Lite Öchslematematik.

Så, bryggde för första gången förra helgen och har försökt räkna ut mitt utbyte. Använde mig av följande:

Pale Ale: 5kg Weyermann malt, krossad.
Chrystal: 0,25kg Thomas Fawcett, stavmixad   
Rostat korn: 0,025kg Weyermann, stavmixad
Vetemalt: 0,25kg Weyermann, stavmixad

Och om jag räknade enligt tabellen någon postade här i forumet blir det:

Pale Ale: 5*32*8,346 = 1335
Christal: 0,25*29*8,346 = 60
Rostat Korn: 0,025*22*8,346 = 4,6
Vetemalt: 0,25*30*8,346 = 63
Totalt: 1462 Öchsleliter

Slutligen fick jag fram 21,5 liter vört med 54 Öchsle vid 20 grader vilket ger 1161 Öchsleliter och ett utbyte på nästan 80%.

Men nu var det så att jag tycker min mäskning (med 2 dekoktioner, ska ju öka utbytet) och lakning strulade en hel del så det känns som för högt utbyte. Räknar jag med fel siffror någonstans?

Sv: Lite Öchslematematik.

Jag tycker det ser helt rimligt ut.
Inte vet jag om dekoktion höjer utbytet, jag har iallafall inte märkt någon större skillnad.
Den största faktorn brukar vara lakningen.
Lakhastigheten får inte vara för hög och laktemperaturen inte för låg.
80% är vad jag räknar med schablonmässigt och jag ser det som bonus om jag hamnar högre.
Jag har varit uppe och nuddat vid 90% någon enstaka gång.

Sv: Lite Öchslematematik.

Ok då, antar jag får acceptera det och vara nöjd smile

Sv: Lite Öchslematematik.

Vet inte hur du tänkte men du ser ut att ha räknat utbytet relativt kolumn "typical PPG" i palmers tabell?
Det är nog därför du får aningen högre värden.

Nu beror det lite på vilka värden man räknar på och om man korrigerar för fukten eller ej, men när jag räknar på ditt utbyte skulle jag snarare få det till ca 72% eller så.

Min mäsktunna har en liten blindvolym på ca 3 liter och där samlas en del "grums" på botten, jag brukar aldrig orka bryg mig om den volymen, eftersom det inte lönar sig att lägga ned det arbetet för att tjäna in några % utbyte. Så om jag korrigerar för detta svinn så låg mitt utbyte i min bryggning i söndags på 77%.

Skulle jag räkna på glädjesiffrorna (typ värden i palmers tabell istället) så skulle jag ha få en siffra på ca 90%, men det anser jag är en liten "fuskräkning" smile Räknar man så går det om att få över 100%, vilket visar att det är tvivelaktigt.

Men eftersom jag häller bort 3 liter vört för att slippa extra arbete så blir mitt effektiva utbyte ca 70%, men rent tekniskt är de förlorande 7% en ren bekvämlighet.

Det är inte så noga vad man får för utbyte, jag tycker kostnaden för malten är ett mindre problem i sammanhanget.

/Fredrik

Sv: Lite Öchslematematik.

Jag satt visst och sov.
Visst bör man jämföra med "Max PPG" kolumnen.
Palmer anger själv "Typical PPG" till 85% (av max PPG).

Sedan beror det på när man mäter i processen.
Jag mäter efter kylning och avskijlning av druv och humlerester och innan tillsättning av förkultur/jäst.
Detta för att få ut det effektiva och inte teoretiska utbytesvärdet.
Som alla vet så suger humlen åt sig rätt mycket vätska.

Jag vet att andra mäter innan koket eller efter koket men innan avskiljning av humle och druv.

Jag säger inte att mitt sätt är det bästa, men jag har provat fler varianter och det sätt jag gör på passar mig bäst och på det sättet träffar jag mitt önskade OG rätt väl.

6 Senast ändrad av Jörgen (2006-04-05 06:19:45)

Sv: Lite Öchslematematik.

72% känns som en mer normal siffra i mitt fal med diverse problem.
Håller med om att det egentligen inte spelar någon roll, jag tycker bara det är kul med siffror och vill skriva in sånt i protokollet smile

Räknade på max ppg först och fick då 67%, såg sedan typical ppg och antog att det var någon typ av medelvärde för extrakthalt i malt eller liknande.

Jag mäter innan koket av bekvämlighet och säkerhet, vill h¨ålla på med vörten så lite som möjligt efter koket, sterilitet osv.

Sv: Lite Öchslematematik.

Jag misstänker att Palmers MAX PPPG i tabellen avser torrvärdet? Då ligger alltså "as is" värdet lite lägre.

När man mäter upp 1 kg malt i verkligheten så är det naturligtvis "as is" vikten man mäter. Och man kan bara gissa vad vattenhalten är, men man kan ju göra på något schablonvärde typ 3-4% eller så.

/Fredrik

Sv: Lite Öchslematematik.

Det spelar egentligen ingen roll om det är torrvärde eller inte.
Som jag ser det så tar man fram sitt eget "typical PPG" empiriskt för att kunna skapa bättre recept och komma till det OG som man är ute efter.
Vilket värde man har på procenten spelar då inte någon roll bara det är konsistent.

Jag använder nuförtiden mest utbytesvärdet för att stämma av hur jag brygger.
Sjunker värdet alltför mycket så beror det oftast på att jag slarvat med något, till exempel för låg temp på lakvattnet.

Så det blir ett sätt att hålla koll på sig själv.

Sv: Lite Öchslematematik.

Hej alla Bryggare

Skulle jag få 72% idag så vore jag enormt ""nöjd"., Förr om åren så var mitt utbute över 75%, det låg närmare mot 80%. Det hände ibland att jag då och då låg mot 90%. Det utbytet jag hade då det var i slutet på 90-talet. Nu för tiden så kommer jag aldrig upp till dom gränserna. Nu är jag väldigt nöjd med 68%. Vad kan ha hänt?, det är den ena bnrygden efter den andra som ligger mycket under än tidigare..

Contact light, ok engine stop.    1969 07 20

Sv: Lite Öchslematematik.

Hej igen
I princip så håller jag samma temp, brygger för det mästa ale. Rent ekonomiskt så kvittar det ju , jag pytsar bara i mera malt. Eftersom vi trots allt brygger små mängder så betyder ju inte 1 kg malt mera något ekonomiskt. Är mera ute efter varför varför det hänt. Har malten bliv ändrat så att mälterierna vill käna mera pengar? Annars så är min doters dotter en aldeles UNDERBAR liten krabat, tänk va häftigt att hålla en sådan liten igen. Kenneth det blir din s.k. enkla som kommer att bli celebrations alen.

Bo

Contact light, ok engine stop.    1969 07 20

Sv: Lite Öchslematematik.

Svårt att säga varför det sjunkit för dig Techno.
Rent generellt så är det snarare så att extraktmängden i malten ökat med åren.

Allmänna faktorer som spelar in är skulle jag säga.
1) Hur mycket man lakar ur.  Ju mer mängd vätska man häller igenom desto högre utbyte (till en viss nivå!)
2) Lakhastigheten. Om det går för fort så hinner inte vätskan lösa upp sockret och få med sig det.
3) "Kanal" bildning. Ibland så bildas små kanaler eller tunnlar i mäsken. Vattnet rinner då mer eller mindre rätt igenom.
4) För kall laktemp. Vattnet löser inte upp sockret tillräckligt mycket utan rinner igenom.
5) Mycket svinn eller spill.
6) Mäskteknik. För kort mäskning eller felaktiga temperaturer gör att stärkelsen inte omvandlas till socker.
7) Gammal malt!. Malt suger åt sig vatten i luften. Är malten gammal ökar mängden vatten och man får ett lägre utbyte!