Fast man behöver väl inte välja?
Man kan ha ett Ph i mäsken på 5.5 för optimalt utbyte (om den nu gör någon skillnad för en hembryggare.
Och ett Ph på 5,3 i koket för mjukare humle.
/Kjell
Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Kjell
Fast man behöver väl inte välja?
Man kan ha ett Ph i mäsken på 5.5 för optimalt utbyte (om den nu gör någon skillnad för en hembryggare.
Och ett Ph på 5,3 i koket för mjukare humle.
/Kjell
Hej
Vilken rekommenderad lakhastighet man bör ha beror på bottenytan.
Kommer inte ihåg formeln för det nu, men med mitt system blev det drygt 2 liter per minut.
Man kan laka fortare än så om laksystemet är bra.
Då tappar man kanske lite verkningsgrad förstås och risken att det sätter sig blir förstås större.
Blir det längre bryggdag?
Efter de första litrarna är det kokaren som är flaskhalsen.
Den går inte fortare om all vört kommer i på en gång eller om jag häller 2 liter per minut.
/Kjell
Hej
Har nu fixat min UT200.
Skruvarna är torx T6 de sitter 1,5cm ner i ett 5mm hål.
Funkar bra igen nu!
/Kjell
Skit också!
Nu gick min sladd av på min UT-200
Sladden sticker inte ut, så den går inte att skarva.
Titta på bits satsen, funkar den?
Tycker att skruven ser mindre ut än T8 som verkar vara den minsta i den satsen.
Når en bits ner?
Skruven sitter nersänkt en bit in i enheten.
Om ingen hör av sig så köper jag nog en skruvmejsel sats istället.
/Kjell
Hej Peter,
Jag har haft samma problem, löste det så här:
en grov tyll, typ gardin kokas med en betydligt tätare tyll.
lägger den grova "gardinen" över jäshinken och knyter fast den.
Den finare tyget som är en lång remsa lite bredare än hinken kvar i kok kastrullen på samma höjd som jäshinken.
lägg över ena änden av tyget så det täcker hinken.
Börja häll över brygden.
efter ett antal liter sätter det fina tyget igen och det blir stopp.
då drar jag i tyget så att den igentäppta delen försvinner och en ny ren del kommer över hinken, och det rinner igen.
På det sättet kan man filtrera vörten med ett finmaskigt tyg som fångar även mindre delar utan att det sätter igen.
/Kjell
Hej
För länge sedan hade jag en kyl/sval.
Den hade kylningen och avkännare uppe.
Den hade en platta mellan kyl o svaldelen.
I ena läget var det en kyl/kyl och andra läget en kyl/sval.
Kanske är lätt fixat.
/Kjell
Hej
Vilda förslag!
Bröderna Andersson serverade en öl på SM något år där det använde bud som lakvatten.
Ölet var gott, men vet inte hur mycket Bud:en bidrog till det.
/Kjell
Hej
Hur vill ni att man ska skriva?
Jag har haft samma frågeställning ang sprit, ek o fatlagring.
Har spenderat många timmar att söka på olika forum efter svar.
Eftersom jag ofta läser vissa forum så har jag koll på vilka som är kommersiella microbryggare eller personer som väldigt ofta tar medaljer.
När någon av dessa säger något och inte får motgugg från diverse andra så betraktar jag det som en sanning.
Dock har jag ingen egen erfarenhet av detta.
Och kommer heller inte att få det eftersom jag inte kommer att göra något som andra avråder från.
Om jag nu kommer till insikt ang hur något fungerar, ska jag inte dela med mig av det då?
Jag tänker inte lägga ner samma tid en gång till för att hitta länkarna igen.
Jag löste det genom att referera till "erfarna personer" som i min värld betyder personer vars omdömme jag litar på.
Tillbaka till topic.
Om man verkligen vill efterlikna "micro oxideringen" som man får på ekfat så finns det metoder för det också.
Det finns tusentals inlägg ang detta på amerikanska forum.
Den som vill testa bör leta reda på dessa mycket ingående inläggen, skulle gissa att de ligger på NB
Principen är:
Ta en ekstav, rosta den, ta en glasdamejaen (som förstås är tät) med tät kork gör hål o stoppa mer ekstaven.
Mängden eksmak styrs genom hur långt ner i ölet staven går, hur stor yta som ligger under ytan.
Mängden oxidation styrs genom diametern på staven.
Denna metod används framför allt för att efterlikna ekfatslagring av oud bruin o lambic men principen borde vara densamma för "vanlig öl".
Jag har varit nöjd med mina ekade vanliga öl (ej oud bruin , lambic) och har inte testat denna metod.
Mina öl har alla haft mycket låg oxidation under lagringen pga jäskärl i rostfritt.
/Kjell
Hej
Min erfarenhet av sprit o ek.
Rostade ekkuber ger eksmak, kanske inte exakt som ett riktigt ekfat eftersom den långsamma oxidationen inte finns.
Mina experiment med ekkuber har varit lyckade, fast det tog flera månaders lagring innan den riktiga ek känslan infanns sig.
Den fortsatte att ändra karaktöt ända tills den tog slut.
Att krydda ölen med god starksprit har jag också gjort.
Jag hällde i whiskey vid flasktapp, (den ölen fick medalj i sm).
Jag har läst frågan om att lägga ek i sprit och sedan i öl på andra forum.
Erfarna personer har svarat att det i och för sig borde fungera, men det finns ingen anledning att göra så.
Det är lättare att få till det att tillsätta eken och spriten för sig då kan man styra förhållandet vid flaskpappningen. Någon fördel att lägga eken i spriten kunde de in te se.
Det gällde whiskey men jag antar att det är samma för portvin.
/Kjell
Kanske togs vattnet i mätglaset direkt från kranen med kallt vatten på 10 grader och vattnet i hinken var rumstempererat runt 20 grader?
/Kjell
Hej
socker vatten och jäst (Bult?) med lite fläder smak.
Eller hade du tänkt använda äpplen också eftersom du kallar det cider?
Kokande vatten över lite frukt borde väl kunna bli tillräckligt varmt för att döda av det mesta.
När jag tillsätter fläder till mina öl så gör jag det när jag kylt till ca 80 grader.
Då blir det fin smak kvar efter jäsningen.
Smaken lyfts fram bra av sötma.
Din bult jäser troligen bort allt sötma eftersom den bara består av socker.
Kanske borde du tillsätta jäs stopp när du nått lämplig sötma.
Eller eftersöta när du dödat jästen.
/Kjell
Hej
Jag tror inte att kolsyra eller syre påverkar densiteten nämnvärt, även om kolsyrebubblor kan påverka mätresultatet.
Vid kraftig omrörning, t.ex vid ett vattenfall kan det vara svårt att simma.
Men jag tror att det beror på att ytspänningen blir förstörd, snarare än syresättningen.
Hur är det med ytspänning o lyftkraft i öl?
Kan man simma i öl?
Någon som provat?
Simma lugnt.
/Kjell
Hej
Det är kul att experimentera med olika mäskmetoder.
Kanske ger denna mäskmetod ett "bättre FG"
Jag ser denna mäskmetod som extrem, gjord för extrema öl.
Om du aldrig kommer i närheten av FG1010 med normal öl och normal mäskning så är det något som är tokigt.
Om du hittar orsaken till problemet så kommer nog kvaliten på ölen att öka även om du lyckas få ner FG lite till med en extrem mäskmetod.
/Kjell
Jag undrar också det.
Inte bara vid förkultur utan vid uppodling från slurry eller från flaska.
Frågan är om det krävs ett speciellt förhållande mellan
vanlig jäst, brettar, laktobaciller, pedecoccus,.........
Man får väl anta att dessa inte förökar sig lika mycket och risken är att förhållandet blir fel??? eller???
/Kjell
Hej
Jag gjorde ett tafatt försök att sätta ihop en sådan makapär.
Ångan sögs upp o kondenserade i röret och rann tillbaka.
Eftersom det då blev en sak till som måste rengöras ordentligt inför varje bryggning så tog jag bort det och satte bara en fläkt i närmaste fönster, det räckte!
/Kjell
Det hela är rätt förvirrande!
Att olika formler ger lite olika värden visste jag, men att det skulle ge max beska redan vid 15 min kullkastar mycket. Speciellt när man ger större givor vid kortare tid.
Jag har för mig att jag någonstanns läst att humlekottar ger max utbyte vid 60 min kokning men pellets (som har större kontaktyta) redan vid 20 min kokning.
Tyvärr har jag inte lyckats leta rätt på det igen, är det någon som vet om det är sant?
Att man skulle få nästan full verkningsgrad utan rullande kok stämmer inte heller jänfört med vad många andra säger.
t.ex på ett forum för kommersiella bryggare undrade en bryggare varför hans öl blev mycket beskare än förväntat.
Svaret var att eftersom han körde den varma brygden till en wirlpool och centifugerade i 20 min så betraktas det som 20 min extra koktid. DVS humlearomen blev beska.
Detta för att wirlpoolningen gjorde samma sak som rullandet i koket.
Utan wirlpool hade han inte fått den extra beskan, enl dem.
Bryggeri jag besökt körde omrörning i kokaren för att få ut beska innan man nått 100grader, för att spara energi o tid. Utan omrörningen hade de inte fått någon beska fören koket borjade..
DVS det är rullet som gör det...
Som sagt märkligt med så många olika uppfattningar även bland kommersiella bryggare.
Man kan undra om sanningen ligger någonstans mitt emellan???
/Kjell
Hej
Om man tar och samlar jästen från primären i en flaska och skakar om så sjunker det tungaste först, dvs druven.
Sedan flera minuter senare kommer jästen.
Därefter under flera dagar klarnar ölet långsamt och resterna sjunker långsamt o lägger sig överst.
Man får då mörkt, ljust o mörkt igen.
Det är då förstås det ljusa man vill åt.
Nu tog du jästen från sekundären istället.
Troligen lyckades du tappa om till sekundären utan att få med något druv eftersom det understa delen saknas.
/Kjell
Knepigt det här!
alpha amylaset fungerar väl över ett stort tempområde och är aktivt även vid 62 grader, även om det jobbar snabbare vid 70 grader.
Förjäsningsgraden brukar väl bestämmas av livslängden av beta amylaset.
Hög temp beta jobbar snabbt o dör snabbt , det ger sämre förjäsning.
Alpha däremot lever länge.
Det är därför över natt mäskningar ger högre förjäsning.
Alpha klipper slumpvis, och ger även det maltos, fast det tar lång tid.
Att man får högre förjäsbarhet om man tillsätter mer enzymer när de gamla dött är självklart.
Men hade man inte fått ännu högre förjäsbarhet om man mäskat en timme i 62 grader och sedan tillsatt fler enzymer?
Eller om man är desperat, mäska två timmar först.
Då är beta amylaset mer eller mindre borta efter en timme, men alpha amylaset förtsätter att klippa tills det nya beta amylaset kommer.
Eller är det så att Peters metod ger hög förjäsningsgrad på mycket kortare tid?
/Kjell (som inte hunnit lyssna på föredraget än)
Hej
Tack för alla råd.
jag följer nog Megens råd och spar en humlestör av gamla sorten.
Jag har letatrunt men alla trädgårds sidor säger att det är svårt att ta bort och alla rekommenderar grävning, gift nämns inte ens.
På giftsidan så låter roundup rootkiller bra!
den tas upp av växten går ner i rötterna och dödar.
Den dör vid kontakt med jord och man kan plantera nytt efter bara någon dag.
Det låter bra, men hittar ingen annan än leverantören som rekommenderar det.
jag gräver nog upp så gott jag kan och försöker hålla efter.
Jag hoppas att jag kan se skillnad på bladen på nya o gamla plantor.
/Kjell
Hej
Har nyligen köpt en gård.
Till min stora lycka såg jag att det finns tre stora välväxta humlestörar.
Jag trodde att det skulle vara någon gammal humlesort eftersom gården är gammal.
Nu har jag pratat med den tidigare ägaren som säger att han planterat plantorna från plantskola.
Det är därför nästan säkert att det är någon form av trädgårdshumle som inte duger till ölbryggning.
Jag skulle nu vilja byta ut dem mot "ölhumle".
Frågan är hur man bäst tar livet av humlen, helst så att det går att plantera ny humle i år.
Jag antar att uppgrävning eller värme inte räcker för att ta död på dem.
Finns det något lämpligt gift som tar död på hela rotsystemet utan att förgifta jorden där den nya humlen ska stå?
/Kjell
Hej
ang Raaskens funderingar på Ph mätningar.
Oavsett om jag mäter i bryggvatten eller mäsk så rör jag alltid om försiktigt och låter vänta någon minut innan Ph prov.
Jag mäter Ph i mäsk efter inmäskningen för att kontrollera Ph och om det mot förmodan behövs så justerar jag.
Under Mäskningen så brukar Ph sjunka någon tiondel men aldrig stiga, därför mäter jag sällan innan lakvattnet.
Jag flödeslakar och ser ingen anledning att mäta Ph i början av lakningen.
Efter att lakningen pågått en stund så mäter jag Ph i tappkranen och sedan kontrollerar jag kontinuerligt så att Ph (som alltid stiger) aldrig närmar sig 6.
Om jag skulle batchlaka så borde man kunna mäta Ph i lakkärlet i början, finns väl ingen anledning att mäta i kranen då, eller ???
Sedan ytterligare en Ph mätning i koket, åtminstone om jag gör något med mycket humle.
Lågt Ph (typ 5,2) i koket ger en renare beska.
/Kjell
/Kjell
Hej Raasken,
Ph 6,8 låter otroligt högt bara pga lakvattnet.
Jag har hårt vatten men aldrig varit i närheten av så högt Ph även helt utan Ph justering
Kan det vara så att du inte rört om ordentligt efter lakvatten tillsatsen?
DVS din mätning blev mera på den obehandlade lakvattnet än medel Ph på hela mäsken?
/Kjell
Du kan väl ställa en flaska varmt en vecka.
Skaka ur kolsyran och ta ett prov, vid samma temp som förra gången.
Om FG är 1012 eller högre så borde allt vara lugnt.
Om det ändå är för mycket kolsyra så hade du för mycket socker.
Om brygden alltid stått kallt så innehåller den mer kolsyra redan från början (jämfört med en varmjäst ale) och behöver då mindre socker.
Lösningen är förstås att lätta på korken precis som du gjort.
Om det är lägre än 1012 så tappade du på flaska för tidigt.
Då är nog att lätta på korken enda alternativet.
Det kan behövad göras flera gånger.
Det är inte alltid så lätt att uppskatta sötman.
Du kanske bara har för liten beska för att balancera sötman?
/Kjell
Behovet av syresättning är betydligt mindre med torrjäst än flytande jäst.
Jag skulle hällt i torrjäst utan syresättning.
Annars är det inte vörten som behöver syret utan jästen.
Så du kan göra en förkultur som syresätts för att ge syre till jästen och när det sen börjar jäsa så försvinner syret och du kan tillsätta jästen.
/Kjell
I en av Fix böcker (troligen analys ....... boken) skriver han att en syrarasten inte fungerar om man inte håller på minst över natten.
Det enda som händer är att utbytet blir lite bättre pga att ensymerna kommer åt bättre.
Fast lite konstigt är det att man haft syrerast i pilsen om det inte gör någon nytta.????
Ph mäter jag efter några minuter i mäsken då jag tror att Ph stabiliserats, då finns tid att justera om det skulle vara fel.
Ph stiger under lakningen (speciellt vid flödeslakning) då kontrollerar jag så Ph håller sig väl under 6.
Om Ph blir för högt får man astringent öl. Vet inte vad som händer om det blir för lågt.
Sedan kollar jag Ph i koket.
Ett högre Ph ger beskare men också kärvare öl.
Bryggerier kollar Ph under jäsningen också.
Men eftersom jag inte känner till några åtgärder om det blir fel så har jag aldrig gjort det.
Skillnaden mellan rekommenderad Ph5 och 2 kan bero på mätmetoden.
Det ska skilja några tiondelar om man kyler provet eller Har provet varmt och temperatur korrigerar Ph metern.
/Kjell
Humlebladet → Inlägg efter Kjell