Vörten separeras i ett första steg av ett finmaskigt nät som håller kvar malten men släpper igenom mindre partiklar.
Jag samlar upp mäsk- och lakvörten i en vanlig jästunna på 30L. Som sil använder jag där ett s.k. tvättfat på 8L som i botten är tätt perforerad med 3 mm hål. Över tvättfatet spänner jag båldelen av ett par avlagda strumpbyxor där benen är bortklippta och hopsnörpta. Detta ger en sil som är tätare än tex en bärsil. Fördelen är att man får en stor horisontal yta där grumset aldrig blir särskilt tjockt, dvs silen sätts inte igen. Skulle det hända är det bara att raka bort skräpet så flödar det igen. Dessutom är det stabilare än en vanlig bärsil.
Tvättfatet är inte så stort att det täcker tunnan utan jag har fått skära ut ett större hål i tunnans lock i vilket tvättfatet ligger.
Samma anordning sätter jag ovanpå jästunnan när jag ska sila vörten efter koket.
Bendelarna till strumpbyxorna använder jag som humlekokpåsar, och de är så täta att jag kan använda pellets.
Jag har förgäves sökt efter uppgifter på lämplig lakningstid men inte hittat något. Har ofta tänkt att mäta SG tex var 5:te minut för att se när det stabiliserat sig. Jag brukar bryta efter 20 min men det är troligen onödigt lång tid.
76 2006-06-17 12:41:56
Sv: Lakning - Utrustning (11 svar, postad i Utrustning)
77 2006-06-16 13:11:19
Sv: Lakning - Utrustning (11 svar, postad i Utrustning)
Hej
Kan man inte använda termerna flödeslakning respektive satslakning?
I den vanliga metoden låter man rent vatten flöda genom maltbädden, därav termen flödeslakning. Det ger i princip det bästa utbytet.
I den andra metoden tillsätter man vatten till hela satsen, därav termen satslakning. Den kan teoretiskt inte ge samma utbyte som flödeslakning men det är en stabil förutsägbar process vilket inte flödeslakningen alltid är.
Vid satslakning brukar man dela upp processen så att man får halva vörten från mäskningen och halva från lakningen.
Mäsk- resp lakkärlsvolymen blir då:
halva vörtvolymen + 1,5 * maltgivan i kg
(1 kg malt har volymen 1/2 liter och den binder ca 1 liter vatten)
Själv använder jag satslakning men brukar inte laka mer än en omgång. Det finns de som provat två omgångar men de säger att lakresultatet blir "strävt", troligen pga att tanniner börjar lösa sig.
Skalfaktorn, dvs den ökning du behöver göra av maltgivan beror av det OG du vill ha och ökar med större OG. Vid OG= 50 till 60 rör det sig om ca 10%.
78 2006-05-24 16:48:20
Sv: blodglukos mätare på vört och öl! (16 svar, postad i Utrustning)
Hej Fredrik,
En fråga från en som inte har öppnat en kemibok sen snart ett halvsekel sedan:
Går det att koppla dina mätvärden till OG- och FG-värden som vi är mer vana vid att hantera?
Den vanliga Öchslemätaren tycker jag är helt värdelös att använda efter mäsk o lak pga temperaturberoendet och att mätvolymen är för stor för snabb nedkylning. Fördelen med att kunna mäta i det skedet är ju att man får en chans till korrigering genom att tex tillföra lite extrakt under koket.
Att förutsäga FG är också intressant men vad man ska göra för att trimma har jag ingen aning om.
Kan man inte förutsäga OG eller FG men väl skillnaden mellan OG och FG är det också intressant. Det är ju det samma som "procenten" och många nöjer sig kanske med det...
79 2006-05-06 07:39:55
Sv: Var köpa snabbkopplingar i sthlm? (4 svar, postad i Utrustning)
Hej
Det finns ett företag BevTec, Ostmästargränd 1, Årsta, Sthlm som har John Guestkopplingar av alla dimensioner (utgår från att det är sådana att döma av bilden). Innan Humlegården fört in sådant var jag på BevTec och fick köpa några kopplingar och restriktorslang. Möjligen säljer de, officiellt, bara till företagskunder, men tar du dig dit verkar det inte vara något problem.
80 2006-05-02 09:17:52
Sv: Fatfråga (3 svar, postad i Utrustning)
På de flesta fat är botten avrundad och röret går ner på sidan och vinklas sedan mot centrum helt nära botten. Du får då upp allt så när som några centiliter. Det innebär att man måste vänta tills man har ett fast sediment i botten om man vill ha upp ett klart öl. I början kommer dock sedimentet några centimenter runt röret upp och det får man hälla ut. Själv har jag satt en 2 cm lång "kopp" på röret så att man får något som liknar vanliga hävertar. Då är man inte så berorende av att sedimentet blivit fast, det räcker med att grumligheten ligger under koppens öppning. Man förlorar ett par deciliter men det kan det vara värt.
81 2006-05-01 12:10:54
Sv: Sämsta någonsin! (12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej,
Om du användert torrt extrakt får du på ett kg extrakt 8L öl med OG=50. Du vill ha en OG-höjning på 49-24=25. På 10L böver du då tillsätta 25/50*10/8= 0,625 kg
82 2006-04-26 11:19:21
Sv: Björksav (16 svar, postad i Inget av ovanstående...)
Hej, man kan tydligen också göra skumpa av björksav....
http://www.aftonbladet.se/vss/matovin/s … 04,00.html
/Kalle
83 2006-04-08 17:54:48
Sv: Bygga eget bryggverk, hur vill man ha det? (14 svar, postad i Utrustning)
I det här räkneexemplet gällde det att höja temperaturen från 10 till 100 grader i ett steg, men när du brygger är det inte aktuellt.
Till att börja med ska du värma mäskvattnet upp till tex 75 grader (som kyls ner till ca 68 när det hamnat i malten), men den vattenmängden är oftast mindre än hälften av den totala volymen och går alltså mycket fortare. Den tiden kan användas för andra förberedelser, tex krossa malt och väga upp humle.
Därefter mäskar du i tex 60 min och under den tiden behövs inte mycket energi för mäskningen. Istället värmer du lakvatten till 78 grader och det hinner man på 60 min. När man samlat upp all vört så blir det uppvärmningen från ca 75 grader till 100 som blir ren väntetid.
Här har jag utgått från infusionsmäskning i separat kärl. Det blir lite annorlunda med mäskning/lakning i samma kärl som koket, men om du har ett extra kärl för lakvattnet kan du utnyttja mäskrasterna för att värma lakvattnet under tiden genom att koppla om effekten mellan kärlen.
84 2006-04-08 17:09:20
Sv: En fråga för de som har elgrytan. (36 svar, postad i Utrustning)
Det finns en länk under utrustning som heter "bygga eget bryggverk, hur vill man ha det?"
Där pågår en diskussion med samma utgångsläge, att använda ett bryggkärl för mäskning, lakning och kok.
85 2006-04-08 14:21:54
Sv: Bygga eget bryggverk, hur vill man ha det? (14 svar, postad i Utrustning)
Hej
Du behöver tillföra 4,2x30x(100-10) kWs (kJ) = 11340 kWs
Antalet sekunder med 2kW blir 11340/2 = 5670 sek = 94,5 minuter
Det här gäller om all energi går till vattenvärmning. Lite förluster finns (ångbildning, konvektion, strålning) så lägg till en 5-10%
/Kalle
86 2006-03-08 11:24:42
Sv: Värmeelement. (75 svar, postad i Utrustning)
Hej,
Jag har själv två kräftkastruller där jag använder insatshinkarna(15L) som malthinkar under mäskning och lakning. Kokar i samma kastruller men har inte märkt några problem med dålig uppvärmning. Har mätt temperarurstegningen under uppvärmning. Den stämmer bra med beräknade värden vilket tyder på god värmekontakt mellan platta och hink.
När man tillverkar den sortens kärl får man spänningar i metallen som måste lösas ut försiktigt genom varsam inkörning. Aluminium är ju en "plastisk" metall till skillnad från stål som ju är mer elastisk, vilket betyder att när väl spänningarna är utlösta får man permanenta förändringar som gör metallen "död".
Inkörningen kan ske genom att långsamt värma upp vatten, låta det svalna, värma upp igen osv några gånger. Då löses spänningarna ut med minimal risk får att hela botten slår sig.
Jag gissar att de flest som fått problem har fått det tidigt, troligen för att man missat inkörningen.
87 2006-02-28 11:57:37
Sv: fatölsanläggning - vad välja? (32 svar, postad i Utrustning)
Jag håller med Joel att en stor tub är det mest rationella. Väljer du små tuber måste du ha två tuber så att du inte plötsligt blir helt ställd. Med Petriadapter landar du då på 635:- sett mot 1195:- för en stor tub. Bor du så att du kan hämta den stora tuben på Humlegården får du motsvarande 20 sodastreamfyllningar utan kostnad till ett värde av 20x45=900:-. Fyllning av stor tub kostar 200-300:- vilket ska ses mot 900:- om man har det på sodastreamtuber.
Nackdelen med stor tub är att den är tung och besvärlig att flytta runt, så om du ska åka iväg och servera öl på olika ställen får du nog komplettera med en mindre tub och Petriadapter...om det inte är så små mängder att du fyller några flaskor från fatet.
88 2006-02-16 13:33:28
Sv: Rekommenderad pumptyp? (8 svar, postad i Utrustning)
I Hembryggaren nr 4, 2005 finns en beskrivning av hur man fixar en annan Julapump EEM20 till att bli en hetvörtpump. Den är komplett med motor, men själva pumphuset verkar vara detsamma som det JohanD nämner.
89 2006-02-16 08:47:59
Sv: Första brygden igång! (2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej,
Du har nog läst fel. Det står att 1 kg extrakt räcker till 8 liter vört med OG = 50 Öchsle, så Pro-Mash har troligen rätt.
90 2006-02-12 16:10:19
Sv: Värmeelement. (75 svar, postad i Utrustning)
Hej Fredrik,
Man får inte utan vidare öka säkringsvärdena, speciellt inte från 16 till 25A eftersom installationskablarna oftast är dimensionerade för max 16A.
Enda sättet är att ha ett element per fas.
Med nära 2kW kokar man bort ung 3 liter per timme och frågan är om du behöver mer för själva koket. Mer effekt kan däremot vara av intresse för att snabba på uppvärmningen till kok.
91 2006-02-10 14:54:21
Sv: 29litersgrytan (15 svar, postad i Utrustning)
Hej
PID betyder Proportional-Integral-Differential och det är en typ av universell regulator där man kan ställa in ett antal parametrar för att optimera regleringen.
I det här fallet kan man ställa in den så att den minskar medeleffekten på elementet när man närmar sig den temperatur man vill ha. På det sättet landar man mjukt och ligger sedan på en "underhållseffekt" som ger mycket små svängningar.
Problemet med en till-från-termostat är att när den bryter vid en viss temperatur finns det kvar en värmemängd i systemet som fortsätter att driva upp temperaturen och det upprepas när man drar igång igen efter att temperaturen sjunkit. Man kan mao få ganska stora svängningar runt den önskade temperaturen.
Till det kommer att termostater ofta har en inbyggd hysteres, dvs när den nått en viss temperatur och slagit av, slår den inte till förrän temperaturen sjunkit ett visst antal grader (och slår inte av förrän temperaturen ökat ett visst antal grader). Detta gör man för att termostaten inte ska stå och "skramla" vilket snabbt skulle minska livslängden på den.
92 2006-02-10 12:16:19
Sv: Värmeelement. (75 svar, postad i Utrustning)
Apropå effektstyrning, kollade med Svebry och fick svaret:
"Hej
Reglerdonet reglerar vågformen så att effektivvärdet förändras.
Finns ingen filter inbyggt det får man komplettera med.
Potten är inte galvaniskt skild.
Svebry / Leif"
Det är tydligen en vanlig fasvinkelstyrning som i en dimmer.
Om man behöver ett filter eller ej beror lite på var man bor. Skulle det visa sig att man stör TV/Radio i närheten finns inte mycket annat att göra än att köpa ett RFI-filter tex Elfa F155-10A á 397:-. Att potentiometern ligger på nätspänning spelar inte någon större roll om man bara styr koket för det måste ändå vara manuellt, men det blir svårt att bygga vidare med tex temperaturhållning vid stegmäskning.
93 2006-02-09 16:48:33
Sv: Värmeelement. (75 svar, postad i Utrustning)
Den störst plattan på spisarna brukar vara 2-2,2 kW men inte mer.
CO har tex kokplattor som reservdel och där finns ingen med större effekt.
94 2006-02-09 13:38:51
Sv: Värmeelement. (75 svar, postad i Utrustning)
Hej
En sak att tänka på är om själva reglerdonet har en styrning som är galvaniskt åtskild från den reglerade fasen. Det öppnar möjligheten att framöver bygga på systemet med temperaturkontroll. Hur ligger det till med det på Svebrys regulator?
Är man villig att bygga lite själv kan man utgå från ett halvledarrelä Elfa PF240D25 37-411-62. Det kostar lite mer 190:- men jag tycker det har några klara fördelar:
1. Det är inkapslat i plast sånär som anslutningarna, vilket är bra ur säkerhetssynpunkt, och det är lätt att bygga in. Måtten är 38x23x26 mm (utan fläkt).
2. Det tänder och bryter vid nollgenomgångarna vilket gör det i stort sett fritt från radiointerferens. Hur är det på den punkten med Svebryregulatorn? Reläer med faslägesstyrning måste ha filter och de blir lätt klumpiga och dyra vid höga effekter.
3. Det klarar 10A med vanlig konvektion men med fläktkylning kan man gå upp till 25A. En fläkt typ PC systemfläkt räcker och rekommenderas för att hålla bättre marginaler.
4. Styrningen är galvaniskt åtskild men vid montering bör man se till att det inte finns andra krypvägar tex genom att innesluta anslutningarna i silikon.
Det här ska nu styras av en pulsregulator som enligt en EU-norm ska ha en cykeltid större än 30 sek.
Man kan bygga en sådan diskret med några operationsförstärkare. Man alstrar en sågtands- eller triangelvåg som jämföres med en spänning från en potentiometer. Om tex potentiometern står i mittläge får man tillslag 15 sek och brytning 15 sek och elementet går på halv effekt genomsnittligt. När man vill gå vidare med temperaturreglering jämför man först inställt värde med aktuellt värde och alstrar en spänning som överförs till ett pulståg.
Den mer avancerade använder en dator med ett litet progam som som leverar pulståget till reläet. Har man en termometeringång till datorn utvecklar man progammet tills man har en komplett reglering.
Till sist, vad ni än gör och hur ni än gör det :
GLÖM ALDRIG JORDFELSBRYTAREN!
95 2006-02-08 12:59:24
Sv: Batch Lakning (45 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej
En nackdel med satslakning är att man behöver större mäsk- och lakkärl än vid flödeslakning.
Man brukar räkna med att malten i sig själv sas "binder" en dryg liter vatten per kg malt.
Volymen av malten med "bundet" vatten blir ca 1,5L/kg malt.
Med 4,5 kg malt, 25L vört (före kok) skulle kalkylen se ut så här:
I första omgången, själva mäskningen, ska du ha 25/2L + 1*4,5L = 17L vatten.
Mäskvolymen (och även lakvolymen) blir då 25/2L + 1,5*4,5 = 19,25L vilket är den volym dina kärl minst måste ha och självklart vill man ha några cm upp till kanten.
Vid satslakning använder man en lösare mäsk än vid flödeslakning. I exemplet ovan använder man 17/4,5 L/kg = 3,8 L/kg.
Vi flödeslakning brukar man lägga sig på 2,5-3 L/kg vilket kräver mindre kärl. Med 2,5L/kg skulle det räckt med 11,25L vilket gett mäskvolymen 11,25 + (1,5-1)*4,5 = 13,5 L jämfört med 19,25 L vid satslakning.
Från mäskningen blir det mindre vört 11,25-1*4,5 = 6,75 L vilket måste kompenseras med mer lakvatten, och tumregeln är 1,5 gånger mäskvattnet vilket ger 1,5*11,25 = 17,5L. Detta ger totalt 24L så du får lägga på lite tex vid mäskningen för att komma upp till 25L.
Sett ur kärlsynpunkt spelar det ingen roll hur mycket lakvatten du använder eftersom du tappar ur efterhand som du fyller på. Lakbäddsvolymen blir 1,5*4,5= 6,75 plus några liter till som ligger ovanpå själva bädden.
Vill man göra starkare öl blir effekten ännu tydligare.
Har man dimensionerat kärlen för flödeslakning kan det bli problem att gå över till satslakning.
96 2006-02-02 15:40:45
Sv: Mera mäsk (7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej,
Det finns ju de som gör som du tänkt, dvs de lakar inte (No Sparge). Precis som Jörgen skriver ger det ett lågt OG vilket måste kompenseras med mer malt. Beroende på det OG du vill uppnå kan det röra sig om 20-50% mer malt jämfört med perfekt flödeslakning. Fördelen är ju enkelheten och det finns ju alltid möjligheten att laka ur det som är kvar och göra en lättare brygd av det. En annan aspekt är att man måste ha större mäskkärl än vid flödeslakning.
Nästa nivå är det man kallar satslakning (Batch Sparging), dvs man mäskar först, tömmer ur vörten och sedan lakar man hela satsen i ett sammanhang. Den processen blir optimal om den volym man får från mäskningen är densamma som den man får från lakningen. Även här måste man betala något jämfört med perfekt flödeslakning, men det rör sig om lite mindre, säg 5-20% beroende på det OG man vill ha. Man behöver också här större mäskkärl men inte så mycket som vi icke-lakning.
Flödeslakning, dvs när man låter rent vatten flöda ner genom lakbädden, ger det bästa utbytet, men det är samtidigt det tekniskt svåraste sättet att laka och jag tror att få hembryggare genomgående når ett perfekt resultat.
97 2006-01-31 14:14:02
Sv: Priming med maltextralt isf socker (15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej,
Att det blir ett kraftigt skum är helt normalt, inget att oroa sig för, det betyder bara att jästen är aktiv. Å andra sidan är ett "lagom" skum är heller inte någon katastrof.
Problemet med det kraftiga skummet är mer praktiskt. Det har hänt mig flera gånger att det varit så häftigt att det trängt ut ur jäsröret och sölat ner hela jäshinken och bordet den står på. På senare tid har jag minskat brygderna till 22L (i en 30L jäshink) och då har det problemet ännu inte dykt upp.
Övriga frågor får andra hjälpa dig med, men när det gäller klarning är det oftast en fråga om tid. Förr eller senare klarnar ölet.
98 2006-01-08 18:32:03
Sv: Första helmalts bryggningen (13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej
Man brukar räkna med att malten i sig själv sas "binder" en dryg liter vatten per kg malt.
Volymen av malten med "bundet" vatten blir ca 1,5L/kg malt.
Till detta kan du lägga beräknad avkokning.
Med 5,2 kg malt, 21L vört efter kok och tex 3L avkokning skulle kalkylen se ut så här:
I första omgången, själva mäskningen, ska du ha 21/2L + 1*5,2L + 3/2L = 17,2L vatten.
När du silar ut det får du 10,5L + 3/2L = 12L vört medan resten stannar kvar i malten.
I andra omgången, lakningen tillför du 21/2L + 3/2L = 12L. Eftersom då malten redan är mättad av vatten får du ut 12L vid avsilningen.
Mäskvolymen (och även lakvolymen) blir då 21/2L + 1,5*5,2 + 3/2L = 19,8L vilket är den volym dina kärl måste ha.
Nu ska du ha 24L vört som kokas ner till 21L.
99 2006-01-01 15:15:25
Sv: Vågar (9 svar, postad i Utrustning)
Siba har modellen HR2395 till ett pris 499:- och den finns i lager på flera av deras varuhus i Stockholmsregionen. Det är samma produkt som 2393/01 men i rostfritt (och troligen lite dyrare).
100 2005-12-15 12:37:26
Sv: Elgryta, 270 RS (49 svar, postad i Utrustning)
Hej Jurgen,
Det var ju en snabb scenförändring efter ditt inlägg i lördags. Extra kul att produkten fanns på hämtavstånd! Lycka till med bryggningen i helgen.