"Alla" använder det skerbara värdet.
Även "proffs-bryggarna" använder sig av det skenbara värdet.
Det är så enkelt att mäta.

Man kan räkna ut det "riktiga" värdet också men det är det inte många som bryr sig om.
OM någon anger det riktiga värdet så kallas det inte för FG.
FG = Finishing Gravity dvs det är verkligen den densiteten relativt vatten

Vad som brukar användas är detta:

RE = 0,1808*OE+0,8192*AE
RE = real extract of finished beer in degrees Plato.
OE = original extract - measured degress Plato of wort
AE = apparent extract - measured degrees Plato of finished beer.

2,027

(4 svar, postad i Humlegården)

Protafloc sägs vara "ren" karragenan" dvs det verksamma ämnet ifrån algen.

Hämtat från Humlegårdens nyhetssida
"Protafloc är ett klarningsmedel som är baserat på karragen (den aktiva beståndsdelen i Irish Moss). Protafloc används på samma sätt som Irish Moss, men är både effektivare och mycket mer koncentrerat, och kan alltså doseras betydligt lägre. Tillsätt 1,5 gram per 100 liter vört 15-20 minuter före slutet av vörtkokningen. Detta motsvarar ett struket kryddmått (1 ml) till 40 liter vört."

2,028

(4 svar, postad i Humlegården)

Enligt instruktionerna så ska man ta 1ml/40 liter vört.
Jag brukar ta 1ml/25 liter.
Strö i det direkt i koket utan blötläggning.
Jag tycker det fungerar utmärkt.
Man slipper sjögrässmaken.
Vill du använda Irish Moss så föreslår jag att du plockar och torkar den själv.
Det växer vid havsstränderna på västkusten.
Jag kallade det för "blåstång" innan jag visste bättre.
Det är alltså tång med små blåsor på.
Det verksamma ämnet heter "karragenan"

Problemet var troligen inte att du primade med en halv tsk.
Det troliga är att det fanns sprickor i flaskan.
Jag har haft flaskor som jag öppnat ute och ölet sprutat tre meter upp i luften.
Men inte gick flaskorna sönder.

Svårt att säga varför det sjunkit för dig Techno.
Rent generellt så är det snarare så att extraktmängden i malten ökat med åren.

Allmänna faktorer som spelar in är skulle jag säga.
1) Hur mycket man lakar ur.  Ju mer mängd vätska man häller igenom desto högre utbyte (till en viss nivå!)
2) Lakhastigheten. Om det går för fort så hinner inte vätskan lösa upp sockret och få med sig det.
3) "Kanal" bildning. Ibland så bildas små kanaler eller tunnlar i mäsken. Vattnet rinner då mer eller mindre rätt igenom.
4) För kall laktemp. Vattnet löser inte upp sockret tillräckligt mycket utan rinner igenom.
5) Mycket svinn eller spill.
6) Mäskteknik. För kort mäskning eller felaktiga temperaturer gör att stärkelsen inte omvandlas till socker.
7) Gammal malt!. Malt suger åt sig vatten i luften. Är malten gammal ökar mängden vatten och man får ett lägre utbyte!

Det låter toppen!
När temperaturen är lägre så kan ölet ta upp mer kolsyra.
När man sedan tappar upp på rumsvarma(?) flaskor så frigörs kolsyran.
Det är inte något problem.
Du kommer inte att få sprängda flaskor.
Jag lovar smile

Det spelar egentligen ingen roll om det är torrvärde eller inte.
Som jag ser det så tar man fram sitt eget "typical PPG" empiriskt för att kunna skapa bättre recept och komma till det OG som man är ute efter.
Vilket värde man har på procenten spelar då inte någon roll bara det är konsistent.

Jag använder nuförtiden mest utbytesvärdet för att stämma av hur jag brygger.
Sjunker värdet alltför mycket så beror det oftast på att jag slarvat med något, till exempel för låg temp på lakvattnet.

Så det blir ett sätt att hålla koll på sig själv.

Jag satt visst och sov.
Visst bör man jämföra med "Max PPG" kolumnen.
Palmer anger själv "Typical PPG" till 85% (av max PPG).

Sedan beror det på när man mäter i processen.
Jag mäter efter kylning och avskijlning av druv och humlerester och innan tillsättning av förkultur/jäst.
Detta för att få ut det effektiva och inte teoretiska utbytesvärdet.
Som alla vet så suger humlen åt sig rätt mycket vätska.

Jag vet att andra mäter innan koket eller efter koket men innan avskiljning av humle och druv.

Jag säger inte att mitt sätt är det bästa, men jag har provat fler varianter och det sätt jag gör på passar mig bäst och på det sättet träffar jag mitt önskade OG rätt väl.

Jag tycker det ser helt rimligt ut.
Inte vet jag om dekoktion höjer utbytet, jag har iallafall inte märkt någon större skillnad.
Den största faktorn brukar vara lakningen.
Lakhastigheten får inte vara för hög och laktemperaturen inte för låg.
80% är vad jag räknar med schablonmässigt och jag ser det som bonus om jag hamnar högre.
Jag har varit uppe och nuddat vid 90% någon enstaka gång.

Jag skulle skippa sista givan humle.
Den gör inte någon nytta i en klassisk stout, snarare stör den bara.
Spar EKG till något annat tillfälle.

Du kommer att få en rejält chokladig stout, men det är ju populärt nuförtiden.
Om du inte har hårt vatten så kommer du att få för lågt pH så det är nog bäst att skicka i lite karbonater.
Tydligen är kalciumkarbonaten en bristvara.
Ta lite vanligt bikarbonat, 1ml (kryddmått) borde räcka bra till 10 liter öl.

2,036

(34 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Man måste börja någonstans.
Jag föreslår att du iallafall börjar med det som de flesta tyckte verkade vettigt.
Om du nu iallafall vill ha ett öl med runt 6,5% istället för 4,7% så är du helt rätt inne på att minska mängden vatten till extraktet.

Enklaste sättet att räkna är med så kallade Öchsleliter.
1047 motsvarar 47º Öchlse (förkortas Ö)
1065 motsvarar 65º Öchlse (jag tror du fattar)
Man får sig då en liten trevlig ekvation

Ö x liter = Ö' x liter'

I ditt fall :
47 x 16 = 65 x liter'
liter' = 47 x 16 / 65 = 11,57 liter

Dvs du ska späda ut till 11,6 liter.

Angående humlemängden så är det lite svårare.
För det första så är IBU detsamma som millgram alfasyra/liter.
Dvs minskar du mängden så ökar beskan om man bibehåller antalet gram humle.

Dock, med ökande OG så får man sämre utbyte av humlet.
I ditt fall så skulle man dock koka humlet med bara en del av extraktet för att senare hälla i allt extrakt och koka upp och röra om.
Den ekvationen blir så trasslig och med alltför många (okända) parametrar så att jag orkar inte ta mig an det.
Dessutom är förhållande inte linjära.

I sådana här sammanhang så kan det vara bra med ett bryggarprogram typ ProMash, eller BeerSmith eller något annat. Till och med jag inser det.

Samtidigt så kan man göra det enkelt för sig och skicka i samma mängd humle och se vad det blir.
Det är minst lika spännande smile

2,037

(36 svar, postad i Utrustning)

Sverige gick över från 220 till 230 volt för rätt många år sedan nu.
Jag minns inte exakt när men troligen för mer än sju år sedan.
Samtidigt så gick man från 380 till 400 volt för trefas.

Det är märkligt att det 220V lever kvar så länge i folks huvuden wink

2,038

(36 svar, postad i Utrustning)

Jag har förvisso inte någon sådan kastrull men jag brygger på spisplatta.
Mina erfarenheter är att de c:a 2 kW man får ut på den största spisplattan räcker precis till för att koka c:a 20 liter vört med bra rull.
Då har jag också täckt större delen av öppningen med ett lock.
Utan lock så blir det så stora värmeförluster att det är svårt att få ett bra kok.

Du skriver inte om du har helt öppet eller inte.
Jag gissar att du inte har locket på när du ska koka en längre tid.
Risken för överkokning ökar tyvärr med locket på glänt. Ibland glider locket igen helt av sig självt och då blir det inte roligt.

Jag skulle rekommendera att du kanske går ner i volym lite grann för att få ett bättre kok.
Du kan köra med lite "High Gravity Brewing". Dvs ha lite högre SG och mindre volym.
Efter koket kan du späda ut till det önskade OG värdet.

Det var några idéer och reflektioner.
Fler som har synpunkter?

2,039

(20 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det bästa är nog egentligen att mäta utbytet relativt sin maltmängd.
Då slipper man tänka på sådant som finmalet, grovmalet, vattenmängd mm.
Bara jag slipper se utbyten på > 100% som då och då förekommer i både literatur och hembryggarrecept så är jag nöjd.

Jo det är 1:a april idag smile

Nu när våren kommer (snart hoppas jag) så börjar det bli dags att tänka på sommaröl.
De ska vara lätta och friska och relativt svaga så man kan dricka ett par utan att somna smile
"Gräsklipparöl" är aldrig fel som törstsläckare.
Jag brukar alltid göra en veteöl till sommaren.
Det kanske blir en lättdrucken "majs-lager" också.

2,042

(3 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Hoppas att det inte är en giftig sort...
På halv-skämt men det skadar inte att kolla upp.
Med enbär (de där små stickiga buskarna) så finns det vissa trädgårdssorter som är giftiga.
Kolla gärna upp att det går att använda det japanska humlet till bryggning.

2,043

(20 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

OK, nu förstår jag bättre vad du avsåg.
Dvs om man ska räkna från "extrakt torr"  till Öl/kg så måste man ta hänsyn till vätskemängden i malten.

Angående värden från Weyermann och andra så misstänker jag att även de använder sig av genomsnittsvärden.
Mängden extrakt varierar från skörd till skörd beroende på väder och sådant och även på hur mältningen gjorts.

2,044

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ja, det är jag som skrev det för ett antal år sedan wink

2,045

(3 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Enligt ett annat inlägg under bryggning så hittade jag denna länk.
Adressen är http://www.eickelmann.de

2,046

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har alltid räknat
(gram x alfasyra x utbyte)  / (liter x 10)

Exempel
50 gram, 5% alfasyra
30% utbyte, 25 liter

50 x 5 x 30 / 250 = 30 IBU

Eller som i JJ:s fall
15 x 16,6 x 28 / 100 = 69,72

Man slipper så mycket decimaltrassel.
På matematikerspråk kallas det för förenkling.
Fast det vet ni väl alla studenter som hänger på detta forum istället för att plugga wink

2,047

(20 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag förstår inte riktigt den övertro på ProMash som många verkar ha.
Jag har inte någon annanstans sett så höga siffror på vetemalt som 325!
Det som brukar anges ligger runt 300-310.
Weyermann anger 82% extrakt torr.
Dvs av ett kilo torr malt får man ut  820gram.
386 Öl/kg motsvarar 100%

82% motsvarar alltså:
386 * 0,820 = 316,5 Öl/kg

Malt brukar innehålla runt 4-5% vatten.
låt oss anta att det är 4% vatten .

Då får vi 316,5*0,96 = 304 Öl/Kg

Varifrån har ProMash hittat 325?

2,048

(20 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Fredrik skrev:

Kolla även i humlegårdens webbshop, där finns nu direktlänktar till specifikationer av många maltsorter! Det kan ju variera mellan tillverkare också. Fast

Fast John Palmers tabell är ju kanon som schablonvärden om man sakar information på malten från tillverkaren, vilket man kanske ofta gör annars.

Men där krävs ännu en konvertering om man vill räkna med öchele.

Ibland anges det i vikt %, torr- eller våt-vikt. Skillnaden är bara att det brukar vara några % fukt i malten.

100% extraktinnehåll = 46 PPG = 386 öchele/kg/liter

/Fredrik

Vad menar du egentligen Fredrik?
Jag förstår inte vad du vill med ditt inlägg.
Malt innehåller inte bara sockerarter.
Den vänstra kolumnen anger Max % Yield av vikten.
För vanliga maltsorter ligger de runt c:a 80%.
Endast rent socker innehåller 100% extrakt.

Det behövs inte någon annan konvertering än den jag angav för att räkna från
PPG till Öl/kg

Palmer skriver att det är medelvärden som han insamlat från olika ställen.
Precis som Jan förstått måste man sedan ta hänsyn till sitt eget utbyte av det maximalt teoretiska utbytet.

2,049

(20 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Som vanligt så hittar man det mesta i How to brew
Kolla tabellen:
http://www.howtobrew.com/section2/chapter12-4-1.html

För att översätt till Öchsleliter/kg så får man multiplicera med 8,347 ((antal liter/gallon) / (antal kg/pound ))
Dvs 3,786/0,454 = 8,347

Exempel
Munich Malt Max PPG = 35 => Max Öchsleliter/kilo = 35*8,347 = 292.

Samma för Wiener.

Wheat Malt Max PPG 37 => 308 Öchsleliter/kg

Tjingeling

2,050

(29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bullen skrev:

Tack för infon, trevligt med lite kött på benen smile

Har precis blivigt medlem i SHBF och fått mitt första nummer, mycket trevlig läsning så man kanske ska beställa lite gamla nummer också.

Använder du dig alltid av en proteinrast Kenneth?

Jag kör alltid med proteinrast för alla slags veteöl. Drygt 50 grader i 30 min.
För underjästa öl gjorda på pilsnermalt så gör jag för det mesta en kortare proteinrast på runt 15 min.

Den klassiska 40-50-60-70 metoden som togs fram av George Fix har jag för egen del justerat något.
Hans tidsschema var 15-15-30-30 för respektive temp.

Jag lägger mig hellre på 62 och 72 i "maltos" resp. "dextrin" rasten för lageröl.

För ale och stout har jag återgått en långrast på 65 grader i 90 min.