Sökalternativ (Sida 23 av 32)

Här är ett exempel på nedjäsning från OG 1107 till 1019 på fem dagar och slutligen FG 1016 vid omtappningen till fat efter fyra veckor.

Till en 23,5-liters helmaltsvört på OG 1083 tillsattes jäst i form av slurry från en förkultur på 3 liter beredd av Wyeast 1728 Scottish (standard för starka skottar). Dessutom en 9,5 grams påse Danstar Nottingham torrjäst (engelsk ale) samt en 11 grams påse Safbrew T-58 (belgisk typ). Inte mera syresättning än vanligt för mig (den kylda vörten får sakta rinna ner i en stråle till jäshinken).

Kraftig jäsning efter några timmar och något avtagande redan efter två dygn. Då tillsattes en sirapstjock sockerlag på 1,6 kg av strö-, muscovado och druvsocker. Den lade sig som en kaka på botten men jäsningen accelererade och kakan var "uppäten" efter två dygn då även jäsningen avtog igen.

Uppskattat OG 1107 fick jag fram genom ett visst räknande.

Kan man inte lägga spånen på en liten foliebit i äggkokaren - då blir det ju ångkokning? Jag har själv använt Jack Daniels-flisen i ett öl men nöjde mej med att skålla dem. För övrigt var det Brettanomyces i brygden från början så det var väl inte farligt med lite nytt sällskap eventuellt.

Ni verkar känna estrar och fenoler. Hög jästemperatur är en mycket sannolik orsak. Äpplighet brukar dock antyda sen kontakt med syre men kanske mera gröna äpplen i så fall.

Jag vet inte vilket nätaggregat på Kjell & Co ni menar och vad det kostar men jag har just köpt ett på 110W för 399 kronor på Clas Ohlson. Det har ett cigaretttändaruttag på sladd.

Jag tror inte att våra karantänbestämmelser är problemet utan att storebror vill ha godsakerna för sig själv. Tänk om kineserna börjar sälja billig Amarillo.

När det gäller engelska överjäster:

Högflockulerande behöver ju inte innebära att de lägger sig på botten till vila utan på ytan och smiter också ut genom jäsröret - rena lavaeruptionen.

Vissa engelska bryggerier hanterar ju det här problemet traditionsenligt på olika sätt ex. "burton unions" ett slags seriekopplade fat där jästen pyser över från fat till fat eller "yorkshire squares" där det sker någon slags cirkulation med  pumpar tror jag. Annars finns också öppna jäskar där man "skördar" jästen från ytan. Det finns också något som jag tror kallas "dropping" eller något sådant.

"Beteendet" varierar mellan olika jäster och vissa måste man nog passa på och skaka om/ner både då och då.

Du kan faktiskt skicka in samma öl i flera klasser - med undantag för de då det kanske "piper till" vid webbregistreringen (jag kommer inte ihåg om det är stopp eller bara en varning). Det är ett sätt att använda då man är osäker på var ölet platsar bäst men det går ju åt lite mera öl och flaskor.

När jag för några år sedan kraschade min andra Autosiphon så blev det inga mer hävertar utan jag satte kranar på alla mina jäshinkar.

Det ångrar jag inte. Jag förstår inte hur jag ville hålla på att med att öka risken för infektioner och oönskade syretillskott genom att ta bort locket och slabba med hävert.  Hävertering från damejeanne är kanske mindre problematisk men mina  har inte använts på många år.

Man kan då istället sätta en slang  på kranen och sedan koppla den direkt till corneliusfatet. Från kolsyreventilen på det helt koldioxidfyllda fatet går sedan en slang till öppningen för jäsröret på hinken. Vid tappningen tränger vätskan som fyller fatet upp koldioxiden i fatet till hinken. På så sätt blir så gått som ingen luftkontakt vid omtappningen.

Tappning direkt på flaskor blir också mycket enklare.

Det finns ju andra fabrikat också, ex. säljer Brouwland "Kitzinger".

Lite intressant/kuriosa om det. Kitzinger var ju ett av de första vinjästfabrikaten i Sverige och kom hit redan 1926.

Men lite har hänt sedan dess. Så här skriver den gamle vinbryggarprofilen ingenieur Harry Edelmann i sin vitt spridda vinbok från 1930-talet:

" Godtag aldrig annat jästfabrikat än Kitzinger, ty även en hel del mindervärdiga fabrikat finnas nu i handeln. Särskilt avrådes från användandet av torr vinjäst.... Torr vinjäst kan aldrig betraktas som fullgod. Dylik är därför av den tyska vinlagstiftningen förbjuden att användas inom druvvinindustrien, och tyske inrikesministern har sedan år 1926 flera gånger utsänt varning för dylik."

Såvitt jag förstår är den Kitzinger som Brouwland säljer en torrjäst.

Förresten - varför är det nästan bara ingenjörer som skriver hembryggarböcker i Sverige?

Hade det varit någon av utpräglade överjästerna ex. London III, London ESB etc. skulle detta vara nästan normalt. "Skummet" i det fallet skulle då vara övervägande jäst vilket man egentligen, åtminstone i början, brukar vilja ha kvar i jäshinken. Men Scottish? - det här "beteendet" har jag knappast märkt med den jästen men jag brukar jäsa den svalt. Hur varmt hade du?

Infektion verkar inte troligt - smakar och doftar det jästigt och någorlunda friskt så är nog inte detta fallet.

Men din uppgift om OG 1.02 verkar lite konstig - det är ju ett värde som indikerar närmare slutet på jäsningen - OG ska ju vara det man inleder med innan jäsningen. Knappast ens svagdricka börjar med ett sådant lågt värde.

Sammanfattningsvis tror jag nog inte det är någon fara. Ställ det lite svalare och låt det jäsa ut.

Går det inte bara att slakta en hävert?(blir kanske lite kort dock och plasten kanske inte tål hetvatten men varför inte)

Har ni slut på maltwhiskyn nu? Det lär väl inte vara så mycke att hurra med under kilten i det här läget.