Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter fresta
Jag tror också du får problem med en så stor hysteres, och det verkar också vara knepigt att ställa in temperaturen. Min erfarenhet av sådana termostater är att de är väldigt inexakta.
Termostaterna från Hongkong som man kan köpa på Ebay är mycket bättre, se denna tråd på Bryggaren. Men jag vet inte hur de klarar lasten från ett värmeelement, jag har bara kört min till ett kylskåp.
En doppvärmare är ju konstruerad för att värma rejält med hög effekt. Du måste nog minska effekten på något sätt så det inte blir för varmt intill värmaren när doppvärmaren kopplas på, annars kommer den närmaste ölen att överhettas på bara några sekunder. Bortsett från det borde temperaturen stabiliseras på sikt i jäskärlet på grund av turbulensen som orsakas av temperaturskillnaderna.
Jag tycker nog det vore bättre att ställa jäskärlet i en isolerad box och reglera temperaturen i den, t.ex. med en frostvakt eller en billig elradiator.
I grunden borde det funka för en alt. Men om det ska vara stilenligt spelar ju även andra saker stor roll, t.ex. jäststam, jästemperatur och humle.
Jag kör med precis ett sånt element i mitt kokkärl, det är inte RIMS men kan kanske ge en fingervisning om kapaciteten. Jag har som mest kokat 49 liter, det blir en jäkla fart med båda elementen på. Avdunstningen brukar då bli ca 4,5 l/h. Vid mindre volymer är det bäst att köra med enbart det större elementet på 1800 W, jag brukar dra gränsen vid ca 35 l eller så. Men då blir det också betydligt mindre avdunstning.
Jag har för mig att Williams Bros Grozet dök upp en kort tid på systemet för många år sen. Jag minns inte exakt hur den smakade men jag har för mig att den bara var en aning fruktig, jag hade aldrig gissat på krusbär.
Jag har gjort krusbärssaft och den smakade inte särskilt mycket. Det kan nog behövas rätt mycket för att smaken ska märkas i en öl. Det låter vettigt med en wit där smakerna kanske märks bättre. Om krusbären inte är fullt mogna ger de ju också en viss syrlighet som skulle kunna passa i en wit.
Numera gör jag en stark indisk chutney på alla mina krusbär, min åttaåriga dotter älskar den. Hon kan äta den med sked utan något till om man inte stoppar henne...
Som Techno skriver passar sexradigt korn bra i öl där man använder mycket råfrukt. Men man kan också vända på det - en anledning till att det blev vanligt med råfrukt i ölen i Amerika var att de hade sexradigt korn som har mer proteiner än tvåradigt. Om man använder en del råfrukt som inte har så mycket proteiner så minskar risken för grumlig öl.
Ska brygga en APA i morgon, singelhumlad med Citra för att testa den.
Precis som nämnts ovan så verkar lightöl handla om att få färre kalorier men behålla samma alkoholstyrka. Fel utgångspunkt tycker jag, det är väl vettigare att sikta på samma smak och fyllighet men minska alkoholstyrkan. Färre kalorier kräver lägre OG - så då minskar jag hellre på alkoholstyrkan genom en lägre utjäsning för att behålla smaken.
Jag tycker en viktig aspekt som sällan nämns är hållbarheten hos desinfektionslösningen. Hur länge / många gånger kan man återanvända den? Många fabrikat förutsätter att man använder lösningen under bryggdagen och sedan häller ut den. Slöseri och inte särskilt miljövänligt. Med jodofor verkar det vara lite rörigt, något tidigare fabrikat jag använt angav att lösningen var effektiv så länge färgen var kvar, men på flaskan jag har nu står det att den bara håller ett par dar.
Det verkar också finnas olika sorters jodofor som skummar olika mycket. En del har tillsatser som ska öka effektiviteten, s.k. "wetting agent" - jag vet inte vad det kan heta på svenska. Då skummar det så mycket att man måste efterskölja med vatten, det går inte att bara låta det rinna av och lufttorka. Skulle vara bra om någon kunde reda ut begreppen.
Jag har just köpt Star San, jag gillar att det bryts ner i ölet utan att lämna otäcka rester. Jag kommer att prova det i morgon för första gången.
Jag tror jag råkat ut för problem med för mycket jäst när jag återanvände all jäst från en tidigare batch till en ny med samma volym. Det var en ordinary bitter som jäste ut på tok för mycket. Den blev väldigt tunn och smaklös. Det beror nog inte bara på att den jäste ut för mycket utan också på att det blev en alldeles för ren jäsning. Man vill ju ha lite smakämnen som t.ex. estrar, speciellt i en ale. Lagom är bäst...
Jag kör med en termostat från Hongkong som jag köpt på Ebay. Den har en fördröjning som förhindrar att kompressorn startar och stoppar för ofta. Se denna tråd på SHBF:s forum för mer info.
Se bara till att du inte trycker på kopplingen på fel sida, då kan den bli svår att få bort. Jag minns inte vilken som brukar fastna, om det är gas+öl eller öl+gas... jag har råkat göra det några gånger och det är lika irriterande varje gång. Gassidan på fatet brukar vara märkt "in" och gaskopplingen brukar vara annorlunda på något sätt, en extra fals eller 12 istället för 6 faser på muttern. Det är även viktigt att hålla ordning på själva nipplarna eftersom gängorna är olika - men tyvärr inte tillräckligt olika så det går att skruva på nippeln på fel sida av misstag.
Det låter som om så gott som all alkohol borde försvinna om man gör som Thomas skriver. Men hur säker är man på det? Jag vill helst inte sätta mig och köra med tre barn i bilen om jag inte är säker. Man känner ju som bekant inte alltid om man är alkoholpåverkad av mindre mängder. Däremot är det ju trevligt med alkoholsvag öl även om man inte tänker köra bil eller så, t.ex. varma dagar när man vill släcka törsten utan att bli alltför påverkad.
Jag köpte några "alkoholfria" (<0,5%) på systemet senast, av dem var det bara Jever Fun som var bra. Den är ju i alla fall frisk med rejäl beska. Störtebeker eller vad den hette var inget vidare, den hade den där kokta smaken som påminner om rå vört som många kontinentala lättöl har. Carlsberg smakar - Carlsberg... Däremot fanns det en riktigt bra alkoholfri cider från Stowford press. Weihenstephaners alkoholfria veteöl smakar inte riktigt som en bayersk veteöl, tunn och utan banan och nejlika, men är ändå inte så tokig till mat. Mörka eller mer maltiga ljusa lättöl verkar det knappast finnas att få tag i så det får man nog brygga själv.
Hur är det med Morgan Peilot och Ölands gårdsbryggeri? På wikipedia står det att han lade ner 2009. Tråkigt, vet någon mer om det?
Gör essens genom att låta några kardemummakapslar dra i sprit några dar och sila av. Jag har gjort en centiliter sån essens nu för att testa om det passar i en wit. Kardemumma verkar lätt slå igenom och bli för mycket så det är nog det säkraste sättet att få bra balans.
Snabbkopplingen från Lund Teknik verkar klart intressant, och inte alltför dyr med tanke på att den är självstängande så man slipper separat ventil. Det finns liknande snabbkopplingar för tryckluft, t.ex. http://www.jula.se/snabbkopplingar-123274. Ska kika närmare på den nästa gång jag åker förbi Jula.
Förgreningen som svensson.lu visar på bilden har jag sett i många nätbutiker från USA. Det verkar vara samma ventiler som finns här på Humlegården och de är säkert jättebra, men 129 kr per ventil gör att det svider lite i snåltarmen och man måste dessutom ändå ha någon typ av snabbkoppling.
Vad menar du med JG 3/8" snabbkoppling? Inte samma som för ölslang väl?
Jag börjar bli less på alla kolsyreslangar. Jag har förgreningar med flera fatkopplingar fast monterade på slangarna så jag kan trycksätta flera fat samtidigt. Men det blir en enda härva av slangar och det känns extra onödigt när jag inte använder alla kopplingarna. Vet någon om det går bra att använda snabbkopplingar för tryckluft utan risk för läckage? Hur är det med ventiler, funkar det med en vanlig minikulventil?
Det där med fenoler har jag inte haft så bra koll på. Så jag nördade ner mig lite i brygglitteraturen på jakt efter upplysning.
Här är en lista över olika källor till fenoler i öl:
1. Klor i vattnet.
2. Finkrossade maltskal i mäsken.
3. För lös mäsk (> 3 l vatten / kg malt)
4. Ferulsyra -> 4-vinylguaiakol (nejlikesmaken i veteöl)
5. För högt pH vid lakningen.
6. Överextraktion (lakat ur för mycket vört).
7. För lång laktid.
8. För hög jästemperatur.
9. Vildjästinfektion.
10. För mycket hel humle.
11. Varmdruv inte avskilt från vörten.
12. Syresättning av varm vört.
13. Syresättning efter att jäsningen är klar.
Här är vad jag tror om de olika punkterna i mitt fall:
1. Klor i vattnet binder till fenoler från malten och ger stark smak som lär påminna om desinfektionsmedel. Jag har 0,2-0,3 ppm klor i vattnet enligt senaste rapporten jag fått tag i, jag vet inte om det är tillräckligt för att det ska märkas. Men jag tycker den smaken borde sticka ut så jag tror inte det är orsaken.
2. Krossningen kan definitivt vara en anledning, jag började krossa finare för något år sedan och får högt utbyte. Jag kanske borde gå tillbaka till grövre kross. Utbytet i sig spelar ingen större roll för mig men jag vill förstås att det ska vara någorlunda förutsägbart. Ett problem är att min kvarn lätt hänger sig så jag måste köra igenom malten två gånger på ca 2,5 mm och 2 mm innan jag kör slutmalningen på 1,1-1,2 mm och det sliter förstås sönder fler maltskal.
3. Nej, vattenhalten i mäsken är ca 2,5 l/kg.
4. Det smakar inte som nejlika. Tjeckiska pilsnern hade i och för sig en kort syrarast/gelatinisering vid 38 grader i 10 min, men jag tycker jag borde känna igen den smaken.
5-6. Jag syrar lakvattnet med mjölksyra men jag ska hålla bättre koll på pH och SG några gånger. Jag gjorde det en gång i tiden och sen har jag bara kört på rutin i några år.
7. Nej, lakning tar oftast runt 1 h för mig.
8. Nej, jästemperaturen var inte för hög tycker jag.
9. Vildjäst är möjligt. Jag får se till att vara petigare med desinfektionen och starta med fräschare jäst. Kanske göra forcerat test på flaska.
10. Knappast för mycket hel humle. Skotten hade inte mycket alls och tjecken hade en hel del pellets (fick inte tag i Saaz som kottar).
11. Möjligen kan en del varmdruv följt med ur kokkärlet. Jag har ett hoprullat metallnät som filter för att sila bort humle och varmdruv. Ska försöka att göra whirlpool också och lämna den sista skvätten vört i kokkärlet.
12. Det är möjligt att mäsken fått för mycket luft. Jag rör om i mäsken med omrörare på borrmaskin vid temperaturhöjningarna. Jag försöker vara försiktig och inte vispa in luft men det kan jag nog bli bättre på.
13. Det är definitivt möjligt att ölet syresatts vid omtappning och framförallt flaskfyllning. Är det verkligen nödvändigt att fylla flaskorna med koldioxid först? Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det.
Här är ett gäng källor som jag tittat i:
1 Gregory J. Noonan, New Brewing Lager Beer
2 Dave Miller, The Complete Handbook of Home Brewing
3 John Palmer, How to Brew
4 BJCP Beer Fault List (www.bjcp.org/docs/Beer_faults.pdf)
5 Scott Bickham, An Introduction to Sensory Analysis (Brewing Techniques 5:6)
6 Steve Alexander, Fear of Phenols - A Guide to Coping with Brewing's Most Contrary Chemicals (Brewing Techniques 5:6)
7 Phenolic Flavors and Aromas in Beer (www.winning-homebrew.com/phenolic-flavors.html)
8 Chapstick-Flavored Beer or Beer-Flavored Chapstick? (http://www.blackstar.coop/blogs/workers … chapstick/)
Tack för svaren!
Jag kan inte riktigt säga hur det är med dubbelbocken eftersom det är första gången men tjeckiska pilsnern ligger ungefär där jag vill ha den. Jag har medvetet mäskat högt för att få högre FG. Det brukar inte vara något problem för mig att få t.ex. >80% utjäsning så jag tror inte det är problemet. Jag känner mig också lite tveksam till att jäsa så varmt som 12-14 grader, jag har ofrivilligt gjort det med två lageröl i vår på grund av lite för hög temperatur i matkällaren och de blev inte riktigt rena i smaken. Fast det var med en annan jäst, BC 2308.
Som alla de tre senaste inläggen tar upp så är nog jästen en faktor. I tjeckiska pilsnern var det torrjäst uppodlad i en ordentlig förkultur (jag vet, torrjästen är optimerad för att tillsätta direkt men jag behövde större mängd). I dubbelbocken var det skördad och tvättad jäst från pilsnern. Jag ska prova att gå tillbaka till flytande jäst BC 2124 nästa gång.
DMS:en tror jag var en felaktig kommentar helt enkelt, det var bara en domare som skrev det. Huvudvörten kokade 1,5 timma så det borde vara tillräckligt. Fast 27% av malten var Tärnös pilsnermalt som möjligen kan ge lite mer DMS, resten Golden Promise + 1% rostat korn.
Tack för tipsen! Här är lite mer info om ölen:
TP: Tjeckisk pilsner OG 48 FG 16 Jäst sparad Saflager 34/70 förkultur 2+2 l till 30 l. Jästemp startade vid 9,6° men sjönk efter någon dag till 7,2° (dålig termostat). Höjde temperaturen efter ett par veckor vilket startade jäsningen igen. Diacetylrast 15° i 2 dygn. Lagring vid 1-2° i 4 mån. Fick bla. kritik för fenoler (doft & smak) och acetaldehyd (doft). Saknar också diacetyl men det vet jag vad det beror på (förra året fick jag kritik för en diacetylbomb så nu gjorde jag för lång diacetylrast). Jag ska prova att göra diacetylrast på enbart en del av ölet och blanda nästa gång för bättre kontroll. Beskan är för stor och kärv. Själv kan jag känna en inte helt behaglig gräsig doft och smak som skulle kunna komma från Saazpelletsen men inte någon acetaldehyd och jag är tveksam om fenolerna. Domarbetyg 34.
DB: Dubbelbock OG 79 FG 24 Jäst Saflager 34/70 slurry 200 ml till 27 l. Jäsning startade vid 9,8°, steg efter några dagar till 13° (återigen dålig tempkontroll) och sjönk igen till 10° efter en vecka. Diacetylrast vid 15° i 4 dagar. Lagring vid 1-2° i 3 mån. Fick kritik bla. för acetaldehyd och estrar. Här håller jag med domarna. Domarbetyg 36.
MA: Mild ale OG 32 FG 7 Jäst BC 1318 London Ale III 1 l förkultur till 19 l / BC 1728 Scottish Ale 75 ml slurry till 19 l. Jästemp max 18° (1728) resp. 19° (1318). Lagring 12° i 2 mån. Den domarbedömda ölen var en blandning av lika mycket av båda varianterna. Domarkritik bla. acetaldehyd (doft och smak) och lösningsmedel (doft). Jag kan inte känna det, däremot en del estrar från BC 1318 och en säregen nötaktig doft och smak som jag tror kommer från en rejäl andel dinkelflingor och biscuitmalt. Domarbetyg 33.
SA: Stark skotsk ale OG 78 FG 20 Jäst BC 1728 Scottish Ale förkultur 2+1 l (? lite osäker här) till 19 l. Jästemp 14-15° i ca 1 mån, lagring 1-2° i 2 mån, flaskjäsning + ytterligare lagring 1 mån. Sporadiska domarkommentarer: fenolisk, vinöst alkoholig, DMS. Här tycker jag själv det är mycket lösningsmedel i doften. Domarbetyg 36.
Jag håller på att leta upp mer info om varifrån de olika felsmakerna kan komma, återkommer med det senare så kanske nån kan säga om jag är på rätt spår eller inte.
Nä, inte jag heller men jag tänkte att nån annan kanske blir det. 
Ferulic acid = ferulsyra. Se Fenylpropanoider på Wikipedia.
Jag fick en del kommentarer från SM-domarna om mina 4 öl i domartävlingen som jag försöker förstå och åtgärda. Tre av ölen smakade fenoliskt och acetaldehyd, och en hade dessutom en doft av lösningsmedel enligt domarna.
Problemet är att jag inte själv kan känna felsmakerna, utom i den fjärde ölen som är en stark skotte där jag kan känna lite fenoler, acetaldehyd och en hel del lösningsmedel i doften. Den tycker jag själv är klart sämre än de andra tre och jag skickade in den dels för att det fanns plats i backen, dels för att få konstruktiva synpunkter. Konstigt nog var det den enda av de fyra ölen där domarna inte anmärkte på de nämnda felsmakerna och den fick också mest poäng.
Det som skiljer den starka skotten från de andra är att den är efterjäst på flaska. De andra fyllde jag från fat med en enkel fyllare (plaströr i picknicktap med gummikork). Sedan blev förstås flaskorna utsatta för en hel del påfrestning i posten innan de nådde fram till inlämningen.
Nu kan det förstås vara så att mina smaklökar är avtrubbade så att jag inte känner felsmakerna. Men det verkar i så fall konstigt att jag inte känner smakerna i tre av ölen men däremot i den fjärde.
Fråga 1: kan någon av de nämnda felsmakerna uppstå på grund av syresättning vid flasktappningen?
Fråga 2: skulle det kunna vara infektion? Vid flasktappningen eller i ett tidigare skede?
Fråga 3: finns det någon annan orsak jag inte tänkt på?
Se bara upp med stigarröret till den kranen. Jag hade en tidigare variant av den och själva huset är mycket gediget i gjutgods, men stigarröret är i plast som gängas in i huset och det går lätt sönder där. Idiotiskt att göra den del som utsätts för mest påfrestningar i plast!
OG 35 till FG 11 är en skenbar utjäsning på 69%, det är väldigt lågt tycker jag. Så det är nog inte högre än vad man kan förvänta sig med 18% karamellmalt och mäsk vid 68 grader. Det går säkert att få ännu lägre utjäsning och mer restsötma genom ännu högre mäsktemp och mer karamellmalt.
Men varför? De Mild Ales jag provat (och det är en hel del) har inte alls så mycket restsötma utan är utjästa så där en 75%. Jag tycker det är en missuppfattning att (modern) Dark Mild Ale ska ha extremt hög restsötma, det har de inte i England och det blir inte gott. Fokus ska snarare vara på låg beska för att ta fram maltsmakerna, och en lagom stor kropp så att den fortfarande är lättdrucken. Fast i jämförelse med en ordinary bitter som ofta är rejält utjäst med lätt kropp så är förstås utjäsningen lägre för en mild.
Jag tror snarare tricket är att hitta balansen mellan maltsorterna, beskan och framför allt jästen. Om det är BC1968 du använt så har jag haft lite problem med den, ibland blir det jättebra men ibland lite tunt och plåtigt. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Du skulle kunna prova t.ex. 1728 Scottish Ale (ren maltig profil) eller 1318 London Ale III (fruktigare, mer som 1968).
Här är lite data från Classic Beer Style Series: Mild Ale.
Generellt anges utjäsningen för dark mild till 75-85%.
Bank's Mild: OG 36, FG ?, BU 18
Bateman's Dark Mild: OG 33, FG 5, BU 22
Boddington's Mild: OG 32, FG 7, BU 22
Gateway Dark: OG 33, FG 5, BU 21
Highgate Dark Mild: OG 35, FG 9, BU 22
Holden's Black Country Mild: OG 37, FG 8, BU ?
PMD Mild (USA): OG 34, FG 10, BU 22
Walnut Mild: OG 35, FG 9, BU ?
Nu kanske jag inte ska säga för mycket eftersom jag fick bannor av domarna för min dark mild på SM (33 poäng av 50). Bland annat tyckte de att den hade för hög beska - det håller jag inte alls med om: BU 15 med OG 32 och FG 7. Alltså betydligt lägre beska än de kommersiella exemplen ovan. Nu är förstås den beräknade beskan en grov uppskattning men jag tycker ändå det är konstigt, det smakar som BU 15 i min mun...
Domarna anmärkte också på att det var för lite humlearom (?!? ska väl inte finnas i mild?). Dessutom hittade de fenoler, acetaldehyd och lösningsmedel i doften. I ölen jag har kvar hemma kan jag möjligen känna lite fenoler men inget av det andra, den enda förklaringen jag har är att något måste ha hänt vid flasktappningen - infektion eller syresättning kanske? 
Humlebladet → Inlägg efter fresta