Partyfat är inte mitt område men skum får du vid för snabbt tryckfall (det där därför man har sytråd på corneliusfat). Det kan också bli om man har en massa kopplingar (vilket ju ger tryckförändringar i sig - att gå från en rördimension till en annan ändrar tryck/flöde-förhållandet). Att föredra är att gå från stor dimension till liten. Skummar det blir det ingen kolsyra kvar, så för mycket kolsyra i fatet kan paradoxalt nog ge lite kolsyra i glaset.

Om du har en lång slang, typ en silikonslang, kanske du kan testa att sätta den på fatet och se om det skummar lite mindre. Håll då slangen uppåt (höjdskillnaden bidrar också till tryckfall). Det är ingen permanent lösning men det kanske kan hjälpa något. Rena glas och en skvätt öl i botten hjälper också.

[Fritt citerat ur mitt teflonminne nedan]
Tror farbrorn sa att PBW var mer verksamt varmt, upp till en gräns där det började brytas ned. Jag minns inte riktigt men jag tror han framställde det som att han alltid brukade ha en hink med det hemma. Jag har också sparat det i 20+ C och det kanske tappar lite, men jag tycker det är effektivt nog för våra syften, det blir ju rent. Det verkade vara viktigt att skölja av med samma temperatur på vattnet som PBW:et, varför vet jag inte, kanske att det kunde bli fläckar? Hursomhelst har jag bara kallvatten där jag brygger och det har inte varit något problem (kranvattnet borde vara runt 10 C). Precis som med starsan ökar destillerat vatten livslängden (det blir grumligt av vissa salter i vattnet). Han bekräftade också att 30 sek för starsan var nog och att saniclean var lika bra, men att han inte fick skriva det för FDA.

Hmm. Lyssnade på den där podcasten med jamil och palmer (the brewing network tror jag den heter) där de intervjuvar en av grundarna till five star chemicals (han som hittat på PBW och Starsan). Tycker väl nivån är lite sådär på deras podcasts, men den var verkligen värd att lyssna på. Skön snubbe den där kemisten också. Som jag minns det säger han att både PBW och Starsan håller länge, i storleksordningen veckor alltså. Har nvänt gammal PBW och det får en lite ofräsch lukt, men nog allt är det effektivt. Han som hittade på det menar på att PBW också kan återanvändas tills den blir smutsig (alldeles brun-svart och äcklig av smuts alltså).

Det är bra, man ska experimentera! Då lär man sig hur det verkligen blir och hur lång tid det tar jämfört med alla teorier på nätet.

Förstår inte varför du envisas med humlestrumpa. Förvisso kanske du blir av med lite större partiklar, men dem borde du ju lämna bakom med häverten (eller enklare om du sätter tappkran på jäskärlet). Det mindre böset åker ju dock rakt igenom. Vill man filtrera finns det speciella filter för detta, men det finns egentligen ingen anledning till det om man kan kallkrascha.

Min pumphävert suger inte så mycket luft om jag drar på slangen ordentligt. Slangklämma funkar säkert också bra, tror jag körde det någon gång innan jag drog på slangen hårdare. Har sett att det finns sånna men kan dra för hand i Humles butik, kanske är smidiga. Annars är ju tappkran att föredra smile

Om det är som PBW är det OK. Aldrig använt chemipro och vet inte exakt vad det är, men jag tror det är liknande så det finns en hyffsad chans att det funkar. Om inte annat märkte du väl om det blev rent?

Edit: Såg Bees kommentar. Du använder det som desinfektionsmedel snarare än rengörare?

Hur många liter rör det sig om?

Det har det nog, men det beror på hur länge man sparar flaskorna. Dricks dem upp fort hinner inte syret göra oreda. Flaskjäsning och vissa kapsyler hjälper att städa lite syre också. En sil borde ge ordentligt med problem sålänge den är över vattenytan.

Mer oxidering: Hävert som suger tjuvluft. Trött joel som slarvat med slattar jag inte brytt mig så mycket om (t.ex. hälla från en hink till en annan). Mindre oxidering: Trött joel som glömt pysa syret ur fat. Humlestrumpor som varit fulla med luft.

Om du får kok men inte så mycket ka du testa isolera med ett varv liggunderlag. Clas ohlsons (asaklitt?) är bättre än många andra märken säger andra bryggares erfarenhet, själv har jag kört direkt på detta och det hjälper.

Med doppvärmare behöver du effektreglering också (eller om du köper en för klen och sen reglerar med spisen), annars kanske du får för kraftigt kok istället.

Det är mer än alkohol som spelar in också.

pH: Den sura miljön gör att en del bakterier inte trivs.
Humle: har en konserverande effekt, lacto (som finns överallt: i luften, på oss, och det vi andas ut) trivs till exempel inte så bra när IBU ökar.
Temperatur: inga otrevliga bakterier trivs, t.ex. botulism, pga. temperatur och pH.
Kolsyra: har väl viss påverkan. sänker pH också.
Syrefritt: påverkar stort, ättiksyrabakterier gillar t.ex. bara en syrerik miljö. Men, lite syre får vi in ändå och då kan det vara kört - inte att lita på alltså.

Som de andra sagt finns det mycket som kan hitta sig ner i jäshinken. Med mycket och frisk jäst kan du hålla borta en del av bovarna, men när jästen ätit upp allt socker den kan så tar elakingarna vid. Kan de då äta fler (mer komplexa) sockerarter än den jäst du använt så trivs dem riktigt bra, ett FG på t.ex. 12 när din jäst är klar kan alltså sjunka ytterligare - troligtvis med ökad kolsyra och flaskbomber som följd.

Mitt råd är att försöka hitta en bra process så behöver det inte bli så jobbigt. Kom ihåg att det bara är saker som rör vört/öl efter koket som behöver tvättas noga och desinficeras. Det borde alltså bli jäskärl, ev. tappkran, gummiplopp+jäsrör, och jästpaket/sax om du använder torrjäst. Använder du starsan kan du ha det i en behändig sprayflaska, och låta det verka 30 sek räcker. Resten (gryta, kylspiral eller dyl.) steriliseras i koket. (Notera skillnaden på sterilisera som betyder att alla bakterier/vildjäst dör, och desinficera som innebär att väldigt mycket dör - men några enstaka bråkstakar (utifrån en koloni på miljoner (miljarder?) av dem) kan finnas kvar, det är okej för de hinner inte föröka sig märkbart inom ölets livslängd).

Låt det inte gå till överdrift bara, ättika i öl är i min mening vidrigt. Det märker man till och med om man äter pickles som legat i ättika och dricker öl till.

Kan tillägga till svaren ovan:

Syret behövs framförallt för att jästen ska växa till sig i början (den sk. lagg-fasen, när jästkolonin acklimatiserat sig i sin nya sockerrika miljö och inser att den behöver bli större innan den börjar knapra socker och börja producera alkohol+kolsyra).

Det finns en annan process som sker samtidigt här: det finns ämnen som binder syret, vilka senare under ölets livslängd kommer släppa detta ifrån sig. Det finns andra ämnen som binder syret då, de oxiderar. Jag skulle säga att detta är den absolut största boven i ett i övrigt friskt öls hållbarhet. Det finns en grupp ämnen som gör att ölet smakar blöt wellpapp eller körsbär (jag tror det är fettsyror, men det kan vara förbannad lögn, för jag har ett minne som en guldfisk - stämmer det skulle jag dock vilja jämföra det med att ölet "härsknar", vilket jag tycker beskriver smaken bättre). Vill poängtera att det inte är något fel med den här smaken [EDIT: I MÅTTLIGA MÄNGDER] i vissa öl som ska lagras länge, vissa hatar det men jag tycker det är ok. Även de essentiella oljorna och liknande ifrån humlen oxiderar, vilket gör att t.ex. en IPA tappar sin humlearom/smak fort. Viss humle kan även bli lite småäcklig oxiderad, typiskt amerikansk sådan.

Båda processerna sker samtidigt, och det finns faktiskt en viss inverkan på slutprodukten givet hur lång laggfasen är, men vi kan säga att jästen tar upp syret hyffsat fort i början av jäsningen så det är lugnt. Jästen äter syre även när den arbetar, det är faktiskt det sättet den föredrar att äta socker på (socker+syre blir alkohol+kolsyra) - men vi föredrar när syret är borta för då smutsar inte jästen ner smaken så med en massa estrar (fruktighet mm.). Därför kan kolsyrejäsningen ta bort lite syre - men vi vill absolut inte ha i mer här! Det är antagligen illa redan som det är.

Du kommer även stöta på HSA (hot side aeration), alltså syreupptagning när vörten är varm innan den kylts och jästen fått städa. Det fungerar som innan, syre tas upp och släpps ifrån i ölet långt senare. Detta har dock överdrivits mycket traditionellt, det är ingen större fara med lite slabbande, låt det inte gå till överdrift bara. Att hålla syre borta efter jäsningen är en MYCKET bättre och svårare uppgift att åstadkomma, det är där det är riktigt känsligt.

Jag kan ha missat något både bland dina frågor och i mitt svar, är allmänt trött så läs med en nypa salt i handen och säg till om du undrar över något jag missat wink

37

(29 svar, postad i Utrustning)

Det är dem här? http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/50304589/

De är inte så höga va? Utan utblåset är mer eller mindre rakt "bak"?
Tror du man skulle kunna köra bara en fläkt för att vädra bort ett kok om röret bak är kort och det är utan filter på (det behövs ju egentligen inte mer än kosmetiskt eftersom det inte är fett i det vi kokar)?
Är ute efter att komma undan så billigt som möjligt, inte att det ska vara snyggt tongue Det gnälls nämligen så på humledoften här hemma...

38

(29 svar, postad i Utrustning)

Ser väldigt fint ut! smile

39

(5 svar, postad i Utrustning)

Jag tror också kyl är ett bra val. Och då kan man ju pilla med grejerna lättare när man behöver testa osv.

40

(5 svar, postad i Utrustning)

Ölen kommer åldras mycket fortare i högre temperatur. Det som kommer ut är inte speciellt spännande, som varm och avslagen öl. Problemet avhjälps genom att slänga första slatten (eller också strunta i det, på välhumlade öl är det inte säkert att du märker någon skillnad i smak i ett helt glas). Detta kan förstås kan vara jobbigt och då kan du istället ha en kylkanal (tänk två isolerade VP-rör, en med slangen i och en för retur) där du kör luft ifrån kylen med en fläkt. Ett annat alternativ är flytande kylmedium som pumpas i en slang. Nackdelen är dock att kylda rör och tappar kan ge kondens som ju droppar och har sig.

Intressant sebastian! Kör du vattenlås, och ger den av sig svavellukt eller något annat som inte skulle tolereras av övriga femiljemedlemmar här hemma? (Den smöriga bismaken, är det diacetyl tro?) Hur lång tid tar det ungefär?

Nu blir jag lite taggad att ta upp det där med pickles igen tongue

wannaröds: Känns som en bra prylhobby tongue Får ge mig in i det där så jag har ätbar korv lagom till surkålen då.

Korven har jag ingen koll på, har du någon bra länk eller så där man kan lära sig mer?

Surkål: kör bara smile Se till att hålla kålen under ytan och all syre (vattenlås) ute så växer inte mögel, aceto mm. Aceto är i min mening riktigt äckligt ihop med öl, som jag antar du tänker dricka till. Rätt salthalt på din brine är viktigt (olika för olika grönsaker). Tror just surkål tar lite längre tid än de flesta andra sorter.Kan vara bra att inte vara för renlig, för det måste finnas lite lacto i början så att den snabbt kan konkurrera ut annat skräp genom att sänka pH. Har själv försökt mig på pickles men det blev inte bra, tror jag var för renlig så det blev ingen lacto av det, skulle hållt mig borta från starsan-flaskan... Sauerkraut tänkte jag testa när jag nailat pickles, vilket påminner mig om att det kanske är dags för ett nytt försök snart när pickles-gurkorna kommer. Behöver nog det som motivation om jag ska ha något svavelluktande surkålsexperiment i min källare en månad... wink

Mörkare rostad malt sänker pH mer än ljus, så den teoretiska förklaringen är att malten där gör jobbet själv. smile (Syrarast trodde jag tog typ runt 5h? blandar jag ihop det kanske)

Tror att dem där bara är för "K-type thermocouples" tyvärr. Inget fel på den tekniken dock. Något sämre precision på bryggområdet (runt mäsktemp), men det är marginellt och precisionen är faktiskt bättre än RTD:n på högre temperaturer. Passar inte givaren bryggverket?

Kan inte öppna länken, kanske för att det bara är så att du kan se den som inloggad köpare på ebay. Hursomhelst, det jag tänkte var intressant var specifikationen. Den borde kunna svara på vad produkten skall klara av, inte säkert det går att koppla en PT100 direkt till.

Har du en länk till ebay-annonsen? Tror inte det finns någon direkt standard på PID:ar (även om jag tror många kloner efterliknar Aubers PID:ar, som framhålls av många som PID:arnas PID:ar).

Oj, missade att det var kottar, +1 på andreashaggstroms inlägg om tyngder (de flyter...).

23 liter syfter antagligen på satsstorlek (batch size), alltså vad du stoppar i jäshinken på bryggdagen. Det inkluderar öl efter kok, förkultur med jäst, om du späder med något mm. (Däremot brukar man inte dra bort ev. förluster i form av bottensats och öl efter tappning av det färdigjästa ölet.) På så sätt blir det ett mått hyffsat oberoende av brygganläggningen, vilket gör att du kan jämföra OG-bidrag, IBU mm. med andra bryggare som kanske har ett annat bortkok.

Kokar du upp vatten i vattenkokare och häller i så minskar koket (eftersom det inte kommer koka längre när du häller i det). Har du effekt nog på spisen, vilket du säkert har, borde det inte vara något större problem att kompensera för det vatten du häller i. Du kan även späda efter kok med mer eller mindre påverkan av resultatet (använd ett bryggprogram så får du hjälp). Då kan du även nå en större volym ut förutsatt att du kan producera tillräckligt koncentrerad vört (vet inte hur lilla köksbryggeriet funkar så kan inte direkt uttala mig om den biten smile).

EKG + cascade är inget jag testat. Normalt sett finns poäng i att inte blanda humle av olika typ (engelsk vs. amerikansk), men hur det blir i det här fallet vet jag inte. Kanske blir bra, om du tror på det så kör på och testa!

Det låter vettigt. Lite osäker på varför du beräknat att jäsningen ska ta två veckor bara, en pale ale borde vara över på kortare tid än så?

Hade lämnat dem i 4-5 dagar, med 50g max 6 dagar, eftersom humlen kan lämna gräsighet efter sig i de temperaturerna som du jäser en ale i annars.

Om jag torrhumlar i jäshink brukar jag bara kasta i dem, 80g till 20 liter blir bra i primärkärlet och sen kallkrasch på det. Kokt (=desinficerad) kokpåse funkar också. Numera har jag dock gått över till att torrhumla i fat.

Att tänka på är att undvika att syresätta humlen eller ölet i processen, eftersom det påverkar livslängden på den goda humlearomen avsevärt. Därför kan det vara en poäng att stoppa i humlen när det finns några pinnar kvar på jästen att äta, kanske samtidigt som du gör diacetylrast om du gör en sådan. Samtidigt minskar jäst i suspension effektiviteten och dessutom interagerar jästen med humlen, vilket ger en något annan smak. Det behöver inte vara dåligt i sig. Att torrhumla med en strumpa i fat är ett annat sätt att minska syrepåverkan och interaktionen med jästen.

Nu är jag inte rätt person att fråga om körsbär (efter att en gång smakat Dr Pepper ligger det numera på oätbar-listan). Är tanken att du inte ska sura med bakterier utan låta körsbären stå för syran (tänker på dina ~20 IBU)?