Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 8 av 26)
Det finns knappast någon relevans i att prata om stilren i sammanhanget. Belgiska bryggare använder diverse ord för att beskriva sina öl. Enkel/dubbel/tripel (och på sistone quadruppel) för ökande styrka, samma sak med pater/prior/abt. Ibland blir vissa av dessa ord förknippade med en viss färg (tripel=ljus*, dubbel=mörk) men i allmänhet kan de vara lite hursomhelst. En öl med benämningen Pater kan vara ljus eller mörk med varierande styrka. Generellt sett är belgiska bryggare inte främmande för torrhumling, men det är inte det normala.
* Gulden Draak betecknas av bryggeriet som en "dark tripel"
Det blir nog bra med hela paketet, i synnerhet om det har några månader på nacken. Jästmängden är inte petnoga, man har ganska bra marginaler åt båda hållen.
Men generellt så skalas jästmängd linjärt med såväl volym som vörtstyrka.
Morgan I skrev:Jag varken syresätter eller tappar om. Ölen jäser ut fint ändå och efter lite övning så får jag i princip inte med nåt grums vid flaskning/fattappning. Mitt tips är att du skippar syresättningen. Men se gärna till att ha pigg jäst.
Vad skulle vinsten med att skippa syresättning vara?
För humlestinna öl så behöver jag inte göra något särskilt för att ölet snabbt ska tappa fräschören, det räcker med det syre som ölet får kontakt med under omtappning till tapphink samt själva flasktappningen. Jag har nyligen inhandlat kolsyretub för att kunna fylla hink och flaskor med ett lager koldioxid för att motverka detta. Samtidigt så vet jag andra bryggare som brygger utmärkta icke-oxiderade ipor utan att använda kolsyretuber. Varför det är så är ett av livets stora mysterier.
Den där där holländaren kan du sluta lyssna på, han är helt ute och cyklar.
Till en tripel använder du lämpligen vanligt strösocker, ungefär 50 g/l kan vara lagom. Detta tillsätter du under koket alternativt under jäsningen, men koket är enklast. Till kolsyrejäsningen är 7-9 g/l lagom.
Använder inte BS (sic!) men vad jag har förstått så finns det väl en massa olika volymtal där? Det är post boil volume som bäst motsvarar vad som brukar benämnas "batch size", eller ibland bara "volym".
Den relevanta volymen är egentligen volym efter kok minus humlens volym, det är denna volym som styr de olika beräkningarna; skattad OG, IBU etc. Sedan måste du lära dig vad just ditt system har för utbyte för att kunna prediktera OG på ett vettigt sätt. Det kan vara svårt att skatta humlens volym, men om man inte gör en dubbel-ipa kan man nog bara försumma den rakt av och se på volymen i grytan.
Därefter kommer du få ytterligare förluster fram till vad som paketeras, men det tycker jag personligen inte är så intressant att räkna på. Om jag får ut 17 eller 18 liter i slutändan spelar väl inte så stor roll.
vemsom skrev:Tack för svaret Fabrikören,
Jag läste vidare i min "American Sour beers" igår och kom då faktiskt in på just att ätticksyra bildas vid syremetabolisering, men jag fick uppfattningen om att det även/primärt gällde saccharomyces. Varför ser man tips om att använda brett för bearbetning av oxidation om det skulle ge ättiksyra som biprodukt?
Som jag skrev, det är så små mängder ättiksyra det handlar om.
Brettanomyces kan förbruka syre ja, och producerar då ättiksyra. För små mängder syre i normala öl kan detta vara fördelaktigtdså smaktröskeln för ättiksyra är mycket högre än de oxidationsprodukter som syre annars kan ge i öl. Fast Brett ger ju andra arombidrag också så något universalmedel mot oxidering är det inte.
Men för lambik vill du absolut hålla syre borta så mycket som möjligt. Vanlig plasthink är olämpligt, det är glasdamejeanne eller PET-kärl (typ Better Bottle) som gäller. Om lambikjäsning tar tid, vänta ett halvår innan du gör något, och håll inte på och provsmaka och mät.
Man måste givetvis sålla i materialet, jag plockade ut det viktigaste, och inlägget blev ändå väldigt långt. Du kan ju alltid googla de olika arterna/släktena om du vill veta mer om dem.
Fast det framgår ju av inlägget att Brettanomyces och L. brevis är de vanligaste kontaminanterna.
Blöt wellpapp = trans-2-nonenal, är en bieffekt av HSA som uppträder med tiden.
Sila genom saftsil efter jäsning är helt uteslutet. I övrigt får man väl hitta procedurer som funkar, men ju mer kan eliminera syresättning, desto bättre öl. Framförallt är det viktigt för humlestinna öl. Att fylla flaskor och kärl med koldioxid vid tappning är ett bra sätt att hålla syret borta.
Angående bitsocker så är det bra om man kan få rätt sockermängd, men det är ju inte alls säkert. För 33:or är minsta mängden 6 g/l vilket jag tycker är för mycket för vissa öl.
JoelS skrev:Mörkare rostad malt sänker pH mer än ljus, så den teoretiska förklaringen är att malten där gör jobbet själv. 
(Syrarast trodde jag tog typ runt 5h? blandar jag ihop det kanske)
Det beror väl på hur mycket man vill sänka pH helt enkelt. En surmäskning är att betrakta som en utvidgad syrarast som varar i ett par dagar. Men runt en halv till en timma är väl det normala.
Castor skrev:Naturligtvis tar det inte 2,5 månader för bottensatsen att samla ihop sig igen.
Jaså?
Varför inte?
Samma fysikaliska lagar gäller. Är det något kemiskt som har förändrats, menar du?
Jag har sett hur paket hanteras inom Posten, t.ex. vid sortering.
För att efterlikna detta, så kan man kraftigt skaka en flaska under 5-10 sekunder.
Hur jäst och skräp därefter ska sedimentera fortare än vid det första tillfället övergår mitt förstånd....
Det är två delar i det hela, flockulering och sedimentering. Flockulering innebär att partiklar klumpar ihop sig, vilket gör att de sedimenterar fortare. Normalt sett är flockulering en mycket långsammare process (dagar) medan sedimenteringen går på ett par timmar. Så i normalfallet ska en välsedimenterad flaska som har blivit omskakad snabbt sedimentera igen. Vid extremt långsam flockulering blir effekten förstås inte lika tydlig, men 2,5 månader ska det absolut inte behöva ta.
Och vid så dålig flockulering får man helt enkelt acceptera att ölet är grumligt, alternativt börja ta till effektivare klarningsmetoder. Att vänta så länge på att en ipa ska klarna är helt orimligt.
Tompa81 skrev:Minns jag fel ifall det är så att den brukar kunna stanna upp i jäsningen och sen kunna komma igång igen efter ett tag? Eller för den delen ibland stanna upp helt och hållet med en del socker kvar att tugga? Har för mig att flera har förr hälla i torrjäst efter hand för att den stannat.
Just så. Men numera finns WLP568 där Dupont-stammen är kompletterad med någon annan stam som ser till att den jäser ut ordentligt samtidigt som man får en tydligt Dupont-karaktär.
Tompa81 skrev:Ekstedt, tack för lästipset förresten.
Någon som har koll på vilken jäst dupont använder sig av i deras saison biologique? Den är fantastisk men jag misstänker att det inte är french saison de har utan den lite mer svårjästa belgiska saisonjästen vars namn jag inte kommer på.
De har en egen huskultur som de använder till alla (?) sina öl. Det är den som är källan till Wyeast 3724 m.fl. kommersiella stammar. För mig är detta den riktiga saison-jästen, och den enda som är aktuell för egen del, även om den är besvärlig.
Harald skrev:Jag får väl erkänna att jag alltid kört Beersmith rakt av o inte räknat ut IBU manuellt, men har tänkt att det mer är ett riktmärke för mig själv än helt rätt, jag ska ju inte sälja ölen.
Det finns ingen anledning att räkna ut IBU manuellt, det kommer inte göra någon skillnad. Däremot kan du dra av 20 % själv om du vill få IBU för ölet i stället för vörten. Men om man som du (och de flesta gissar jag) bara använder det som ett individuellt riktmärke och lär sig hur mycket olika IBU smakar så spelar det ingen roll. Det kan dock vara bra att känna till detta när man hör IBU-tal från olika kommersiella öl då det oftast är ett uppmätt värde på ölet som anges.
Inser att en länk till vad vi pratar om kan vara på sin plats: http://shbf.se/oelbedoemning/medlemsoel
Castor skrev:Hur fungerar detta rent praktiskt?
När man efter 2,5 månaders lagring på flaska har fått ett hyfsat bottensediment, så är det ju rena vällingen när flaskan kommer fram efter transporten:-(
Lagras flaskan då ytterligare under 2,5 månader innan test?
Nej, knappast troligt. Då har ju "spetsen" av humlen i en IPA kanske rundats av alltför mycket.
Dessutom, hur ska SHBF veta hur länge ölet har lagrats på flaska?
Förstår nog inte dina invändningar och riktigt. Det går till så att du skickar en eller några flaskor med post, alternativt lämnar över direkt om du bor i en större stad. Naturligtvis tar det inte 2,5 månader för bottensatsen att samla ihop sig igen. Är det en ipa vi pratar ska du förstås skicka in den så snart som möjligt efter flaskning. Du kan skicka med recept och bryggprotokoll eller vad du nu tycker är relevant information för bedömning.
Harald skrev:Jag är inte kung på att beskriva smaker men är ändå känslig. Det skulle vara kul om någon med erfarenhet kunde testa ölen för en opartisk bedömning, ens vänner kan man inte lita på 
de har aldrig klagat.
/Harald
Den sista meningen visar på en insikt som inte alla har. SHBF har en funktion för sina medlemmar där man kan skicka in öl och få en oberoende bedömning.
Sedan så finns det nog inga kungar när det gäller att beskriva smaker. Det är ofta ganska fruktlöst analysera eventuella problem utifrån en smakbeskrivning, man måste prova ölet.
Tompa81 skrev:Trevligt Ekstedt!
En fråga till.. Vad händer om man slänger i en eller ett par slatt/slattar orval i jäset? Får den någon chans att sätta prägel när man kör french saison som jäser ut torrt?
Det kommer förmodligen bli en touch av Orval.
Den där hembryggda smaken hänger nog mycket på jäsningen. Man tenderar att få mer jäsbiprodukter när man jäser i jäshink jämfört med stora cylindrokoniska jästankar. Det blev väldigt tydligt när några göteborgska hembryggare gjorde ett antal kloner och provade mot originalen: http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2015 … aller.html
Detta behöver inte alltid vara en nackdel, ibland tycker jag mina öl blir godare än kommersiella liknande, ibland sämre. Oftast är det just humliga grejer som är sämre än de kommersiella. Jag brukar testa mina hembrygder mot kommersiella motsvarigheter så fort tillfälle ges, och har samlat alla dessa inlägg under en bloggkategori: http://fabrikorekstedt.blogspot.se/sear … C3%A4rlden
Det här trevliga blogginlägget dök just upp i mitt flöde: http://horscategoriebrewing.blogspot.se … aison.html
Det kan vara värt att påpeka att enligt "Farmhoese ales" så är belgiska saison-bryggare inte främmande för wiener- och münchnermalt, eller små mängder specialmalt såsom bärnstensmalt eller karamellmalt. Detta ger mest färg och lite mer maltkaraktär och påverkar knappast restsötman märkbart. Socker används normalt ej med undantag för de lite starkare varianterna.
Personligen föredrar jag 100 % pilsnermalt, möjligen kombinerat med lite vete eller havre för lite fylligare munkänsla.
Funna inlägg: 176 till 200 av 638