mängd humle (g), D55=alfa-syra i humle (%), $E$67=vörtens slutliga volym (liter)
RA