Sökalternativ (Sida 2 av 13)

En vanlig ale jäser (oftast) ut på 1-2 veckor, sedan brukar jag ställa dem en vecka i sekundärjäsning mest för att slippa lite mer av jästen och få ett klarare öl. Man kan såklart skippa det om man vill.

Enda sättet att veta helt säkert att ölet jäst ut tillräckligt är att ta ett prov och mäta sockerhalten på ett eller annat sätt, mätglas och hydrometer är nog den enklaste metoden.

Lita nu inte på allt som du hör

Om du vill kan du röra om i jästkakan när jäsningen stannat av, speciellt om du tycker sockerhalten är lite för hög. Jäsningen kan då komma i gång lite igen, men se absolut till att du inte tillsätter syre till ölet.
Men sedan måste du såklart vänta ett tag igen så jästkakan får stabilisera sig lite innan du tappar upp/om, annars är det risk för ett rejält grumligt öl.

Sila innan omtappning låter som en dålig idé tycker jag, om du inte har något effektivt filter typ de som används kommersiellt. Det är enklare att låta ölet stå och kakan stabiliseras istället och sedan använda en hävert som inte suger ända nere i botten.

På rak arm ser det ut som att den blir rätt så mörk, men jag kan inte kolla mina recapt just nu.

Jag har haft ett flertal öl som gått ner till 5-6FG och ett par som gått ända ner till 3. Med minst två olika mätare och termometrar.

Skulle gärna åka dit men att först ta sig ner mot göteborg och sedan till danmark på enkelt och billigt sätt gick helt enkelt inte så jag bestämde mig för att skippa det.

I en annan tråd kom någon med en intressant detalj, en väldigt sockerhaltig (eller liknande) lösning har högre kokpunkt än rent vatten. Om grytan är designad för att enbart koka vatten så får den såklart problem med kok av vätskor med klart högre kokpunkt, om det finns något slags 'stormkokskydd'.

Så problemet är kanske inte vad vi tror, det kanske är så enkelt att grytan mäter upp t.ex. 110 grader och tänker att varmare än så krävs inte för vatten så det är meningslöst att trycka i mer energi, jag vilar ett tag.

Så frågan är väl fortfarande hur grytan är designad.
Vid vanlig termostatstyrd användning verkar den ha både en övre gräns som bryter ströömen och en lägre gräns som slår på den igen.

Men bryter den vid en specifik temperatur (en bit över rent vattens kokpunkt) även vid 'konstant kokning' läget? Och om det är så, borde man inte med ett enkelt ingrepp kunna flytta upp den gränsen?
Eller är det så att 'konstant kokning' läget helt enkelt kopplar bort den övre givaren och bara går efter den lägre som inte låter temperaturen sjunka under en specifik temp (rent vattens kokounkt).

Lägg dem i blöt i varmt vatten med t.ex lite diskmedel. Låt ligga en natt, tappa ur vattnet. Kolla om de är rena inuti, är de inte det, skrubba med en flaskborste. Upprepa till de är rena. Låt inte diskmedelsvatten torka i dem utan lägg dem i blöt i rent vatten ett par gånger tills allt diskmedel är borta.

Så gör jag i alla fall och det fungerar rätt fint om de inte fått stå och torka/mögla till allt för lång tid med öl i botten.

Nog för att humle är naturligt konserverande och anses väl inte kunna ge infektioner (eller?) men torrhumling är nog alltid att ta en risk. Det behöver ju inte vara just humlen, det kan vara något man har på händerna när man tar i humlen. Eller varför inte en brödsmula med lite smör på.

Det värsta är väl att det här troligtvis kommer bli det bästa öl du druckit och att du sedan inte kommer kunna återskapa det

Hur kom det sig att det började läka?

Vitsen är väl att slänga i alltihop så kryddsmaken följer med, men visst, det ger såklart lite mer alkoholsmak i ölen med. Frågan är väl vad som är att föredra.

Det var länge sedan jag drack en dark, eller staropramen överhuvudtaget. Jag föredrar Zlatopramen (fast nu när Heineken köpt upp märket ska jag nog sluta...). Men vad jag kan minnas så är det en väldigt ren och halvmörk lager så kanske bara brygga en lager med pilsnermalt och lite amber och mörk karamell? Tror inte jag minns någon choklad eller rostad smak i den.
Du tror inte himlesorten är Saaz som i så väldigt många tjeckiska öl?