Det du kallar polermedel är, om jag minns rätt, fett. Fett är som bekant inte önskvärt om man vill ha ett bra skum. Det vore intressant att ta del av ditt resultat.

Varför inte köpa några backar lättöl (bruna flaskor) istället, då får man dessutom en bra förvaring på köpet. När man tröttnar får man tillbaka panten också...

Så¨här gjorde jag: Ett fullstort kylskåp införskaffades på blocket. Termostaten byttes till en STC-1000 (e-bay ca 150.-) för uppvärmningen installerades en frostvakt (koppla ur inbyggda termostaten). (Jula 417021, 179.-). Med detta inkopplat kan du variera temperaturen både för kallkrasch och  uppvärmning, alltså ett betydligt större spann än en normal kylskåpstermostat. Cirkulationsfläkten är på konstant. Jag använder detta även för att lagra lufttorkade korvar (salami mm).

...om du i alla fall tänker tillsätta socker - lös upp det i vatten först. Om du häller socker i direkt så kommer all kolsyra som finns kvar att ge sig iväg med all öl i en kaskad.

Det brukar bli öl på slutet i alla fall. Luta dig bakåt och avvakta. När det är klart begrunda vad du gjort och rätta ev. misstag till nästa gång. Det är så man lär sig... God fortsättning! (på ölbryggandet)

Om du "slänger i" socker under jäsningen - lös upp den först i vatten. Du kommer att få ett ohyggligt skum när de enskilda sockerkristallerna löser ut kolsyra annars.

Några ord om mäskvatten: mängd, temperatur och metod har också betydelse.

Koppar har den egenheten att den hårdnar när den böjs. För att få tillbaka smidigheten ska man glödga igen t.ex. med en gasolbrännare. När den svalnat går det lätt att böja igen.

Kastrullerna är borta nu.

1 st 25 liter (utan kran) och 1 st 22 liter (med kran), båda med lock, överlåtes till seriös hembryggare. Finns i Sollentuna.

Jag använder en gammal Ritchie Carbonator. Ölen tappar jag i PET-flaskor (det finns även bruna, Coopers) efter lagring. Jag trycker in kolsyran via en speciell kapsyl som har en backventil. När kolsyran är löst (ölen ska vara riktigt kall), så byter jag till en reguljär kapsyl. Voila: ingen bottensats! Dessvärre verkar inte denna eminenta produkt längre finnas tillgänglig.

De partyfat jag använder är gjorda av plåt. Vid för högt tryck så deformeras fatet och proppen går inte ur. De två jag "lyckats" med har inte börjat läcka, i alla fall.

Hej! Jag bryggde en BW för snart 1,5 år sedan. Den blir bara bättre och bättre, så lägg undan några flaskor för långtidslagring, om du kan.

Vid torrhumling av öl så används ju endast aromen och således bör beskan finnas kvar. Är det någon som har provat att recykla humlen i en första giva för att använda beskan som ju rimligtvis borde finnas kvar? Vikten stämmer inte, eftersom humlen drar åt sig vätska, men en lämplig kalkyl borde kunna göras med utgångspunkt av ursprunglig och slutlig vikt.

15

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag använder vacuumpåsar och förvarar humlen i frysen. Jag låter humlen ligga kvar i originalpåsen och försluter hela härligheten med en yttre påse. Påsarna är dyra men om man tar till lite extra i början, så kan man använda samma påse åtskilliga gånger. Vacuumpackaren använder jag också till att packa specialmalt i mindre mängder, förutom allt annat man kan packa om man är jägare som bjolu340 och undertecknad.

Själv använder jag en termometer (Fluke) med termoelement typ K. Själva sensorkroppen är obetydligt större än ett knappnålshuvud, sitter på en ganska lång styv sladd och reagerar väldigt snabbt. Det kan möjligen upplevas som en smula fladdrigt, men jag tycker att fördelarna väger över.