Techno skrev:

Det lätt mycket intressant, skall testa på nya Roggenbier P.S Hur långt är en stund efter jäststart?

Så snart den värsta druven lagt sig (men innan jäsningen tar sådan fart att druven virvlar upp igen). Brukar räcka att vänta 10 minuter.
Själv jäser jag vanligen i dunk, så det blir enkelt att hälla direkt från dunken till flaskan, men med en ren "soppslev" eller annat borde man enkelt kunna ösa upp lite om man jäser i hink. Jag brukar sedan skaka om flaskan ofta i början när det jäser och även släppa in lite luft (klämma flaskan försiktigt och sedan låta den "suga" luft tillbaka). Det får jästen att växa sig extra frisk. Men så snart det lugnat sig så åker den in i kylen för att snabbt få dem i dvala i väntan på själva ölet som ju får jäsa längre. För de flesta öl blir det lämpligt att ta av ca 1/150 d.v.s 1-2 dl i de flesta fall.  Det är fortfarande i övre regionen (kommer ge synligt jästsediment i flaskan) så man kan gå ännu lägre om man vill ha mindre sediment, eller istället ännu mer om man har starka öl (t.ex. belgare).

/CalleT

Sågkärrsbryggarn skrev:

Skulle det funka att ta ut en liter av det utjästa ölet med upplöst socker (20L+ca 115g) och tillsatta till den flockulerade jästen och "få isär den" eller blir socker halten för låg?
Ulf

Risken är nog att det blir för lågt. Men du kan ju spara lite av sockerlösningen och hälla i den där litern öl istället så får du ju upp halten. Det blir dock inte riktigt lika effektivt som färskt vört (eller socker i vatten) då både pH och alkohol påverkar vissa delar av flockuleringen (varierar igen med jäst-stam) men borde fungera bra nog. Prova! 6-8% socker är nog lagom att sikta på.

/CalleT

Sågkärrsbryggarn skrev:

Det innebär väl att man vid tex primning inför flasjäsning kan slamma upp sin otvättade jäst i lite av ölet+socker, låta föroreningar sedimentera en stund och bara satsa överfasen innehållande ganska ren jäst. Låter bra om nu inte jästen tycker om att tvättas.
Ulf

För hårt flockande jäst där ölet stått så länge innan tappning att det är för lite jäst i suspension kan det nog vara en bra idé. Man bör dock räkan ut "OG'" för sockerlösningen först. För en tjock sockerlösning (som man brukar ha til priming) blir såklart till stress åt andra hållet (mer än 1050 är inte att rekommendera). Det betyder troligen att man får ta bara en del av sockret till jäst-slamningen och resten i tapp-kärlet som vanligt.
Själv brukar jag  ibland spara ca 1 dl av ölet taget en stund efter jäsningsstart och tappa i en ren PET-flaska. när det jäst ut i denna ställer jag den i kylen tills några timmar innan tappning. Jag häller då av det gamla ölet i flaskan och fyller med 2 dl nykokt och svalnad vört 1030 (från spraymalt och vatten). Jästen får sedan jäsa igång ordentligt några timmar i flaskan igen Denna tillsätts sedan som aktiv "kröjs" tillsammans med socker till ölet innan tappning. Fördelen blir en mycket snabb och jämn kolsyrning utan onödigt mycket jäst. Man kan såklart göra likadant genom att "fiska" upp lite jäst från hinken och dra igång några timmar innan, men det blir bökigare än att ta undan den direkt i en flaska.

/CalleT

Normal mäskning ligger på ca 2.5-4 liter vatten per kilo malt, så 18 liter till 6 kilo låter som standard.
Lunsen: Om det stämmer att du tagit bara 9 (nio!) liter 73 gradigt vatten till 7.5 kilo malt, låter det som det borde bli tjock ljummen gröt istället för en aktiv mäsk, och det är absolut där du fått problem. Du nämner 18 liter i slutet, men var sätter du till resten av vattnet? (9 liter mäskning + 3 liter lakning blir ju 12, varav 1/3 säkert sugs upp i malten). Eller är det skrivfel, menade du 19 liter?

/CalleT

Flockning är till viss del beroende av mängden socker i lösningen jästen befinner sig i (lite varierande beroende på jäst-stam). Effekten beror bland annat av att de "handtag" som jästen greppar varandra med har likheter med sockermolekyler. En hög halt av socker i omgivningen leder till att de "tar-i-hand" med socker istället och s.a.s "tappar taget". Motsatt så ökar tendensen att greppa hårt i grannarna när sockerhalten minskar (= flockning uppstår när sockret börjar ta slut). Flockningen som helhet är dock beroende på fler faktorer (antalet "handtag" ökar bl.a. när jästen närmar sig vila), men att skjuta sockret i höjden igen kan ofta lossa "greppet" påtagligt på bara någon minut. Att få ner mängden Kalcium (som deltar i vissa av bindningsmekanismerna) är också ett sätt att försvaga greppet och här ser man effekt med vattentvätt (överkurs: tillsatts av kalciumbindare t.ex. EDTA kan ofta lossa den segaste klump på sekunder). Omvänt ökar man på flockning genom att ha god tillgång på Kalcium i vörten (klarare öl snabbare lite beroende på jäst-stam).
Själv "tvättar" jag sällan jäst då jästen inte gillar det, och den lilla mängden grums i mitt tycke inte spelar särskilt stor roll jämfört med allt nytt som åker från koket. Men när jag skall slamma upp högflockande jäst vid jästtillsats så fungerar sockervatten eller vört oerhört bra.

/CalleT

Tror också det kan vara en kombination av för låg mäsktemp (mät i mäsktunnan och kolla 66-68 är lagom riktvärde) p.g.a för lite vatten vid inmäskning (så lite 75 gradigt vatten till så mycket malt blir kallt), och att du lakar lite väl lite också. Alltså för lite vatten och inte för mycket.

En sidokommentar: Det verkar vara anmärkningsvärt mycket karamellmalt i receptet? (vilket dock inte bör påverka OG nämnvärt).

/CalleT

Många bygger sina "grenrör" bara genom att trycka ner rörstumparna i vinklarna och t-rören (eventuellt med några varv gängtejp för att det inte skall skramla loss allt för lätt när man rör om mäsken). Tanken är att man enkelt kan ta isär rubbet för rengöring och "luftig" förvaring (om det ligger fuktigt maltskrot och annat kvar inne i rören ökar risken för ärgbildning med tiden). Man sliper ju dessutom lödning eller specialverktyg.

/CalleT

83

(13 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Den absolut vanligaste användningen av "tart" är för (kraftigt) "syrligt", men kan i enstaka fall även inkludera "kärv" (som väl enligt de flesta ligger mer åt "sträv/besk/bitter" och inte behöver inkludera någon syra alls).
I fallet öl så är det nog uteslutande i betydelsen "syrlig".

/CalleT

84

(2 svar, postad i Utrustning)

Precis. Är man bara noga med att inte få in luft i fatet, tappar ur den med kolsyretryck, och förvarar hyfsat kallt så håller det sig lika bra som en oöppnad flaska till sista glaset (d.v.s veckor till år lite beroende på ölsorten).  Mycket bekvämt, men kan vara lite struligt med "kall-förvaring" om man vill ha det (faten är ju stora).

/CalleT

megen skrev:

Jag fattar inte riktigt vad säkerhetsventilerna ska vara bra för, partyfaten tål ju ändå ett skapligt tryck, och set värsta som händer är väl att faten kan bli lite buckliga vid högre tryck.

Nja, jag har sett resterna av ett partyfat som exploderade för en kompis (dåligt utjäst öl som tappades upp och "glömdes bort" i ölkällaren). Förvridet metallskrot var vad som var kvar och smällen var riktigt kraftig som man kan förstå.  Hade inte varit trevligt om någon hållit i fatet när det slets itu. Städningen var inte heller den roligaste. Men om man har koll på jäsningen i fatet så bör det ju som sagt inte vara nödvändigt.

/CalleT

Problemet med "baklängesmäskning" är ju att de amylaser som inte vill jobba vid hög temp  förstörs av denna värme. Väntar man för länge vid den högre tempen hjälper det inte längre att sänka.
Men har man problem med att få "normal" utjäsning så är det snarare jäsningen som spökar och inte mäskning (förutsatt såklart att man har en termometer som funkar och att man inte ligger på några extremvärden i temp). Vill man ha extremt torra eller extremt fylliga behöver man dock kombinera ytterligheter i mäskschemat och rätt jästval och jäsprocess.

/CalleT

87

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

En viktig faktabit är att Dupont (likt många belgiska bryggerier) faktiskt inte kryddar sin saison (men de flesta amerikaner gör det) så man kan ju börja med att undra var klon-receptet kommer ifrån, och hur "Klonat" det egentligen är wink

Pommerans är en typ av bitter-orange, men det finns flera, och den "Curacao" jag köpt från belgien (Brouwland) är definitvt annorlunda. Den är ljust grön och extremt aromatisk, doftar helt enkelt "curacao" för den som är bevandrad i likör-träsket.
Frågan är väl vad som är avses i receptet då fått tag i. Om det verkligen är curacao du skall ha så är inte pommerans exakt samma sak, men det kanske inte är så blodigt allvar här. Det blir som många märkt bra öl (witbier t.ex.) med pommerans också. Eller så skippar man som sagt (på goda grunder i Dupont fallet) kryddorna helt. Malt, humle, jäst och vatten räcker långt (med rätt jäst i detta fall).

/CalleT

88

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har dekanterat över köpt lambik gueuze från 75 cl till 2x33 cl flera gånger utan problem (för att njutas vid flera tillfällen istället för ett smile ). De har hållit sig flera veckor utan förändring i smak sedan.
Det jag gjort är:
1) Kyl både öl och nya flaskor till noll eller gärna strax under (-2).
2) Skölj nya flaskorna invändigt med några cl iskallt vatten strax innan (minskar koldioxid-utbrott mot väggarna).
3) Blås helst ur de nya flaskorna med koldioxid.
4) dekantera mycket försiktigt längs väggen på flaskan.
5) kapsylera!

/CalleT

Jag med många, många andra tappar i princip aldrig om ölet (finns många trådar i ämnet på flera forum att gräva ner sig i om man vill wink ). Undantaget för min del är lageröl som skall stå i månader.
Så mitt råd blir helt enkelt att strunta i att tappa om....

/CalleT

Min gissning skulle också ligga på nr 2 för en riktigt högförjäsande jäst. Men skulle man mäska riktigt högt (över 72) så skulle nog nr 1 vinna till slut.

/CalleT

Bo får ursäkta smile men jag sticker ut hakan lite med att säga att för den här ölet så räcker det nog med att vänta 2 veckor. Dels är det är inte särskilt starkt och jäsningsaktiviteten ser jätte-fin ut. Dels verkar det ju vara läckage någonstans där koldioxiden smiter ut. Då kan även syre smita in senare (hinken är dessutom stor i förhållande till fyllnadsnivån). I ett sådant läge kan det faktiskt vara dumt att vänta 3-4 veckor och riskera "äppelsmak" (även om en extra-marginal på 3-4 veckor vanligtvis inte leder till problem).

/CalleT

Vare sig Brettanomyces eller Pediococcus producerar sporer av den extremt "dammiga" typ som mögel gör (de sporulerar knappast inte alls i praktiken, även om Brettanomyces i Dekkera-stadiet teoretiskt kan det). Att mögel sprider sig via luft även från "våta varor" beror på att de ser till att producera ett "ludd" som når över vätskeytan och sedan på dessa producera torra sporer som kan följa med luft-drag och även aktivt skjutas iväg. Att mögel i praktiken sällan är ett problem i ölbryggning (trots att de finns överallt och kommer åka ner i ölet nästan hur man än gör) beror på att de är väldigt syrekrävande och syret håller man normalt borta ur jäshinkar, fat och flaskor.
Det är egentligen ingen funktionell skillnad spridningsmässigt mellan riktiga sporer och celler som ligger i "tork-dvala". I båda fallen bygger det på att spridas som "damm" genom luften. Skillnaden är att sporer tål att ligga längre, och är mindre i storlek och därigenom kan blåsa runt längre utan att åka i golvet. Så länge de är våta kan de bara spridas via direkt kontakt, eller som vätske-aerosol. Problem uppstår alltså bara om man slaskar med vätskan (aerosol) eller låter det torka in på utrustningen och sedan river runt i det och orsakar dammbildning.

/CalleT

Vare sig Brettanomyces eller Pediococcus kan flyga, så de måste sprida sig via utrustning (tunnorna i lambikbryggerier) eller färdas i "torkad" form som damm. Även här är lambikbryggerierna speciella, då man låter jästen välla fram ur tunnorna och ut på golv och annat och torka och sedan sprida sig med skor och tvärdrag genom byggnaden.
Så länge du håller utrustning separat och vidtar vanligt hygienskt förnuft (inte står och spolar lambikhinkar med högtryckstvätt i samma rum som du har "öppen" jäsning av annan öl wink ) så är risken minimal.

/CalleT

Att sätta till maltmjöl i början av jäsningen är ett ganska bra sätt att få in mjölksyrabakterier i ölet. Det går väl an om man tänker kalljäsa (lager) och sedan filtrera och pastörisera, men för ett varmjäst färsköl som skall stå lite längre skulle jag akta mig (även med kraftig humling typ IPA/DIPA, det är inte alla mjölksyrabakterier som räds humle).
Att det leder till bra utjäsning kan jag dock lova då jag använt det till öl som ändå skall vara sura (typ Berliner weisse och andra svaga suröl). Rekordet för min del är FG 0.999
Beano är kanske lite som med att humlor teoretiskt inte kan flyga, men gör det ändå. Vad det nu än är i tabletterna (grovrenade enzymer från en Aspergillus verkar det som, så det kan vara odeklarerade "enzym-föroreningar") så verkar det faktiskt bryta ner dextriner till socker i öl när folk utför praktiska experiment.....

/CalleT

Just weissbier, som ju skall ha med ganska mycket jäst (och protein-dis) i flaskan, kan man flaska ganska tidigt. Det är dock som vanligt kritiskt att vörten är utjäst, annars kan det bli flaskbomber.
Vill man få det avklarat så fort det bara går så mäter man SG ett tag efter att den tydliga jäsningen avstannat (ca 1 vecka) och kollar att det krypit under åtminstone 75-80% av startvärdet (OG). Helst skall man dubbelkolla med 2 dagars mellanrum att det inte fortsätter sjunka. När det stannat är det dags. Det här ölet kan vara lite "omoget" i smaken, men med den högre jästmängden i flaskan, så låter man smakerna och mognaden fixa tills sig i flaskan istället.
Eller..
Så låter man det stå 2-3 veckor bara för säkerhetsskull, mäter SG (igen under 75-80%), och flaskar.

Lämplig sockermängd i flaskan för en weissbier är 6-7 gram/liter. Vill man ha ändå mer skum och pys (som köpe-ölet) kan man gå lite högre, men då skall man helst flaska i tjocka trycksäkra returglasflaskor typ svenska 33-or eller tyska 50cl.
I flaskan bör ölet ligga i rumstemp absolut minst 1 vecka, men helst 2 veckor. Öppna och kolla att det är kolsyra och smakar bra. Sedan kan man ställa undan ölet kallare.

Beroende på metod, exakthet, kontroll och hur bråttom folk har, så kan tiden med andra ord variera ganska mycket som du reda noterat.

/CalleT

96

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vikage skrev:

Vad är bästa sättet att reglera temperaturen för jäsningen. Jäser min öl i rumstemperatur som jag inte har någon kontroll över (mer än att eventuellt öppna ett fönster)

Fattigmansvarianten med avdunstningskylning fungerar ganska bra för överjäst öl där man önskar ligga kring 17-19 grader.
Ställ hinken i badkar eller balja. Vira in hela hinken (ovanpå locket också) med ett tjockt badlakan. Blöt ner allt så det blir "plaskblött" och fyll någon centimenter vatten i badkaret/baljan så handduken kan "suga" upp allt eftersom det dunstar.
Detta trick sänker tempen runt hinken ca 2-3 grader mot den i rummet (är det lite "dragigt" och luften torr som så här års, kan det t.o.m sjunka 4 grader). Var noga med att tyget hela tiden är ordentligt blött. Börjar det torka fungerar det som isolering istället och det är ju motsatt effekt mot vad man önskar..
Det är alltså idealiskt för att pressa ner tempen från rumstemp på 20-22 grader till 17-19 grader. Denna skillnad kan göra stor effekt för många sorter av ale-jäst.
På köpet stänger man dessutom ute ljus om badlakanet har en lite mörkare färg.

/CalleT

Eftersom själva "bryggningen" nu blir ganska enkel med extrakt, så föreslår jag att du denna gång börjar fokusera på jäsningen. För ett bra öl är vanligen jäsningen den allra viktigaste delen. Att gå över till att köra "helmalt" och mer avancerad bryggprocess än extrakt kan gott vänta tills du har bra koll på jäsningen.
Så vad är viktigt att ha koll på då:
1) Se till att ha tillräckligt med pigg jäst färdig på bryggdagen I rekommendationen ovan anges en typ av flytande jäst. Läs instruktionen i förväg och spara inte jästen för länge. En sådan påse är vanligen avsedd för ca 20 liter men är ofta snålt tilltagen, så i detta fall rekommenderar jag ändå att pytsa i all jäst även om du bara gör 10 liter. Förkultur och annat som ibland rekommenderas kan du med gott samvete skippa då.
2) Kyla ner vörten till rätt temperatur, och gärna ganska fort. I detta fall bör du kyla ner till 16-18 grader (ett absolut minimum är under 20 !!) Kolla noga innan jästen går i.
3) Se till att ölet fortsätter hålla ca 18-19 grader första dagarna (sedan kan den få gå upp mot 20-21 om den vill). Observera att det är ölets temp (inte omgivningen). Enklaste sättet är om du kan ställa kärlet vid ca 18 grader. För en 10-liters batch kommer temperaturen inte vara mer än någon grad högre i tunnan (jäste alstrar värme) och du kommer få rätt temp. Leta i huset efter lämplig plats. Är det omöjligt att hitta annat än 20-22 graders rum, så kan du vira in jäshinken i en genomblöt handduk, och sedan hålla den fuktig de första dagarna. Avdunstningen sänker tempen ca 2-3 grader, och du befinner dig kring 18-19 grader igen.

/CalleT

+1 på Bos förslag ovan. Ett minimalt och enkelt recept som ändå bör ge en mycket fin weissbier med bara 3 saker att köpa, och en enkel bryggprocess:
koka extrakt, vatten och humle, kyl och sila av, häll i jästen och vänta...

Ett billigare alternativ är såklart att göra en mindre mängd öl, och då kan man istället köpa torkat extrakt (lika enkelt: tillsätt bara vatten och humle och koka).
http://shop.humle.se/malt/spraytorkat-m … grp=342331
Tre 500g-paket a 39kr/st räcker till ca 11 liter öl.
(humle och jäst köps också enl. ovan)

/CalleT

bjolu340 skrev:

Hemma i mitt hus just nu finns 2 kg maltextrakt (ljust), ale-jäst och krossat vete. Jag är sugen på att köra igång en öl i påskhelgen så jag hinner inte beställa något (?). Är det ens möjligt att delmäska med omältat vete om man kör maltextrakt?

Delmäskning bygger på att du har med malt som innehåller enzymer. Att "mäska" vete ensamt ger bara vete-gröt. Att försöka jäsa den skulle bara bli en geggig katastrof. Maltextrakt är redan kokt en gång och alla enzym är helt förstörda. Maltextrakt kan alltså inte bryta ner mer tillsatt stärkelse (från vetet).
Att man kör "förklistring" innebär att man luckrar upp stärkelsen i omältad råvara (i malt har de levande cellerna redan fixat den delen under mältningen). Den omältade och förklistrade råvaran måste sedan blandas med minst 60% (gärna mer) riktig bas-malt för att kunna köra en mäskning.
Med de råvaror du listar ovan, så får du nöja dig med att köra med bara maltextraktet med andra ord. Annars får du köpa till mer ingredienser.
Vill du få lite mer variation genom en snabbvariant utan att köpa mer saker kan du dock koka några deciliter strösocker med lite vatten riktigt länge på spisen tills du får kraftigt mörkröd "karamell". Denna kan du blanda med maltextraktet under koket och få en mörkare rödare öl med karamelltoner i bakgrunden. Denna metod är vanlig i belgiska öl, men kan absolut användas i andra öl också där man normalt använder "karamellmalt" och ändå få ett liknande resultat.

Maltextrakt + hemgjord karamellsirap + cascades + US-05
skulle kunna bli en snabb och enkel lite mörkare IPA.

/CalleT

bjolu340 skrev:

Allt härrörande från en resa till Visby där det utmärkta Wisby Weisse inmundigades...

Utgår från att du vill göra något liknande. Denna öl är av typen tyskt veteöl, och mina rekommendationer nedan bygger på detta.

bjolu340 skrev:

* Det här med att använda omältat krossat vete. Man talar om förklistring. I mitt huvud stämmer det inte att man först ska koka råvaran en stund för att sedan gå tillbaka till att köra raster vid 50 osv grader - för att sedan göra en utmäskning för att avbryta processen? Finns det någon som kan rekommendera någon litteratur i ämnet?

Du tänker rätt. Koka spannmålet och blanda sedan detta med den vanliga malten och kör sedan vidare som vanligt med raster os.v. Faktum är dock att just vete fungerar ganska bra utan förklistring om man krossar det fint. All annan spannmål måste dock alltid förklistras.
Men det är egentligen bara för en del speciella belgiska öl (t.ex. Witbier som Hoegaarden) som du behöver krångla med omältat vete.
Tysk veteöl kör med vetemalt och då är det bara att mäska på som vanligt.

bjolu340 skrev:

* Kan man använda vanlig ale-jäst även om man har en stor mängd vete i? Tänkte väl 1 kg krossat vete och kanske 1.5 kg ljust maltextrakt - ölet behöver ju inte nödvändigtvis smaka som något öl som existerar, det här handlar ju mer om en nybörjare som försöker experimentera sig fram till kunskap. (Och uppenbarligen tigga till sig ännu mer på internet). Har lite US-05 (hette den va?)

Jästen bryr sig inte om vilken sorts malt/spannmål du använder. Om du är ute efter smaken som finns i tysk vete-öl (Weissbier) så måste du dock välja en weissbier-jäst. Smaken (fruktighet, bananer och kryddnejlikor m.m.) kommer från denna jäst och egentligen inte från vetet. Att bara byta till vete men köra med "vanlig" ale-jäst typ US-05 ger bara en liten försikttg ändring i sädeskarkatären på ölet och lite i munnkänslan, men det är ingen större skillnad mot kornmalt. Se även nedan.

bjolu340 skrev:

* Om man brygger med vete i ska man kanske satsa på ett ganska alfasyresvagt humle - vad sägs om att jag kör cascade (6.8) vid 60 min och kanske lite ytterligare av densamma vid smak / arom-intervall? Eller ska man lägga i lite fegt av bitterhumlet vid 60min?

Vill man ha klassisk "weissbiersmak" skall man hålla nere beskan, helst under 20 BU och humle av klassiska tyska sorter. Cascades skulle inte vara rätt val här.

Väljer man istället att köra med vete och jäst typ US-05 är det dock vanligt att använda cascade och liknande "citrus-och-barr-smakande" humle. Man får då s.k. amerikansk veteöl, men det har en helt annan smakkaraktär än den tyska varianten du undrade om (typ Wisby weisse). Fundera över vilken variant du tänkt dig. Men även i den amerikanska skulle jag rekommendera att köra med den enklare vetemalten istället för omältat vete.

/CalleT