Finns det någon fortsättning på historien? kom du fram till vad den sträva egenskapen kan bero på?
2 2024-07-12 13:10:34
Sv: Torrhumling (2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Lägg humlen i en ren nätpåse av nylon. Stoppa i en eller fler rena rostfria muttrar som sänke. Förslut med snöre eller klämma (rena). Sedan kommer all humle att ligga under ytan.
3 2023-05-11 20:28:31
Sv: Seg start trots förkultur, WLP830 (3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Storbryggerier kan pumpa runt vörten i tankarna. Vilket de också gör om det inte jäser som det ska
4 2023-04-21 19:49:54
Sv: 2st corneliusfat 9 liter Säljes (2 svar, postad i Köpes/säljes/bytes/skänkes)
Rismyren,
var finns du i landet?
Maila mig: foliehatt007@gmail.com
5 2023-03-26 08:14:38
Sv: Jäst (4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
En risk med återanvändning i flera led är ansamlingen av s.k. "petite"-mutanter - jästceller som har tappat sina mitokondrier. Detta sker med olika frekvens för olika jästsorter och kan ansamlas om jästen endast får växa anaerobt. I närvaro av syre så växer de intakta jästcellerna så pass mycket bättre att de konkurrerar ut petitemutanterna. De mitokondrielösa cellerna får andra egenskaper än de med mitokondrier, vilket påverkar den öl som de är med att producera. Man kan följa andelen petite-mutanter genom att sprida lämpligt antal jästceller på fast medium (vört-agar) och räkna andelen små jämfört med stora kolonier som växer upp (det är kolonimorfologin (liten) som har givit upphov till namnet "petite").
På större bryggerier följer man andelen petite i jästen mycket noga och återanvänder jäst upp till ett visst värde som bryggeriet har bestämt, sedan kasseras den - och blir kanske till Marmite, Vegemite, eller annan produkt.
Här är en länk till en text där man kan börja läsa om fenomenet "petite"-mutanter.
https://link.springer.com/chapter/10.10 … 69126-8_14
6 2022-10-08 09:01:52
Sv: Priming direkt i jäskärl (7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Sackaros är en disackarid som består av två olika socker, glukos och fruktos. Själv tycker jag att ölen får en speciell - ung, ofärdig - smak av sackaros (som i strösocker eller bitsocker). En smak som tar en längre tids lagring på flaska för att få bort. Jag upplever inte samma smakförändring med ren glukos (bryggsocker) eller när jag primar med ojäst vört.
Jag brukar själv tappa om till annat kärl för primning och buteljering - men det är nog den metod som ger mest exponering mot syre, så om du är rädd för det - dumpa jäst och grums så gott det går och prima direkt i ditt jäskärl med försiktig omrörning. Vänta en tio-tjugo minuter innan du buteljerar så borde det var omblandat nog. Personligen så stör jag mig inte så mycket på om det lite humlesmul och annat med i flaskorna. De brukar fastna i bottensatsen hur som helst.
Lycka till och berätta gärna om resultatet.
7 2022-03-06 09:23:15
Sv: Att få väck envisa etiketter och klibbigt lim (14 svar, postad i Utrustning)
Bryggerierna använder olika limsorter, som går bort med olika metoder.
En del tar man enkelt med varmt vatten (=bäst!!)
Andra går bort med stark kaustiksoda (akta ögonen!!)
Vissa tar man med lacknafta, medan bromsavfettning (typ bräkkleen) tar andra.
Man får helt enkelt pröva sig fram - och sedan komma ihåg vilket medel som tog vilka etiketter/lim.
8 2022-03-06 08:56:21
Sv: Klämma BIAB (4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag har slutat att använda min BIAB-påse att brygga i.
Istället så brygger jag i kastrull och använder påsen till att sila och laka.
Detta gör jag i en annan kastrull med ventil i botten, en falskbotten och BIAB-påsen som filter.
Funkar mycket bra. Jag får regelbundet ut 290 OG per kilo ljus malt - eller mer - med denna metod.
Jag mäskar in med 2,5 - 2,75 liter per kg.
Metoden är mycket mindre meckig än att lyfta påse för att rinna av/krama ur som i BIAB.
9 2020-06-08 17:49:23
Sv: Torrhumlen jäser (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej,
Jag kokade vört, kylde (O.G. 1041), satte till jäst och splittade i två. Den ena torrhumlades med Summitpellets (samtidigt med primärjäsingen), den andra gick utan humle. Bägge jäste kraftigt i fyra, fem dagar och lade sedan ned. Efter två dagars lugn så tog sig jäsningen igen i damejannen som torrhumlade. Lågt ifrån lika intensivt som under den första jäsfasen - men helt klart aktvt jäsande under fyra dagar.
F.G. - utan torrhumling - 1020
- med torrhumling - 1007
10 2020-05-18 11:39:43
Sv: Torrhumlen jäser (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Då finns det bara en sak att göra. Testa
1) mäta FG före och efter torrhumling - något som jag hittills inte har gjort
2) se om jag kan få till jäsning med endast humle som möjlig kolhydratkälla.
11 2020-05-18 10:50:40
Sv: Torrhumlen jäser (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag är övertygad om att det är en andrajäsning som jag ser. Den pusselbit jag saknade var Hop creeping-infon. Här är argumenten
1) jag rör upp jästen två gånger per dag under primärjäsningen (brygden jäser i glasdamejanne så jag får inte in något syre). Det blir gott om nukleeringspunkter då, men de sista dagarna av primärjäsningen så avgår inte mycket koldioxid genom vattenlåset.
2) När jag tappar om så för jag över minimalt med jäst. Om jag inte sätter till humle så bildas endast en mindre mängd jästsediment. Med torrhumling så bildas en större mängd sediment. Jästen har växt till - förmerats.
3) Den aktivitet som startar efter humlen är tillsatt tar en tid att rampa upp. Precis som att någon biologisk process behöver ta fart (enzymatisk nedgrytning av icke jäsbara kolhydrater, t.ex + reaktivering av jäst som gått in i vilofas). Även här rör jag om damejannen rejält två gånger om dagen och den/de första gången/gångerna avgår endast lite koldioxid.
4) Låga FG - hög utjässning- talar också för att en sekundärjäsning sker.
12 2020-05-17 22:08:28
Sv: Torrhumlen jäser (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej ekstedt,
tack för ditt svar. Som jag anser vara en trolig förklaring, t.ex. så får jag en jästförmering under torrhumlingen, vilket talar för att jästen är aktiv och orsaken till den extra koldioxidutvecklingen.
Jag har tidigare torrhumlat i primärjäsningen, men finner då att mycket av humlen (pellets) följer med jästen ned i kakan och därmed hamnar utom kontakt med brygden. Därav omtappningen.
13 2020-05-16 08:02:26
Torrhumlen jäser (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag har observerat att då jag torrhumlar efter avslutad primärjäsning och dekantering till ny damejanne så tar jäsningen fart igen.
Jag undrar om någon vet hur mycket jäsbara sockerarter, eller annat, som finns i humle? Jag har sett den här effekten med både Cascade och Amarillo. Givan är 2-3 gram per liter.
Damejannen som det omtappade ölet landar i har jag först primat med kolsyra, så det är inte någon effekt av syre.
14 2020-04-16 09:31:12
Sv: Jäskärl (4 svar, postad i Utrustning)
Hej,
Biltemas vattendunkar är syregenomsläppliga. Jag lärde mig den hårda vägen när 50 liter cider som jag lagrade i tre Biltemadunkar (absolut rena) möglade. Jag skulle inte använda dem till annat än att lagra vatten i.