Sökalternativ (Sida 1 av 2)

Jag tror att den viktigaste anledningen till rehydrering är att jäsningen ska komma igång. Gör den det ändå utan rehydrering så är det nog all good och då bör det inte ha spelat någon roll om du hade rehydrerat eller inte. En hypotes som jag inte kan styrka än och det återstår att bevisa. Åtminstone för lagerjäst då Brulosophy har lagt fram ett test som styrker den gällande Alejäst

Tillsätter man däremot en trött jäst eller en mindre mängd, så hade rehydrering kunnat hjälpa jäsningen att komma igång i tid.

Vet inte heller om större mängd jäst kan ersätta en pigg jäst, men de 1,5 påsar som jag tillsatte min vört kom igång nästan instant. Kan ha berott på mängden, men det kändes ju inte som att det var några problem med jästens pigghet

För att återgå lite till huvudämnet lager:

*Hur viktigt är det att lagringsfasen sker i ännu kallare temperatur? Har nog lite svårt att ordna det...
*Vad skulle ni säga är minimi respektive rekommenderad jäs- och lagringstid för en lager? Vad jag förstått är omtappning inför lagringsfas det vanligaste sättet. Någon som brukar göra annorlunda?

Tack för tipsen. Förstår hur du menar Svensson, jag är också kräsen och framförallt är man ju extra kritisk gentemot sin egen öl.

Men jag brukar utgå från det som är mest basic när jag provar något nytt, och sedan göra förbättringar efter hand. Annars slutar det lätt med att man gör en massa saker som man inte vågar sluta göra, med risk att sabba resultatet Utan att man egentligen inte vet om man måste göra så. Försöker framförallt satsa på renlighet under bryggningen och utgå från det enklaste, sedan komplicera processen efterhand.

Ville inte vara uppe hela natten igår heller så jag valde att hålla det så basic som möjligt:
Skippade proteinrast och mash-out och mäskade i intervaller 65-68 i 60 min. Lakade ur med hinkmetoden och kokte och humlade i 60 min. Kylningen tog runt 20 minuter ner till 20°, varpå jag silade bort humlen, luftade ordentligt och strödde i 1,5 pkt jäst direkt i jäshinken. (ville inte överdriva jästmängden eftersom jag bara hade 16 liter vört, skippade också rehydreringen denna gång för att minimera antalet moment)

Lät den sedan stå kvar i köket under natten där det är runt 20°. Imorse hade en krausen på ca 1 cm bildats och det puttrade till lite då och då i jäsröret. Bar upp den till vinden där det nu är ca 11.5°.

Sen beroende på hur resultatet blir så kan jag testa att pitcha kallare nästa gång.
Bara att vänta och se. Gissar att det här kommer ta ett tag...

Om jag förstår dig rätt så har du inte tappat ölet än utan du har återigen smakan ifrån tappen?

Mina tankar går lite såhär: Om du tidigare hade fruktiga toner som inte längre är kvar - kanske kan vara att dessa smaker kommer från den belgiska jästen och att jästen har dragit sig tillbaka lite nu efter 4 veckors lagring.

Känns inte som att du borde ha fått in så mycket syre vid tappning att du nu skulle få en massa acetaldehyd (gröna äpplen). Jag har jäst öl i plasthink i mer än en månad och det blev inte oxiderat så jag tror inte att det är det som är problemet heller.

Skulle det kunna vara så att det satt kvar rester av ölen i tappen (eftersom du har tappat från den och sedan lämnat den under en lång tid) som har torkat, oxiderats och tja, börjat smaka gammal öl. Och att när du nu tappar från den så får du med dessa smaker?

Detta borde inte ha påverkat ölen inne i hinken i så fall, så chansen finns att ölen ändå är okej där inne.

Häll för guds skull ut inte ut den (om det inte är uppenbart att den är infekterad, dvs att det flyter konstiga saker i ölen och smakar för jävligt)
Flaska den, låt den bli färdig och se hur den blir. Det kanske blir bra ändå till slut. Du kanske får tillbaka toner från jästen när den vaknat till liv av kolsyrejäsningen.

Kanske undvika att tappa ölen via kranen om den nu har marinerats i sur öl

Verkar onekligen smidigt! Skönt att slippa tappa om, och att kunna tappa på flaskor direkt från jäskärlet!

Funderar bara på en sak - Är det någon mer som upplevt att när man tappar ölen med tappkran i botten direkt från kärlet där den har sekundärjäst så blir resultatet ojämnt mellan de olika flaskorna faten?

De gånger vi har sekundärjäst på en hink med tappkran och tappat den direkt därifrån på partyfat, så har våra fat haft ganska olika karaktär - både gällande humlemängd, maltsmak och kropp. Det tycks vara så att vätskan inte är helt homogen och att när ölen står på sekundär så har den skiktat sig i sina egenskaper.

När vi däremot har tappat via hävert (och flyttat denna upp och ner under tappning), alternativt tappat om till ett tappningskärl och direkt därefter tappat på fat, så har resultatet blivit jämnt.

Finns det något bra sätt att undvika detta problem om man använder denna FastFerment? Skulle man kunna vända på den några varv kanske efter att man plockat av bollen längst ner med jästfällningen? Eller är kanske icke-homogen öl bara ett problem som vi har?

Ja jag försöker ändå hålla mig öppen för att saker och ting inte smakar exakt som de ser ut, så tror säkert att din APA är väldigt god så hade gärna smakat Som du säger så är det ju en psykisk påverkan baserat på vad man druckit tidigare.

Färgen på ölen är ju också ett rätt bra exempel. Många mindre vana öldrickare säger ju ofta att de inte "dricker mörk öl" (där mörk ofta betyder mörkare än gul). Antagligen beror det på att de flesta mörkare ölsorter har mer kropp och uppfattas som tunga att dricka. Samtidigt går det att brygga ganska mörka ölsorter som ändå är lättdruckna och hade man gjort ett blindtest hade man nog kunnat lura en person ganska rejält gällande färgen på en öl.

Humlesmak sitter ju inte i proteinerna som du säger. Däremot borde väl någon smak från malten kunna sitta där i ölsorter där maltsmaken har större inverkan på ölen?

Hur ser du på kallkrasch i flaskor? Kan man reducera grumlighet genom att kyla ölen fortare och kallare för att sedan låta den värmas upp till dricktemperatur?

Du behöver inte kallkrascha.

Vår erfarenhet är - ju mer gunk vi får med i ölen vid bryggningen, desto klarare blir ölen i slutändan.
Den öl som vi bryggt där vår vört var klar som korvspad när den åkte ner i jäshinken, blev också den grumligaste.

Oavsett hur mycket du tror på den kontroversiella teorin vi kallkraschar aldrig, vi använder aldrig gelatin eller protafloc eller något sådant, och vår öl ser ändå god ut. Ofta är den faktiskt väldigt klar, ibland köldgrumlar den lite, men det är inget som påverkar smaken, och de flesta jag frågat tycker ändå att ölen ser god ut även när den är lite grumlig - om inte godare.

Så eftersom det är din första öl, krångla inte till det. Speciellt inte eftersom du har en deadline. Skippa kallkraschen och gelatinet och se om du behöver det till nästa gång du brygger. Hur ska du veta annars?

Jästkakan ska sjunka till botten efter några dagar, det är helt normalt. Det betyder inte att det slutat jäsa, men att den börjat sakta in. När du flaskar kommer allting ligga på botten.

Och eftersom det är din första gång så rekommenderar jag sockerbitar eller strösocker. Du kan också göra en sockerlag som du doserar i varje flaska. Dosera t.ex. med en doseringsspruta. (finns gratis på apoteket). Det är en renligt och smidigt sätt att få en jämn dosering i alla flaskor.

ps. din öl kommer inte bli perfekt till nyår eftersom det är din första, men den kan mycket god, och det är väl tillräckligt bra?

Tänk på att jäsning är inte lika med blupp i jäsröret. Jäsningen avtar successivt, inte tvärt. Även om det slutar bubbla (oftast bubblar fast i väldigt långa intervall) så jäser det fortfarande.

Jag ser inte mätning av intervall som någon särskilt värdefull data när du vill övervaka din jäsprocess. Dessa intervall kan t.ex. påverkas av hur mycket öl du har i ditt kärl, som ett exempel. Till och med hur mycket vatten du har i vattenlåset borde ha betydelse.

Bättre indikator är att titta på själva ölen (givetvis utan att öppna kärlet). I början bildas ett lager jäst på ytan. När jäsningen tar fart är där en stor skumkrona som sedan börjar avta igen. När skumkronan har lagt sig och den mesta av jästen ovanpå ytan sjunkit, förutom några envisa eftersläntrare, då är det en indikation att jästen har börjat övergå i "sekundärjäsning" och att slutligt SG i princip är uppnått.  Hela denna process brukar ta omkring 7 dagar, ibland mer, men ofta brukar det "sluta" bubbla bara efter några dagar.

Även under sekundärjäsning så kan du ofta märka att det fortsätter jäsa och bildas koldioxid. T.ex. om du tappar om ölen eller har öppnat locket för att torrhumla, så kan du ofta se någon dag efter hur vattnet i vattenlåset har pressats upp av trycket. Eller att locket på din jäshink har pressats upp som en liten kulle. Någon gång då och då bubblar det kanske även till.

Min erfarenhet är att det frekventa bubblandet brukar pågå i 1-3 dagar när man gör ale, efter det brukar det brukar det bubbla ganska sällan..

Jag tror inte det är vattnets fel att din Stout inte blir söt. Värdena ser ok ut förutom att där nog är onödigt mycket klorid. Men syftet med att du behöver hög alkanitet i en mörk öl är för att du annars kan få lågt mäsk-pH. Mäsk-pHt beror i sin tur på hur mycket vatten du har i mäsken, vilken malt, hur mycket malt samt sammansättningen i ditt vatten.
Har du testat verktyget Bru'n water?

Är inte säker på om det har någon betydelse utan jag skulle nog titta närmre på receptet och se om problemet ligger där. Att mäska i hög temp ger inte automatiskt söt smak, de sockerarter du får ut då ger ölen mer kropp, men smakar inte sött. Kanske behövs mer karamellmalt, tex?

Jag skulle säga väldigt vanligt. Det finns ju olika kategorier av APA men den humleprofil som jag förknippar med APA kommer troligtvis till stor del från en rejäl torrhumling. Jag har mest druckit öl från västkusten dock.