Roligt att höra att mina kommentarer gav något. Tänkte tillägga att mitt resonemang ovan ändå är en förenkling. Dvs det försöker kort förklara syret roll och sammanhanget med förkultur. Och att jästen kan jäsa/växa bara till en viss gräns utan extra tillskott av syre under processer. Därav dimensionering av jätsagiva vs vörtstyrka vs vörtvolym.

Men, det handlar inte bara om rätt mängd jäst, och initial syresättning i vörten.

Här kommer flera andra faktorer in som redan nämnts i denna tråd. Om jästen är gammal kan det ändå vara motiverat med en förkultur, vad beror det på? Jag skulle vilja påstå att det inte endbart beror på att en del av jästen är död. Det kan vara motivera ändå!

Varje enskild cell ett energiförråd (glykogen) som de smaskar på när det ligger och sover i sina wyeast paket. Men detta glykogen har också en annan vitigt funktion. När jästen skall återgå från vila till aktiv fnuktion (när bryggare pytsar ned påsen i ny vört) så är detta glykoen också i princip jästens enda energikälla för att återställa en rad funktioner i celle som normalt är "nedkopplade" i vilo-läge. Detta inkluderar massa enzyme system, och transportsystem för bland annat socker! MEN också en av de kritiskta processerna som sker första timmarna! Just det att cellen tar upp syre ur vörte och snabbt omsätter det till omättade fetter och steroler och förbättrar sina cellmembran. cellern innehåller normal massor med förstadier till dessa ämnen, och det är bara sista pusselbiten (SYRE) som fatts och vips har de tillverkat värdefulla substanser för cellen. Men hela denna process är tidskritisk eftersom jästen konkurrerar om syret med andra processer, normala oxidationsprocesser, samt även jästen egen syre-stress som desarmerar för höga stressande syrenivåer.

Det innebär att "gamla jäst" men som dock lever! kan få en lång jäststart PLUS att det får en ej optimalt syreupptag vid jäststart!

Detta kan motiverar att man gör ett kort förkultursteg ändå! och då syresätta två gånger. Just för att återhämta sig, och bygga upp iallafall lite glykogen förråd och sedan i nästa steg kunna på ett bättre sätt tillgodogöra sig syret som man kör det.

Det är inga STORA mängder syre som krävs, men det gäller att cellerna KAN tillgodogöra sig syret som finns i vörten. Är jästen tillräckligt svag, kan den inte detta.

/Fredrik

Jag ha svammlat många gånger tidigare på forumet om detta, och förklara i detalj. Här kommer en kort kommentar.

IngemarJ skrev:

Om jästen förökar sig i 0,5L vatten och jästmat varför förökar den sig inte i 25L vatten och jästmat?

Det gör den. Jästen förökar sig mycket riktigt även i "25L vatten och jästmat". Normalt under en jäsning ca en faktor 10. Dvs du har ca 10 ggr mer jäst efter jäsningen, jämfört med före.

Men poängen är att även om jäst kan föröka sig utan syre, så blir jästen svagare och svagare ju fler gånger den delar sig utan syre. Svagheten yttrar sig som: stelhet, minskad motståndskraft på alkoholstress, osmotiskt stress, temperatur variationer etc, oxidativ stress.

Om jästen blir alltför "svag" så slutar den konsumera vörtsocker helt och hållet, och man får en ej utjäst öl.

Grejen är också, till skillnade från en del myter, att jästen "jäser socker" och växer samtidigt! Dock så växer den långsammare i slutet.  Det är INTE så att den växer bara tills syret är slut i början. Detta är en typisk hembryggarmyt. Det som jästen göre med syret är mer korrekt, att tillverkare omättade fetter och steroler som den använder för att bygga starka cellmembran. Dvs den förbereder sig för att växa. Se det som att jästen "tar ett djupt andetag" inför en lång dykning/jäsning utan syre. Jästmängden motsvarar lungvolymen! Dvs jus större lungvolym, desto längre kan man simmar under vatten. Syresättning motsvarar mängden tillgängligt syre. Tillsätter man mer syre än vad som ryms i ett "andetag" kommer en stor del av syret går förlorad.

Så rätt mängd syresatt jäst, som initial jästgiva, handlar om att försäkra sig om att den mängd jäst man föröka sig lagom mycket för att jäsa ut allt socker i vörten utan syresättning under tiden, innan den blir för svag! Alltså, mer vört kräver mer jäst.

Det som alltså händer om du har för liten jästgiva, är att jästen förökar sig och till slut är kvaliteten på varje enskild cell så dålig att de övergår i violläge, detta händer innan allt socker är slut om du har för lite jäst, eller för dåligt syresatt jäst etc.

Kort sagt kan man säga att normalt är syret det som begränsar tillväxten.

/Fredrik

Gott Nytt år till alla jästvänner smile

/Fredrik

4

(5 svar, postad i Resor, pubar och bryggerier)

Hej allihopa, det var ett tag sedan jag kom med några inlägg.

Jag tänkte klistra in några bilder från årets oktoberfest i münchen som jag hade möjligheten att besöka för andra gången. Kvaliteten är inte den bästa, då det är bilder från min mobilkamera. Som vanligt full rulle med stämningen på topp. Det som alltid fascinerar med oktoberfest är att stämningen är hög och alla dricker en del del öl, men med ett minimum av "fyllebråk". Logistiken hos ölservitriserna vad gäller öl och grillad kyckling är också imponerande.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01561.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01505.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01509.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01512.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01523.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01526.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01550.JPG
http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC01554.JPG

/Fredrik

Detta var inte det du frågade men, av de sötningsmedel som man kunnat köpa i Sverige har de flesta ej acceptabla bismaker i mitt tycke.

Visst går det att dricka men de flesta vet nog hur light läsker bruka smaka, de har en karakteristisk bismak som kommer av sötningsmedlet.

Dock så har det nu börjar komma ut sukralos i produkter i Sverige. Men jag tror det är svårt att få tag i bordsötningsmedel om man inte beställer på nätet då. Det vanligast märket är Splenda.

Sukralos ska enligt de flest ha en betydligt bättre sötma, utan den normala bismaken.

Coca cola har sista jag kollade börjat inför det i sina coca cola light, och prova en sådan jämfört med någon annan light läsk som innehåller acesulfam och asparatam så känner man mycket tydligt skillnaden i smakvalitet.

När jag provade detta nya light läsk försa gången blev jag faktiskt imponerad. Första gången jag smakat en light läsk som varit mer eller mindra lika god som vanlig läsk med socker.

Sukralos är en klorerad variant av vanligt sackaros. Som alla andra sötningsmedel debateras hälsorisker fram och tillbaks. Men det är tillåtet i USA och EU, men det finns gränsvärden så man bör inte konsumera för mycket. En fördel ska vara förutom bättre smak är att det är stabiliare och tål pH variationer och temperaturer bättre än andra sötningsmedel.

/Fredrik

6

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag tror flockuleringsprocessen kan vara rätt komplicerad, men förutom att det givetvis är genetiskt betingat, dvs olika jäststammar har olika beteende, så ska inte en cell som har god status, dvs hög energi och beredskaps nivå flockulera.

Flockueringen brukar såvitt jag vet börja initieras när cellerna känner att det börjar blir "kämpigt", dvs mer och mer energi går åt till cellens underhåll och stresshantering, och mindre till tillväxt. Så jag tror att första åtgärden är att fördröja initieringen av flockuering, dvs se till att jästen är så stark som möjligt från början. Vad gäller förberedelser och syresättning. Ju tidigare under jäsningen cellernas kvalitet sjunker under en viss nivå dest tidigare torde flockuleringen intieras.

När det väl börjar kan säkerligen säkning av CO2 trycket och omrörning hjälpa! Men kanske är de förebyggande åtgärderna som bra och god jästgiva är viktigare om man vet med sig att jästen kanske jäser ut lågt?

-----
Precis när jäsningen är avslutad och jästen sjunkit till botten så har de normal mycket goda förråd av förstadier till omättade fetter och steroler, samt glykogen! Så om jästen syresätts då så kan den snabbt omsätta detta och förbättre sina cellmembran.

Men
- om det varit en stressig jäsning, så kanske många celler är i dåligt skick i övrigt. Då kanske en enkel syresättning inte räcker. Detta kanske är om tidigare jäsning var en hög OG, eller om jästen från början var dålig.
- men under lagring så sjunker glykogennivå,  så om man har gammal jäst sparad i kylen som är levande men gammal så har den ibland låga glykogennivåer. Och vid en direkt syresättning då kan kanske inte cellen fullt ut tillgodogöra sig syret. Överskott av syre kan rent av stressa celler, speciellt cellern som för övrigt är i dåligt skick. Därför tror jag man ska vara försiktigt med ren syrgas i gammal jäst. Isåfall skulle jag först försiktigt aktivera jästen i lite vört, och låta den jästa ut det. Sen i nästa steg syresätta. Då är första steget till för att höja glykoenförråd och allmänt höja energinivån i cellen. Nästa steg är att slutligen optimera cellmembranen.

Jag har inte testat olivolja själv, men den innehåller en liten % fri oljesyra som jästen kan ta upp och använda som beståndsdel i sina cellmembran. Detta göra att syrebehovet minskar. Men jästen behöver steroler också. Jästen kan inte tillverka steroler av något som finns i olivolja vad jag vet. Så olivoljetricket är nog till hjälp, men kanske ingen universell lösning. Men det torde _minska_ syresättningsbehover, öven om det inte blir noll.

Steroler och omättade fettsyror ingår båda i cellmebranetfeller men har olika funktioner. Olivolja bidrar med omättat fett i form av oljasyre, men inga steroler. Men om jag kommer ihåg rätt så är större delen av O2 behover faktiskt fettsyror och inte steroler, så med olivolja borde O2 behover minska signifikant.

Men förutom detta är bra glykogen och trehalose nivåer vikitgt för snabb jässtart. Det är mer saker än cellmembranen som måste fixas. Massor med biokemiska apparater för transport av socker och aminosyror måste aktiveras vid jäststart. Allt detta tar normalt energi från glykogen. Så jag tror inte att gammal jäst med låga energiförråd förberred med en slurk olivolja kanske är något perfekt alternativ till en ordentlig förkultur.

Ett annat trick jag testat är att göra sista steget av förkulturen kallare. Då triggas jästen att "överproducera" omättade fetter (man får syresätta under tiden) för att kompensera för den låga temperaturen. Då för man en överladdad jäst.

/Fredrik

7

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det som gör det hela extra komplext är att jäst är en levande organism vars beteende beror på omgivningen och dess egen historia. Det är svårt att ge en enkel förklaring till jästiderna. Vill man försöka förstår lite mer tror jag man behöver förstå flera olika saker samt hur dessa saker samverkar.

Lite korta kommentarer såvitt jag förstår det hela

1) Vörtens sammansättning. Då är det inte bara vörtstyrkan, utan även sockerprofiler, kväveprofiler, fettsyror mm. Initial syresättning etc.

2) Omgivningen. Främst temperatur, ev omrörning etc.

3) Jästen. Eftersom jäst är en levande organism så blir det ett trubbigt mått om man endast tittar på mängden jäst. Mer intressant är också hur den givna jästmängden mår. Då kan det spela rull hur man odlat upp jästen och hur den är förberedd. Det som normalt är mest kritiskt är att jästens cellmembran är i toppskick i början på jäsningen eftersom kvaliteten sjunker under jäsningen. Och jästprestandan sjunker också i takt med denna kvalitet.

- Snabb jäststart betyder inte snabbt avslut. Eftersom jästen är en levande varelse vars egenskaper förändras när omgivningen förändras, så är det inte heller konstigt att jästen beter sig annorlunda i början och slutet. Mycket av jästens miljö förändras under jäsningen.
- pH sjunker ordentligt
- Nivån av lättsmält socker minskar drastiskt
- Nivån av aminosyror minskar
- koldioxidtrycket ökar

Samtidigt förändras också själva cellerna
- cellmembranet blir stelare och mindre funktionellt (detta "problem" förstärkas vid låga temperaturer)
- cellen måste spendera större delen av sina energi-inkomster för att hantera olika stressfaktorer. När kostnaderna är större än inkomsterna, så går jästen i dvala och det i princip förjäsbara socker som då finns kvar förjäses allt långsammare. I extremfall stannar jäsningen helt. Dessutom så hänger detta ihop med cellmembranet. Ju sämre cellmembran, desto större intern stress i cellen.

Det finns två sätt för cellen att höja kvaliteten på sina cellmembran. Antingen via upptag av molekylärt syre från vörten, eller via upptag av viss omättade fettsyror och steroler. Detta är en av de viktigaste funktionerna som förkultur, samt initial syresätting har. Men det räcker inte med syre för att jästen ska kunna göra detta. Jästen måste också har energi, vilket gör att gammal utsvulten jäst, inte fullt ut kan tillgodogöra sig syret. Därför är en annan finess med förkulturen av jästen, innan syresättning ska bättre på sina interna energireserver som tex glykogen. Jästen kan ta upp syre, förbränna glykogen, och förbättra sina cellmembran.

Idealt ska en starkt jästgiva innehålla
- rätt antal celler i förhållande till mängd förjäsbart socker
- bra förberedde cellmembran, men hög andel omättade fetter och steroler
- goda glykogen och trehalose reserve, detta är cellens intern energireserver för kritiska processer och stresshantering. Nivån trehalose brukar tex öka cellen chans att överleva stress.

Så för att förstå hur jäsprestandan påverkas behöver man förstår hur båda vörten/ölen samt jästcellerna förändras under jäsningens gång. Precis som inför en fotbollsmatch, det räcker inte att ha rätt antal spelare på plan som "är vid liv". De bör kanske ha rätt träning, ätit rätt mat dagen innan, vara utvilade etc. En fotbollslag behöver säkerligen både näringsfysiolog och en spelarpsykolog som kan ta fram en taktiskt riktigt uppladdning inför en match. Pss kanske vi bryggare behöver vara båda näringsfysiologer och psykologer till våra små vänner för att förberede dem inför en ny sats vört. De behöver också båda vila, och träning då det trots allt är en prestation att jäsa ut 20l vört utan syre, och det är bryggaren som måste coacha de små liven till seger om det inte ska bli anarki och slumpmässiga resultat smile

/Fredrik

AdamK skrev:

Mitt projektarbete är på gymnasienivå och tänkte köra endast ekologiska råvaror då jag tänkte ha med en frågeställning i stil med "Är det möjligt att brygga ett gott öl som sparar på både naturens och dina resurser?".

Låter spännande! Vad är ämnet för ? Kemi eller biologi eller något annat? Eller är det livsmedelsteknik?

Jag hade några klasskamrater som gjorde ett specialarbete i årskurs tre i kemi om vintillverkning. För att det ska blir godkänt som specialarbete i kemi så tror jag fokus var mycket på teori och analys snarare än gourmet-aspekterna. Tror tom de också fick tillstånd att destillera resultatet på kemilabbet i rent vetenskapligt syfte smile

Utöver brygganvisningar finns även många bryggböcker som tar up lite om processen bakom. George Fix har ju en bok som jag tror finns att köpa på humlegården. Sen finns en del artiklar av olika ska i shbf's tidningar. De kanske kan överbrygga den pedagogiska spänningen mellan rena bryggarböcker/smak/kvalitet och rent kemi/biokemi böcker, genom att den förklara lite av kopplingen.

Lycka till!

/Fredrik

I princip skulle man kunna "förtvåla" olivolja, så att man spjälkar av fettsyran från glycerolen, och erhållat en saltlösning av fettsyran som är lite mer vattenlöslig.

Glycerolen är helt harmlös, så rester av denna är ingen fara. Den har en svag sötma, och bildas dessutom normal av jästen själv i små mängder under jäsningen.

Sen kan väl olivolja som en naturprodukt kanske innehålla både det ena och det andra i mindre mängder, vars eventuella effekter kan vara svårt att förutsäga. Men uppenbarligen har de som provat inte märkt några problem.

/Fredrik

Jo om man jämför färsk(dvs inte gammal) torrjäst med en normal jästslurry som sparats från tidigare jäsning så bör nivåerna av omättade fettsyror och steroler normalt vara högre i torrjästen, så att OM torrjästen inte är för gammal osv, rehydrerat rätt så krävs iallafall mycket mindre syre.

Generellt är annars som jag förstår det de två huvudaspekterna på jästgivan ur prestandasynpunkt

* Antalet levande celler i förhållande till sockermängden i vörten.

* Tillståndet hos cellerna: tex glycogen och trehalose nivåer, interna nivåer av aminosyror, men också framförallt sammansättningen av cellmembranen när det gäller ergosterol och omättade fettsyror (UFA:s).

I normala helmalts öl ska inte kvävet vara något problem. Undantaget är extremt starka rekord-öl, eller öl där man tillsätter socker, honung och liknande.

Glykogennivån sjunker ju äldre jästen blir. Det gäller både torr och färsk jäst.

Glykogennivån är jästens "startgas" kan man säga. Lite glykogen -> TRÖG start. Och under en TRÖG start kan inte heller jästen optimalt tillgodo sig syre på bästa sätt. Den kan rent av blir stressad av FÖR mycket syre, speciellt i kombination om det är i dåligt skick. En TRÖG start innebär inte "bara" att det tar längre tid utan även att en del av jästens förberedelser inför jäsningen, inte blir riktigt på topp!

Så slö jäst kan fungera utmärkt man behöver bara låta den förbereda sig lite mer.

Jag tror det kan skilja lite mella olika jäster, men jag tror nog att normalt bra torrjäst ska (förutsatt att den inte är för gammal) innehålla jäst med relativt goda UFA och sterolnivåer. Men man har nog alltid en större %-andel döda celler i torrjäst jämfört med en pinfärsk förkultur. Det tror jag inte man kommer ifrån. Detta även om jästen är färsk eftersom en del celler alltid stryker med i själva torknings samt rehydreringsprocesen.

Om jag skulle test detta själv skulle jag personligen förbereda jästen med ett olivoljepreparat i ett förkultssteg (med lite högre pH) - snarare än att bara hälla olivolja i huvudvörten. Dessutom när pH sjunker under jäsningen, så minskar rimligen lösligheten av fettsyrorna. Syrakonstanten för oljesyra ligger kring 5. Vilket innebär att vid pH 7 är nästan all fettsyra protolyserad. Under 5 är en mindre mängd protolyserad. Och saltet till oljesyra ska vara lösligt.

Lösligheten av oljesyra bör öka med ökat pH. Kanske kan man gör ett extrakt på olivolja medelst en svagt basisk lösning, skikta av överskottsolja, och sedan räkna fram hur mycket av denna oljesyrelösning man behöver. Det bör gå att uppskatta utifrån jästmängd etc. Om man sedan skiktar av jästen igen, innan pitchning så bör det vara ganska minimal rester av olja eller fettsyror kvar.

Men sterolnivån, påverkas inte av detta. Men om UFA:s tillförs så minskar syrebehovet iallafall, även om det inte direkt blir noll.

/Fredrik

Hej allihopa, jag har inte postat så mycket på sistone pga att tiden inte räcker till, men jag fick se detta inlägg om olivolja i vörten. Jag har sett att det debatterats på olika ställen.

Några reflektioner över detta.

Till att börja med kan man som oftast dela upp det i två delar.

1) Jäsprestanda och hur jästen påverkas.
2) Hur ölen påverkas

1) Jag skrev lite om jäst i hembryggaren för ett par år sedan. Bland annat set här med syre, kring vilket det finns många myter some cirkulerar som att jästen slutar växa så fort det är slut på syre i vörte etc. Jag har sagt det förut och säger det ingen, att det är en grov förenkling av verkligheten.

Hur som helst så för jästens välbefinnande och reproduktion (1) så fyller syret i princip följade funktion.

Syret använts till att tillverkar två specifika grupper av ämnen. Steroler samt omättade fettsyror! Jästen kan faktiskt tillgodogöra sig dessa ämnen direkt från vörten OM det är så att de finns där - vilket de normalt inte gör. Men det finns tester som visar att om man till vört tillsätter någon av de långa omättade fettsyrorna samt ergosterol så kan jästen växa alldeles utmärkt helt utan, inte bara de normala 4-5 generationerna utan i princip hur länge som helst!

Så det finns en logik bakom detta.

Så var kommer olivolja in i bilden?

Olivolja är en ESTER av fettsyror och glycerol. Den mest förekommande esterifierade fettsyran i olivolja är oljesyra med storleksordningen 70%. MEN jästen har ingen nytta av en esterifierad fettsyra. Jästen kan såvitt jag vet icke, på ett effektivt sätt hydrolysera olivolja. Däremot så innehåller all olja olja även FRI oljesyra. En kvalitetsparameter på olivolja brukar vara just halten fria fettsyror. Ofta brukar denna halt öka då olja blir gammal. Sk "Extra virgin" olivolja ska inte jag inte har fel innehålla så lite fri syra som möjligt. Men ändå så tror jag olivolja kan innehålla storleksordningen 1% fria omättade fettsyror, främst oljesyra.

Och det är ingen tvekan om att denna kan tas upp av jästen, och användas för att förbättra cellmembranet under syrebrist.

Även om det är en god hjälp på traven så löser det icke jästen hela "syre-problem", jästen behöver även ergosterol, och det finns det inte någonting i olivolja såvitt jag vet.

Cellmembranets flexibilitet vid celldelning och även dess förmåga att "hålla tätt". Det är livsviktigt
för cellen, att det som ska vara utanför cellen stannar utanför och inte läcker in. Samtidigt så ska
det som ska vara inuti stanna där och inte läcka ut, samtidigt som alla transportkanaler som ligger
inbäddad i cellmembranet måste fungerar bra.

Jästes toleransnivå för en rad stresstyper är också till stor del beroende av fettsammansättningen i
membranet (främst sterolnivå, samt kvoten av mättade vs omättade fetter!). Temperaturstress, jästens
förmåga att hantera såväl värmechocker, kallchocker, osmotisk stress samt oxidativ stress beror också
på dessa ämnen.

Allt detta gör att cellmembranens innhåll av steroler och omättade fettsyror i ganska stor grad
påverkar vgör saker som utjäsningsgrader, alhoholtolerans, förmåga att jäsa och växa vid låga
temperaturer tex.

2) Sen kommer man till det här med ölens smak.

För mycket omättade fettsyror kan påverkar tex skumstabiliteten, men jag har sett att den del tester som gjorts så kan med rätt dosering denna effekt ev vara liten.

Frånvaron av syre kan påverka esterproduktionen. Som vanligt är det inte enkelt då det varierar med många faktorer men en generell mekanisk som man vet är riktigt är att de gener som kodar enzymen som gör acetat estrar undertrycks av syre. Vilket innebär att mindre syre i vörten -> troligen kan innebär MER acetat estrar. Dvs nagellack, banan, äpple. I någon artikel jag har läst kunden man också se detta, där man gjort labanalyser med just olivolja.

Olivolja hade en positiv effekt på tillväxten, men den var inte riktigt lika bra som den syresatta vörten. (Kanske beroende på att det saknas steroler som jag noterade ovan). Det blev också en förhöjd nivå av acetatestrar i olivölen - men inte så högt att det var på tok.

Så visst kan olivolja ha en viss effekt, men notera att det inte är OLJAN i sig utan den lilla andel FRIA fettsyror som finns i olivolja som ger effekten. Dessutom så kan inte syrorna kompensera för sterolbehovet. Sen kan divsere smakpåverkan finnas.

Att tillsatser med ergosterol och vissa omättade fettsyror fungerar har man vetat länge, det här med olivolja har väl mest att göra med att olivolja är billigt och enkelt att få tag i. Forskningsintresset bakom detta är att försöka förlänga hållbarheten på ölen genom att öka motstånden mot oxidation. Det är ölens inbyggda antioxidativa kapacitet. Den minskar normal med syresättningar hit och dit. Inte så mycket när vörten är kall, men ändå lite.

Det är intressanta experiment, men personligen ser jag inte olivolja som någon bra lösning på problemet med att slippa hantera jästen rätt. Det är inte alls svårt att syresätta jästen i förkulture ordentligt. Mina blygsamma erfarenheter säger iallafall att det fungerar och jag har fått utmärkta jäsprestanda. Och jag tror inte man behöver några syrgasmaskiner heller.

/Fredrik

Tyvärr kommer jag inte, även om det nog vore intressant. Problemet är att det finns för mycket saker som alla är intressanta och det är omöjligt att hinna allt smile Men jag hoppas du får det skojigt på träffen!

/Fredrik

Jodå, förutom att jag testade någon lokal veteöl där som jag aldrig sett förut så köpte jag med mig någon öl som jag nu inte kommer ihåg vad den hette men det var en kölsch, en utsökt öl som jag kommer ihåg som ganska fyllig smak och lite söt. Jag gjorde inte speciella noteringar dock. men jag hade inte så mycket tid där heller eftersom det inte var en nöjesresa. Jag hamnade också mitt i t-bane strejken, typiskt när man planerat transporter in i minsta detalj... så upptäcker man att det är tågstrejk, så jag fick knalla över halva stan istället för att åka s-bahn som tänkt. Men det gick fint ändå. Hade inte varit där förut.

/Fredrik

Jag tycker nog att så länge man ser den röda tråden så är man inte off topic wink

Jag känner inte till Greg Braden och jag är inte inne på någon religiös bana på något vis, även om det blir filosofiskt. Men man kan se samma sak från olika håll.

Den jag försöker bli klok på är föreningen av den biologiska evolutionen och den kosmologiska och mikrokosmiska evolutionen. "Livet" tar ju inte slut där biologerna definierar liv, vad det nu är. Även "döda" objekt är ju i princip dynamiska och utvecklas. Så frågan är lite vad generaliseringen är som förenar det komplexa och det enkla.

Appropå öl, så var jag var förresten i Köln nyligen och när jag gick där en bit från domen mitt i stan så kände jag plötsligt en starkt vörtdoft som kom emot mig och som ganska ihållande (typisk vörtkok-doft)... sen några kvarter bort såg jag att de hade ett bryggeri mitt i stan. Det roliga vara att de hade ett stort skyltfönster i vilket man såg en helkaklad arbetsplats där bryggmästaren (får man förmoda) satt vid en operatörspanel och övervakade det hela. Samtidigt var det två tankar, jag såg inte riktigt om det var jästankar eller vörtkokare, med slitsar med genomskinligt glas där man såg vörten hoppa omkring. Ganska rolig idé att ha ett skyltfönster in mot bryggeriet, mitt i stan.

/Fredrik

Det finns säkert en massa olika metoder som har olika för och nackdelar. Frågor som dyker upp är pass effektiv syresättningen blir vid en öppen jäsning, och sedan en annan viktig sak, när väl vörten syresatts - vad händer med syret? Det finns många processer i ölen som konkurrerar om syret, och alla är inte av godo.

Rent utjäsningsmässigts så skulle man mycket väl kunna syresätta ölen under hela jäsningen, men då skulle garanterat det bli mycket fulsmaker. Hållbarheten på ölen skulle sannolikt bli sämre (motståndskraften mot oxidaion), samt så skulle det troligen dyka upp en del aldhyder.

Om man syresätter vörten i början, när jästen har fulla glycogenförråd och dåliga cellmembran så kan lita på att jästen snabbt konsumerar det som den behöver, och det finns ganska få andra oönskade processer i detta läge som konkurrerar om syret (även om det finns några).

Jästen glykogenförråd är jästens energireserv som den lever av under sin dvala, och det är också denna energi som den använder för att omsätta förstadierna till ergosterol, till ergosterol samt för tillverkning av omättade fettsyror som sedan ingår i cellmembranet. Om man har väldigt gammal jäst, så är ett problem förutom att jästen kan vara död, att jästne har låga energireserver(glykogen) och det innebär också att jästens förmåga att tillgodogöra sig syret! Därför är det otaktiskt att syresätta utsvulten jäst. Bättre är att antingen se till att den är purfärsk, eller mata den lite dagen innan innan syresättning,.

Det där med glykogenet är som det gamla talesättet "När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked".

När syret kommer så har den svage jästen inga energireserver om den är gammal smile

Man kan också se glykogenet som jästens "startgas", för att komma igång. Man kan ju tycka att jästen har ju socker i vörten? Jo förvisso, men problemet är att när jästen har legat i dvala, så har transportmekanismerna för att ta in socker avaktiverats. I början av jäsningen måste dessa tillverkas på nytt, och det kräver naturligtvis energi. Därför är gammal jäst ofta "trögare i starten" eftersom den har låga interna glykogennivåer. Ibland kan det i extremfall ta flera dagar innan riktigt gammal jäst kommer igång. Det beror inte alltig på att den är död, utan på att den inte har några energireserver.

/Fredrik

Joel skrev:

på tal om jäst, vad har hänt med fredrik?

Mina små encelliga vänner har inspirerat mig även på fysikområdet, så jag har inte haft tid att brygga så mycket på ett tag. Men vi får ju nytt vattenverk i Uppsala snart, och då hoppas jag använda det som ursäkt till att komma till skott och brygga lite.

Hur det är att vara människa är ju allmänt känt, sen kan man undrar hur livet ter sig för en jästcell, vilket jag ägnade lite tid åt. Därifrån är inte stegt så långt till att generalisera ytterligare och fundera på hur livet ter sig för ett godtyckligt system.

Det verkar finns intressanta likheter mellan människor, jästceller och kanske universums minsta beståndsdelar speciellt ur ett informationsperspektiv där man ser ett godtyckligt system (en människa, en jästcell eller en partikel) som ett informationsysstem som växelverkar med en omgivning (må det vara en sockerlösning, samhället eller kvantkaos) och kanske finns det universiellt principer som går som en röd tråd genom alltihop. Celler som människor eller partiklar formas och anpassar sig efters miljön/omgivningen men ger också feedback och påverkar miljön.

Jag jobbar på att generalisera och formalisera detta. Det började med att jag hakade upp mig på salt receptorerna på tungan förra julen och det ena ledde till det andra. Så kan det vara ibland.

/Fredrik

17

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

En till halvrelaterad tråd http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=497&p=1 yikes)

/Fredrik

18

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Här är lite skumma gamla trådar om det kan ge några idéer...

http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=122
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=109
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=201
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=499

/Fredrik

cdgustafsson skrev:

Hej jag har som så många andra måste ha gjort, tröttnat och bli tvungen att utveckla mitt bryggande. Jag gör detta genom att fråga efter tips för mitt nästa steg. Än så länge har jag bara bryggt på maltextrakt(och alltid samma recept oavsett extrakt, något recept jag troligtvis fått ifrån SHBF.se) och det ända som humlegården säljer som gav gott öl va "vienna red" enligt min mening, men smaken e ju som korea.

Jag undrar som sagt hur skall jag utveckla mitt bryggande, jag är student så några investeringar i tankar och maskiner på ti0tusentals kroner går bort och jag blir avskräckt av alla konstiga förkortningar och formler som jag läser i recept. kanske räcker det att byta metod att tillreda mina extrakt och på så vis inte tröttna föränn då jag gått igenom sortimentet(igen).

Du skriver att du bryggt samma recept varje gång. Då behöver du inte nödvändigtvis helmäska utan nästa logiska steg skulle jag tycka vara att du börjar laborera med recepten. Ha extraktet som bas, och gör sedan på del och minimäskningar eller lakningar på specialmalter och annat. Minimäskningar och lakningar gör man enkelt i en vanlig liten kastrull... och det är inte heller lika kritiskt med temperaturer etc eftesom majoriteten av förjäsbartsocker kommer från basen, som du kan ta något extrakt. Flytande eller torkat.

Du kan laka ur goda smaker ur karamellmalter, chokladmalter. Malten som behöver mäskas, kan man snabbmäska i kastrull. Så du gör en minimäskning och lakar ur en specialvört som du sedan bara blandar med extraktbasen.

Vet inte vilken jäst du använt men prova olika jäster också. Men även humlen. Jag vet inte om du kört färdighumlade extrakt?


/Fredrik

20

(13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det finns inga helt perfekta formler eftersom det finns ytterligare variabler (jäststam och vörtsammansättning) som ej är inräknade i dessa formler, men formlen jag postade är den jag använder och jag har för mig att den ska stämma hyfsat bra iallafall princip över hela intervallet (så gott det nu går dvs). Ska man förbättra den måste man antagligen tillföra fler variabler i formeln, som exakt biomassutbyte och lite annat.

Anledningen till att det är komplicerat att få en exakt formlen är att socker -> etanol + vatten är en förenkling. Dels så representerar det bara ca 95% av massflödet (resten blir jäst, estrar, högre alkoholer och glyceroler mm). Sen så finns det olika typer av sockerarter också, som var och påverkar biomassutbytet. Sen finns även aminosyror i vörten som också är med i ekvationen. Så formlerna bygger på ett nominellt beteende hos jästen under jäsningen, som varit känt sedan ballings dagar. Om man vill så kan man konstruera bättre formler, men skulle den innehålla flera variabler... tex biomassutbyte, exakt sockerprofil och kväveinnehåll + lite annat.

Exakt hur stort felet i den bättre formlen är under typiska förhållanden kommer jag inte ihåg på rak arm, har för mig att jag uppskattade det för länge sedan. Men alla gånger några hundradels procent iallafall (i alkoholhaltvärdet), kanske någon tiondel tom.

/Fredrik

21

(13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är sant att man har mätfel, men mätfel och formelfel har ändå olika orsaker. Sen kan de ju vara intressant i sig för den som är nyfiken att förstå formlerna, oavsett om man har dåliga data.

Har man dåliga mätvärden, och sen ovanpå det dåliga formler så blir det ÄNNU störe fel (helt som jag ser det i onödan). Att vi har begränsade hydrometrar kan vi kanske inte göra så mycket åt, annat än att försöka göra en mätserie och ta medelvärde, men att man använder förenklade formler är ju enkelt och gratis att åtgärda. Och om man håller på med beräkningar så kanske man använder resultatet för feedback till receptjusteringar så gör man väl så gott man kan.

/Fredrik

22

(13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Anledningen till variationerna kan beror på flera saker.

a) En anledning är att det korrekta sambandet inte är linjärt över större områden (OG 1.000 - 1.100). Hur man än väljer konstanten så stämmer det inte exakt i hela området.

Därför kan man göra så att man välja kostanten så att man får bäst approximation bara för ett visst OG/FG.

Lösningen på detta är att använda en bättre formel.
Tex.
'ETOH = (e * OG + f) * FG + (g * OG + h)
Const e As Double = 0.003076925
Const f As Double = -1.32356731
Const g As Double = 1.317275958
Const h As Double = 0.002933349

är den formlen jag använder... men även de exaktare formlerna kan variera - se nedan.

b) Det faktum att det blir en del ny jäst är helt rätt men det är inräknat i formlerna. Den antar standard biomassutbyte på ca 5% (dvs ca 5% av sockret blir jäst). Men i princip kan mängden ny jäst variera en aning, denna variation tar inte formeln hänsyn till.

Vill man ha säkerheten i tiondels procent kan man inte helt lita på dessa enklar formler, utan då kan det behövs en direkt analys av alkoholen i ölen.

Om man kalibrerar den enkla formeln kring OG1.053/FG1.0112 och 5.5vol% får jag 7.60. Men kalibrerar man kring ett annat värde ändras siffran! Det beror helt och hållet på att man använder en enkel formel för att beskriva någonting som är mer komplicerat.

/Fredrik

23

(11 svar, postad i Inget av ovanstående...)

jan_johansen skrev:

Hej alla

Vill bara säga tack för allt. Jag och frugan har bestämnd att skiljas, och jag har beställd en biljet hem til dk, den 23 april. Särskild tack til svante och eva som drivar denna eneståande butik. Ni svenskare kan vara stolta över att ni har en så bra butik - det finns inte bättre när man ser helheten! Ha det bra allaihopp. Vi får väl träffas någon gång när det blir dags för skandinaviska mästerskapen :)hehehehe (som sagt - lite humor får man väl ha trots sorgen) Ni är coola!

/Jan

Tjenare Jan!

Det var tråkigt att höra det där med frugan sad Låt inte allt deppande tynga ned den galne dansken för mycket bara. Universums mysterier finner alltid en lösning, det är ett empiriskt faktum.

Håller med om att du gärna ska koppla upp dig hit igen från Danmark när du får tillfället, vi finns ju kvar här. Jag har varit dålig på inlägg själv senaste två månaderna men det beror på andra ej ölrelaterade projekt som tagit kommando över min hjärna. Jag finns dock kvar och kollar lite då och då men har inte engagerat mig lika mycket.

Jag önskar dig lycka till med vad du nu hittar på! Men jag är säker på att det ordnar sig till slut, depp till trots. Universums krafter är speciellt med den galne dansken, glöm inte det smile

/Fredrik

Inte för att det är ett dugg viktigt men

N2 = kvävgas (vanligt luft är 78% kväve)

N2O = lustgas - lätt bedövande, berusande gas som används inom sjukvården. Användas också inom racing, som oxidationsmedel som sprutas in i motor för att få högre effekt. Kallas där "NOS".

NO2 = kväve dioxid - giftig, rödbrun stickande gas som finns bland annat i bilavgaser, en av de i praktiken karakteristiska "doftgivarna" i bilavgaser. Tyvärr en av de "naturliga" stadsdofterna nuförtiden.

NO = kväve oxid - en färglös men också giftig gas som finns bland annat i bilavgaser. Denna gas

/Fredrik

25

(10 svar, postad i Öl och hälsa)

Inte direkt smile men den röda tråden jag gick igång på var hälsa och risker, kanske inte helt on topic kanske när jag tänker efter.

/Fredrik