2,051

(29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jo det var ett fint diagram, så jag slipper rita.
Jag hade tänkt skriva en del men det kanske är lika bra att kika på "How to brew".
Jag skrev en lång (iallafall för mig) artikel om mäskning i Hembryggaren nummer 1-2000 "Den magiska mäskningen"

Jag klipper ut avsnittet om proteinrasten eftersom det är mest den som diskuteras i denna tråd.
För den som vill läsa hela artikeln så rekommenderar jag varmt att man blir medlem i SHBF och köper in det numret.

Copyright (c) 2000 Kenneth Johansson
Proteinrast
Nästa rast som kommer i temperaturordning är proteinrasten. Det har debatterats tidigare huruvida proteinrasten är nödvändig eller inte med den moderna malt som finns idag. I den här artikeln går vi inte in på om det behövs eller inte utan vi nöjer oss med att beskriva proteinrasten och vad som händer i mäsken under denna fas.

Proteinrasten har som uppgift att bryta ner stora proteiner till mindre proteiner och aminosyror. Detta är viktigt av ett antal olika orsaker. För det första så behövs det fria aminosyror i vörten som näring till jästen, eftersom jäst inte kan bryta ner proteiner till aminosyror. För det andra så bidrar medelstora proteiner till ölets kropp och karaktär, dessutom så bidrar de till ett fast och bra skum i ölet. För det tredje så orsakar stora proteiner en grumlighet i ölet som inte är önskvärd i de flesta öltyper.

När det gäller proteinrasten så ligger den på en temperatur mellan 48-52 ºC och varar emellan 15-60 minuter. Biokemiskt så är det två typer av enzymer som är aktiva under proteinrasten. Den ena heter endopeptidas (kallas också för proteas eller proteinas) och den andra carboxypeptidas. Det är bara endopeptidas som kan bryta ner stora proteiner till mindre delar, så kallade polypeptider. Carboxypeptidas kan inte bryta ner de stora proteinerna utan de jobbar med polypeptiderna som bryts ner till fria aminosyror.

Man kan säga att hydrolysen av proteinerna sker i två steg. Först bryter endopeptidas enzymet ner de stora proteinerna till peptider, därefter tar carboxypeptidas enzymet och bryter ner peptiderna till aminosyror.

Denna process startar redan i mältningen, och det är därför beroende på hur långt processen gått i mältningen som avgör om man vid mäskningen måste göra en proteinrast.

Som de flesta enzymer så förstörs (denatureras) enzymer vid hög värme. Endopeptidas enzymet börjar denatureras vid temperaturer över 50 ºC, medan carboxypeptidas enzymet tål temperaturer på upptill c:a 70 ºC. Carboxypeptidas enzymet fortsätter därför att skapa fria aminosyror även vid temperaturer ovanför proteinrasten. Men det är viktigt att komma ihåg att Carboxypeptidas enzymet endast kan arbeta med peptider och inte kan bryta ner stora proteiner. Det måste Endopeptidas enzymet göra under antingen mältningen eller vid proteinrasten.

Det finns undersökningar gjorda som tyder på att proteinrasten även påverkar sammansättningen av de olika sockerarterna vid försockringsrasterna. Det verkar som om vört gjort med en proteinrast innehåller något mer glukos än vört som producerats utan proteinrast.

I mitt tycke så påverkar det smaken positivt, det blir en mjukare, rundare smak och den vassa, hårdbrända smaken dämpas.

Som exempel så kan du kolla mitt recept på en vanlig stout
Jag använder i detta fall båda varianterna av karbonater.

25 liter, OG 1044, FG 1012, IBU 38, Alk vol 4,2%

Mängd (kg) Extrakt Mängd (%)
4.000  Pale ale malt, Maris otter 
0.400  Omältat Korn / flingor
0.300  Rostat korn
0.100  Pale chocolate malt

Mäsk Rast Temp (°C) Tid
Mäskningsmetod: Infusionsmäskning
Försockringsrast 65  60.0 min
Utmäskning 78  15.0 min

Mängd Humle Alfasyra (%) Tid
25.0 g Magnum 13.0  60.0 min

Jäst
WYEAST BC 1056, American ale

Vattenbehandling
Mäskvatten 2.0 g Kalciumkarbonat -

Lakvatten 1.5 g Magnesiumsulfat -
Lakvatten 2.0 g Natriumklorid -
Lakvatten 1.5 g Natriumbikarbonat

Om det är så att det är dina mörka öl som du har mest problem med så skulle det kunna bero på att pH är för lågt för att öljästen ska trivas.
Rostat korn, svartmalt och liknande sänker pH rätt avsevärt.

Motmedlet heter i så fall vattenbehandling.
Karbonater är effektiva pH höjare.
På 10 liter kan du ta en tesked (5 ml) kalciumkarbonat i mäskvattnet och röra om ordentligt när du blandar i malten.
Som jag skrev i ett annat inlägg så fungerar natriumbikarbonat lika bra (eller bättre!)
Det säljs under namnet bikarbonat i vanliga affärer.
Ta c:a 1/3 tesked ( knappt 2 ml) bikarbonat så får du upp pH värdet i mäsken.

2,054

(29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bullen skrev:

Okej då ska jag försöka med det nästa gång. Men syrarasten på 45 grader är ju inte så långt ifrån? Jag ska prova i alla fall, samt skära ner lite på vetet!

Tack för hjälpen smile

45 grader är för långt ifrån det temperaturintervall som rekommenderas för proteinrast.
Det kan tyckas inte vara sådan stor skillnad, dock har det en stor betydelse.

Det finns ett antal olika enzymer i malten som är aktiva vid olika temperaturer.
Enzymerna har också olika denatureringstemperaturer. Dvs de "förstörs" vid olika temp.

Alla enzymer har en optimal temperatur där de jobbar som effektivast.

Jag kan plocka fram en lista på de viktigaste vid de olika temperaturstegen.
Det får dock vänta till i kväll.

2,055

(29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag saknar proteinrasten....
och det gjorde nog du också under lakningen wink

2,056

(29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag undrar hur mäskschemat såg ut?
Vid användande av vete/vetemalt så måste man ha en rejäl proteinrast.
Utan den så är det just proteinerna som kleggar ihop mäskbädden så att den blir ogenomtränglig.

En rejäl proteinrast på 30 minuter vid c:a 50-55ºC brukar lösa det hela.

Det värsta jag råkat ut för var en gång när jag skickade i en deciliter vetemjöl utan att göra proteinrast.
Det var i princip omöjligt att få ut någonting ur lakningen.

Jag provade ölet i lördags.
Det var faktiskt riktigt bra.
Mycket värmande alkohol med trevliga frukttoner, estrar och fenoler i skön harmoni.
Det kommer att bli perfekt att sitta och smutta på med en bit lagrad ost eller annat smaskigt.
Den är särskilt lik någon Chimay (vare sig vit, blå eller röd), utan påminner istället lite om en del andra belgiska öl. Tex Westvleteren 12, eller Rochefort 12.
Typen torde vara vad en del kallar quadrupel, dvs mäktigare än en trippel wink

Duvel ligger på 8,5%!
Jag tror ínte du får samma egenskaper med ett på 4% med samma jäst.
Men prova gärna.

Öljäst kan inte jäsa ut alla sockerarter som finns i vörten.
I ett helmaltsöl så stannar FG på c:a 20-25% av det ursprungliga OG.
Nu förutsätter jag "vanliga" öl och att man inte häller i en massa socker, ris, majs, eller annan råfrukt.

2,060

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Stämmer säkert.
Jag har som sagt lite dålig koll på extraktbryggning...

En lager med münchener och karamellmalt kallas antingen bock eller Münchener Dunkel (eller bara Dunkles) beroende på alkoholstyrka, OG > 64 (16 Plato) så är det en bock annars en Dunkles.
Ibland kan man se Märzen också istället för Dunkel.
En Märzen är väl utmärkt eftersom März det betyder Mars smile

Undrar om det inte är honungen som gjorde att det jäste ut så långt.
Normalt brukar man ha som tumregel att få en utjäsningsgrad på runt 75-80%.
Dvs OG 1044 => FG 1009-1011.

När jag gör min "vanliga" stout brukar jag ha just de värdena.
Mäskschemat har en viktig betydelse och en bra termometer som man kan lita på.

2,063

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Det beror på om man kokar "full sats" dvs hela mängden på en gång eller inte.
Med högre sockerhalt i vörten man kokar så minskar man beskan man får från humlet.
Om du kokar alla 16 liter så är det inte ett problem,dvs om OG < 1050 så behöver man inte bry sig.
Men om du som många andra som använder extrakt bara kokar hälften, typ 8 liter så ligger vörten på runt 1100 i OG vilket gör att man inte får ut så mycket beska från humlet. Jag förutsätter då att man späder på efter koket med kallvatten till 16 liter.

Att koka humlen i rent vatten innan man tillsätter extraktet är ett bra sätt att gå runt detta problem.
Jag har inte tänkt på det eftersom jag bara brygger på malt och inte extrakt.
Om man kokar typ 8 liter vatten i 40 minuter tillsammans med Targethumlet och sedan häller på extraktet och fortsätter att lägga smak och aromgivan därefter borde fungera riktigt bra.

Om man har extrakt behöver man väl egentligen inte koka vörten i minst 60 minuter som när man gör vörten från malt. Det långa koket har till uppgift att både koka bort DMS, (snuskig svavelförening som finns i malt), få beska av humlet, och sterilera och karamellisera som vissa gillar wink .

Men extraktet är ju redan kokat från början så då behövs det inte på samma sätt.

För ett par år sedan skrev jag en artikel som hette
"Våga sänka ditt OG!"
som handlade just om detta att inte brygga så "stora" och "tunga" öl.
Publicerad i Hembryggaren 2-2002
Enligt min mening så får både malt och humle komma bättre till tals i öl som inte är så alkoholstarka.
Det går utmärkt att brygga öl ned mot 1036 utan att behöva ändra mäskscheman och sådant.
Är man lite orolig för att det blir för tunn kropp så räcker det med att öka på några grader i försockringsrasten.

Jag tror dock inte riktigt på att man ska ta ner beskan alltför långt.
Beskan lyfter ölet och ger stadga vilket behövs i ett lättare öl.
Riktigt bra lättöl har en bra beska.

Jag vet inte om en "Belgisk Strong Ale" är det bästa valet av jäst, men jag har inte provat så det är svårt att säga. Det beror lite på vad man vill få för typ av öl och vilken karaktär det ska ha.
Strong ales blir ju rätt fenoliska och det tycker inte jag personligen hör hemma i ett lättare öl.

Som vanligt är det dock bryggaren själv som bestämmer vad han víll göra.
Det är det som är så roligt med att göra ölet själv precis som man vill smile

2,065

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

OK, nu har vi fått lite mer kött på benen.
Till att börja med så kan vi ta humlen.

Olofs grundtips är riktigt bra, fast vi borde stadga upp med mer beska eftersom det efterfrågas.
15 gram Target 11,7% alfa i 60 minuter
Sedan EKG i smak och arom enligt Olof
25 gram East kent golding i 20 minuter
31 (resten) gram East kent golding i 5 minuter (eller precis vid kokslut (knock-out)).
För egen del så tycker jag att vi låter bli Target som aromhumle utan låter EKG vara ifred.
Beräknat IBU torde hamna runt 40.

Hur är det då med malten?
16 liter med OG på runt 1,047 låter bra. Det ger en alkoholhalt på c:a 4,6% volym vid 75% utjäsning.
FG bör således hamna runt 1011-1012.
Här kommer dock en liten grej in.
Eftersom vi använder engelsk humle och engelsk jäst så bör vi försöka få lite mer engelsk karaktär på ölet.
Det gör vi med lite crystal malt som vi delmäskar.
Ta 200-250 gram crystal malt och delmäska.
Jag såg att det finns en tråd om NilsOcar IndiaAle som handlar om detta.
Enklast är väl att koka upp någon liter vatten och lägga i crystal malten i som får stå och dra ett tag tills dess att man fått färg och smak. Sila ifrån malten med ett durkslag (stor sil) eller i strumpa! (fulöl i kubik wink

Ta vätskan och fyll på med vatten och blanda ihop maltextrakten.
Koka upp, och skumma av.

Släng i Targethumlet.

Koka ytterligare 40 minuter.
I med första givan EKG.
Här skulle jag också tillsätta Protafloc som klarningsmedel.

Koka ytterligare 20 minuter.
I med det sista av EKG.
Kyl till rumstemp.
I med jästen från den uppsvällda påsen som man knäckt någon dag innan bryggningen.

Jäs i en vecka. Tappa om eller tappa upp direkt på flaska.

Prima med socker.

Vänta ett par veckor.
Öppna en flaska och njut..........

2,066

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Det beror helt på hur starkt öl du vill ha och hur beskt öl du vill ha.
Dina frågor är för generella för att man ska kunna ge ett svar.

Jag skulle vilja att du svarar på några grundfrågor så kan jag ge svar.
1) Hur starkt öl vill du ha i volymprocent?
    a) 3%
    b) 4%
    c) 5%
    d) 6%
    e) 7%

2) Hur beskt öl vill du ha?
    a) ingen beska
    b) lite beska
    c) medel beska
    d) hög beska
    e) extrem beska

3) Hur mycket humle ska det smaka och lukta?
  a) inget alls
  b) lite
  c) lagom
  d) mycket
  e) alldeles vansinnigt 

Om du ger mig svaren på det så ska jag svara på hur mycket öl du ska göra och hur mycket humle och vilka sorter du ska använda.

OK!?

2,067

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Det känns som om du behöver läsa på lite innan du kastar loss.
Vi som skriver här på forumet brukar rekommendera John Palmers nätbok "How to brew"
http://www.howtobrew.com/
Börja med sektion 1: Section 1 - Brewing Your First Beer With Malt Extract

Ska man brygga öl så får man inte vara lat. Det krävs både kunskap, energi och vilja.

Återkom gärna med frågor när du har fått det grundläggande klart för dig.

Lycka till smile

Angående vad man mäter och hur hydrometern är kalibrerad så är det rätt så olika.
Det gjordes en test för några år sedan som publicerades i Hembryggaren, mycket info att hämta där smile
Kort sagt så varierade det rätt mycket mellan olika hydrometrar.
Om jag minns rätt så var variationen mellan 0,997 - 1,003 mellan de olika hydrometrarna för rent vatten vid 20 grader.

Jag brukar kolla av min hydrometer då och då för att se att det är OK.
Oftast sitter mätstrecken på ett papper som är inrullat i det tunna röret.
Om pappret rör sig upp eller ned så blir det galet.

Kolla också att den visar 40Öchlse, 1040 SG eller 10 Plato med en 10% sockerlösning.
(tex 900 gram vatten + 100 gram strösocker)

2,069

(27 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Ni är lyckliga ni som slipper överkokning.
Det är det värsta som kan hända.
Sockerlag och humle som bränner fast i kastruller och plattor är inte kul sad
Varför det inte kokar över för er kan jag lika lite svara på som att det kokar över för mig?

2,070

(27 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag har inte ork och lust att vaka över 5 timmar kok.
En dryg timmas konstant kollande räcker bra för mig.
Vänder jag ryggen till så kokar det alltid över sad
Bryggdagen är lång nog som den är ändå.

Att koka humle mer än 120 minuter avrådes av de allra flesta författare.
Men det kanske inte finns någon humle i förrän den sista timmen?

Långkoket driver åtminstonde bort all otäck DMS vilket ju är bra.

Rättning mittåt
23* 1,035 = 23,805
22,8 * 1,043 = 23,780

Fortfarande dock 24,6 gram fast det kanske är försumbart!?

Nåväl åter till räkneövningen:

22.82 * 43,4 = 990,4 Öchsleliter
ger 10 liter med 99 Öchsle.

Hmmm. någon har gjort fel?

2,072

(25 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jo kalciumklorid sänker pH lite grann.
Fast du kan kompenesera med karbonater som jag skrev i mitt förra inlägg.
Speciellt med natriumkarbonat eftersom man inte får några kalciumjoner då.

Vattenbehandling är ganska trickigt då det finns många parametrar att variera.
Beroende på vad man vilket vatten man har från början så kommer "receptet" att variera kraftigt.

Något är ruttet här?
23.0 liter 1.035 @ 45C = 22.8 liter 1.043 @ 20C

Enligt alla kända naturlagar så måste massan vara konstant:
Vänsterledet ger: 1,035 kg/liter * 23 liter = 23,085 kg

Högerledet ger: 1,043 kg/liter * 22,8 liter = 23,780 kg

En skillnad på 7 hekto!

Hur kan detta stämma?
Massa kan inte uppstå helt plötsligt.


Svaret är att man inte ska lita på datorprogram helt blint.

Det är människor som skriver dem och de gör lika mycket fel som "vanliga" människor.
Har hållt på med programmering i snart 25 år och gör fortfarande fel wink

jan_johansen skrev:

OK - här kommer den magiska frågån: 23 liter, OG 1035, temperatur 45 grader? Vilken OG blir det vid 10 liter, och effektivitet? Jag är en mästar i matematik, så kan jag be någon hjälpa mig igen? Blir tacksam för hjälp:-)

/Jan

Om man bortser från tempen 45grader så är det välan enklast att räkna antalet Öchsleliter

Dvs 23 liter x 35 Öchsle  = 805 Öchsleliter
På 10 liter blir det 805 ÖL /10 liter = 80,5 Öchsle

Vilket stämmer utmärkt med verkligheten!

2,075

(30 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bra tips!
Jag har själv gett bort lite humlerhizomer till 4-5 andra bryggare.
Problemet är dock att jag inte kan "slakta" mina plantor för mycket så det räcker inte till alla som vill ha.
Jag hoppas att de jag skänkt humleplantor till i sin tur ställer upp och sprider det vidare till andra.
På så sätt kan vi få många givare...

Det har varit ont om att hitta kommersiella odlare som vill sälja till enskilda personer. Kul att det tydligen finns en tysk åtminstonde.

Kanske Humlegården kan ta upp sin försäljning igen?