Sökalternativ

CO2/Argon och Oxygen mfl har alla samma gänga. 21.8 x 14 ggr/tum.
Det som skiljer dem åt är precis som tidigare skrivits bara att klockorna för CO2/argon är graderade med lite/min mot Oxygen har dem i Bar.

Kväve och vissa andra gaser har en större gänga, samt att Acetylen är helt annorlunda med utvändig vänstergänga för att man inte skall blanda dem.

En brandsläckare som inte är modifierad (borttaget dykrör och utbytt ventil) kan ha precis vilken storlek som helst. Så i detta fall tror jag att:
1. Regulatorn är felpackad/felmärkt och inte 21.8mm
2. Brandsläckaren är inte modifierad till en vanlig CO2 ventil (vilket i detta fall verkar troligast).

En utarangerad släckare bör byggas om och provtryckas innan ni börjar använda den.

// Kim

Hur blir resultatet då?

Har sett filmen innan, men blev inte imponerad. Mycket berodde nog på att jag inte fattade vad den verkligen gjorde.
Men nu när jag såg filmen igen så blev jag faktiskt imponerad av hur lätt den verkar att ha att göra med.

Men åter till frågan om resultatet. Det jag mest hänger upp mig på är att genom att den pumpar upp vatten genom malten så känns det genast som att mäsken skulle bli väldigt utsatt för syre? Vattnet och vörten som rinner över kanten och ner i yttergrytan kommer ju faktiskt att flyga fritt en bit innan det träffar vattnet i yttergrytan. Det var nog det enda jag hängde upp mig på. Man vill ju inte ha oxiderad(dålig öl bara för att det skall vara enkelt att brygga.

Annars måste jag säga att jag blev imponerad av dess annars smarta konstruktion och styrning.

// Kim

Hej,

Co2-listan finns under knappen Bibliotek och sedan under rubriken Utrustning, tyvärr finns det ingen direktlänk så man får klicka sig fram.

// Kim

I de första mäskningsstegen har man många gånger betydligt mindre mängd vatten = tjockare mäsk. Såvida man inte kan stegmäska fullt ut med värme (och därför kan ha i allt atten från början). Dvs. man kan stegmäska med flera vatteninfusioner.
Dekoktioner är ju ett annat sätt att temperaturstegra mäsken på (lite samma sak, men ändå inte).

En syrarast skall vara på flera timmar och den är till för som det heter syra (pH-sänka) mäsken.
En skoj sak att prova är att göra en surmäsk, det är väldigt kul och resultatet blir över förväntan.
Mäska 1/3 av malten i 35-40 grader minst ett dygn innan. På bryggdagen mäska den andra malten som vanligt och vid halvtid så slängs surmäsken in (bry dig inte om att den luktar apa och du inte tror du är klok, det är då den är som bäst). Brygg sedan allt som vanligt

// Kim

Till 25 liter skall man inte behöva göra en förkultur (om man inte vill) med torrjäst.
Men helst skall man hydrera torrjästen 30 minuter med vatten så den vaknar till liv utan att stressas igång.
Koka vatten (för att sterillsiera det), låt det svalna till ca 30 grader. Slå ihop det med torrjästen och låt stå 20-30 minuter innan det tillsätts i vörten.
Men de flesta häller nog bara på torrjästen som den är och är nöjda och glada med resultatet.

// Kim

Ölen han inte bli så gammal, så den han inte att surna så mycket. Det var därför de klarade sig bra utan jodofor. Men tanken var ju god :-)

// Kim

Jag håller också med. Att föra upp problemen gör ofta att man till sist finner en lösning. Att sopa dem under mattan och låtsas att de inte finns, det lurar bara alla.
Hade inte Svante & Co. sålt den så hade folk ändå köpt den i något annat grannland. Och de hade ju inte blivit bättre för det.
Problemet med alla sådan här termostater är att de fliprar vid 100 grader och det är inte bara denna el-gryta som  är behäftad med denna egenskap. Alla vanliga billiga kokplattor lider av samma problem, tyvärr är det lite av ett lotteri i hur pass känslig ens termostat blir (man kan nästan säga att de som inte slår av är just de med felet i - fast de är till fördel för just bryggning). Slälv har jag en enkel kokplatta där termostaten fungerar klockrent, men många har klagat på att de just slår av precis vid kok. Nu anänder jag bara den till värming av vatten och ej kok, men det har dock också hänt.
Nu vet jag inte hur dessa bimetall-termostater fungerar, men kanske någon vet hur man kan göra den lite "trögare", annars är det bara att byta termostat till en ny och hoppas på turen.

// Kim

Först förstod jag inte anledningen till denna konstruktion (har själv ingen SodaStream maskin), men anledningen måste vara att som med förra maskien så var det tvunget att vara specialflaskor. Eller är jag ute och reser här?
Att kolsyra flaskor med tryck skall göras som Svante säger med respekt. Men varför har inte då SodaStream en övertrycksventil, borde vara minst lika farligt. Eller har de en lucka som skyddar? Är deras flaskor tåligare?
Annars blir det väl inte så stor skillnad till att som någon skrev att kolsyra med en kolsyreflaska.

Ett tips att öka säkerheten är att kolsyra flaskorna nerstoppade i en hink fylld med vatten. En eventuell flasksprängning sker då i vatttnet.

Men nackdelen oberoende av dessa fallen är att för att få till en bra kolsyrning så krävs det ju normalt tid (för att kolsyran skall lösa sig i vätskan). Vill man spara tid kan man skaka, men det verkar man ju inte kunna klara i någon av dessa lösningar.

Skall man ändå hålla på med att kolsyra med oreducerat kolsyretryck, vilket man gör i båda dessa fallen. Ja då kan man lika gärna använda ett kolsollon (en liten mojäng som sattes på de gamla SodaStream-patronerna och som man kunde fylla faten med), en enkel bricka med en gummipackning på pinnen så har man det klart. För de som ar ett kolsollon kommer att förstå principen utan ett flersidigt dokument som byggbeskrivning.
Fast återigen - att jobba med oreducerat kolsyretryck är inget att rekommendera. Inte i något att fallen beskrivna här, även om säkerhetsventilen är en liten hjälp på vägen. Men 8 bar är heller inte att leka med. Trycktankar testas vattenfyllda med 8 bar, men bara med 0,8 bars lufttryck som motsvarighet. En sprängning med 8 bars lufttryck kan blåsa ut ett rum. Så se till att flaskorna absolut är vätskefyllda så ni inte trycksätter dem tomma.

// Kim