Nej, det beror också på de kvalitativa egenskaperna hos den sorten.
Om du kollar på humlegårdens webbutik
http://www.humle.se/webstore/
och klickar på "Humle" så får du en kort sammanställning av vad de olika sorterna passar till.
På http://www.realbeer.com/hops/FAQ.html
och http://www.realbeer.com/hops/
hittar du ännu mer information.
SHBF har också ett mycket bra dokument http://www.shbf.se/Hembryggning/PDFs/Humle.pdf

De flesta väljer typ efter sin utrustning.
Har man en enkel utrustning utan pumpar och annat spelar det i princip inte någon roll.

Man behöver inte förarbeta någon typ.

Pellets ger högre utbyte än kottar och puckar.
Förhållandet är ungefär 1,2

Ser ut som så kallade "rotokeg".
De används framförallt för "Real Ale" dvs, enkla brittiska ales med låg kolsyrehalt.
De tål inte särskilt mycket övertryck och eftersom de är av plast så repar de sig lätt.

Jag har inte någon egen personlig erfarenhet av dem.
Det jag hört är tyvärr inte så positivt.
De flesta hembryggare i Sverige kör med så kallade Corneliusfat som är gjorda i rostfritt.

1,854

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jodå det försvinner mycket vätska.
Ska du få 15 liter i jäshinken så bör du nog laka uppåt 18-20 liter.
Det går åt kanske uppåt 25 liter vatten totalt.
Det binder mycket vätska i malten.

Med lite träning och erfarenhet kommer du på hur du ska göra med din utrustning.
Man blir inte proffs på en bryggning wink

1,855

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jodå, det går att använda pale ale malt till underjästa öl också.
Fast jag vet inte om det blir en "riktig" ljus pilsner, pale ale malten är lite mörkare wink

Finns det en lista på hembryggarbutiker som Humlegården levererar malt och humle till?
Det kan vara kul att stödja en lokal butik, samtidigt så får Humlegården en slant också.
Eller är det så att i och med webbutiken så har antalet återförsäljare minskat?

1,856

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Krossningen har förvisso en betydelse för utbytet. Men lakningen är nog ännu viktigare.
Dålig eller för lite lakning leder direkt till utbytesförluster.
Som tumregel brukar man ange följande värden vid lakning.
Hastigheten ska ligga runt 0,5 liter/minut för den vanlige hembryggaren som brygger runt 20-25 liter.
Man ska laka tills dess att SG ligger på c:a 1010.

Den stora risken är att lakvattnet rinner för fort igenom mäskbädden så att man inte får med sig sockret (maltos, glukos, maltotrios + lite annat).

Ett utbyte på c:a 80% dvs ungefär 240-250 Öcshleliter/kilo malt kan man ha som riktvärde.
Dvs på ett kilo malt så bör man få ut 5 liter vört med ett Öchslevärde på 48-50. (SG 1,048-1,050).

För batchlakning så brukar utbytesvärdet ligga lite lägre.
Ni som "batchar" kan kanske bidra med era siffror.

Om man inte har en maltkross så rekommenderar jag att man köper färdigkrossad basmalt (pilsner, pale ale). Specialmalterna kan man krossa i mortel eller med mixer då det inte rör sig om så stora mängder.
Jag ser att Humlegården inte längre har stora förpackningar med krossad pilsnermalt.
Ett ställe du kan få tag på det är http://www.pgw.se/shop/index.html
Klicka på Hembryggning/Öltillbehör/Malt så hittar du 25 kilo krossad pilsnermalt för 395:- vilket är ett vettigt pris (c:a 16 kr/kilo)
Där finns också lite andra sorter än vad Humlegården har.

Det finns inte så många fler butiker som har malt och sådant längre.

Jag hittade en lista med hembryggarbutiker på http://www.hembryggning.com/info/ater.html
Det kanske kan vara värt att kika där också fast det verkar mest vara vinsatser och aktivt kol(!?)

Jag läste någonstans att ett öl innehåller mer än 800 olika sorters "ämnen".
Första gången jag läste en lista på de 20-30 vanligaste förekommande så blev jag också fundersam på hur "nyttigt" det är.
Massor med högre alkoholer, finkel, fenoler, fettsyror, estrar och annat.
Dock i små mängder som vid vettig konsumtion inte är skadligt.

Det är de ämnena som gör ölet till den dryck det är. Tog man bort allt så blev det bara korn-vatten med lite etanol och isomeriserad alfasyra. Inte så spännande smile

Vad jag vill säga är att valet av jäst är viktigt.
Am. ale och Scottish jäser rent även vid lite högre temp.
Belgiska jäster och en del brittiska producerar väldigt mycket estrar och fenoler vid "normala" temp.

Men man ska inte vara rädd för att testa. Utan att prova så vet man inte hur det blir.

Brutalt besk!
Utan att räkna närmare på det så hamnar det teoretisk på över 300 IBU vid 25 liter öl.
Det är i princip helt odrickbart.

Ett kortare svar är:
Mäskningstemperaturen och tiden är mer avgörande än jästen.
Detta underförutsättning att jästgivan är tillräckligt stor.

Några svar i korthet smile

Thomas Fransson skrev:

1.
Utrymmet där jag jäser håller en temp på 24 grader vilket jag läst mig till är relativt i övre marginalen?
Ett par av mina favoriter är -  Ruddles County,  ESB , Kilkenny, Murphys, Guinness osv.
Jag antar att samtliga av dessa är "top fermented" ? Vilka också är att föredra om man ska lyckas bra i dessa temperaturer?


Svar: Det är inte bara tempen som är avgörande, även valet av jäst spelar in.
Jag skulle välja en relativt neutral jäst som inte producerar alltför mycket estrar och fenoler.
Mina jästval till stouts (Guinees, Murphys) är antingen Irish Ale (BC 1084) eller Scottish Ale (BC 1728).
Även BC 1056, American Ale fungerar bra till stout.

Till ESB så passar Special London Ale jäst (BC 1968) samt även  1098 British Ale jäst

Till Riddles går nog nästan vilken som helst eng. ale jäst.

Thomas Fransson skrev:

2.
Så om en vecka sätter jag nästa sats som jag kommer att köpa härifrån Humlegården.
Vad rekomenderar ni mig att välja för recept, eller hänger det kanske på jästtyp när det handlar om temperaturer?


Om vi utgår från att du kör med malt och humle (inte extrakt) så kan du plocka från
SHBF receptbank. http://www.shbf.se


Thomas Fransson skrev:

3.
En grej till - Min far har rätt gott om humle på sin mark, kan man anv. denna i bryggningen?
Hur vet man vilka värden den har av alfasyra osv? Det hade vart roligt att kunna anv. dem i en brygd.


Det enklaste är att ta ett humle med känd alfasyra.
Koka lite te på 2 gram.

Ta din humle och koka te på den också med samma mängd till att börja med.

Jämför vilken som är beskast.
Späd den som är beskat med vatten tills dess att de har ungefär samma beska.
Kom ihåg att anteckna hur mycket vatten du späder med.
Sedan kan du räkna fram alfasyran på den okända humlen.

Thomas Fransson skrev:

4.
Vattnet i Malmö är inte känt för att vara det bästa, relativt hårt vatten.
Finns det ngt som man bör tänka på där?
Såg att Alton Brown på Good Eats, anv. buteljerat källvatten är det att föredra?


Mörka öl som stout borde fungera rakt av med Malmövatten.
Även mörkare ales kan nog gå.
Det bästa är kanske att späda ut 50-50 med mjukare vatten.
Angående "källvatten" så beror det förstås på hur det är.
Det får inte innehålla salter eller vara hårt förstås.
Om du kan få tag på avjoniserat eller destillerat vatten är det att föredra att använda som utspädning.

Alternativt kan du koka upp kranvattnet och kyla det.
Låt det stå några dagar.
Med lite tur så fäller det ut kalk som lägger sig på botten.
Tappa över försiktigt så att du blir av med det som är i botten.

Lycka till!

Jag ska försöka hjälpa till efter att ha "hängt ut" dig.
Det finns en liten förening som odlar gammal svensk humle om det kan vara av intresse.
Se http://www.humletorkan.com/
Du kan kanske kontakta dem och se om du får köpa lite humle av dem.
Om det nu duger med svensk humle smile

För övrigt så finns det förstås en massa så kallad "trädgårdshumle" men det brukar inte vara speciellt kul att brygga på.

1,863

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Den mycket välkända sortern "Northern Brewer" heter "Nordbrau" på tyska.
Rak översättning utan krusiduller.
Vad man kan bli lurad wink

"Nordbrau" är det tyska namnet på "Northern Brewer".
Är inte den välkänd så säg wink

Jag har bara kända sorter så du får inte något av mig big_smile

1,865

(1 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vet inte om jag fattat det rätt men enligt den officiella hemsidan så är Tsingtao bryggt på malt.
Klippt från den sidan: http://www.tsingtaobeer.com/brand/brand.htm

"Tsingtao is produced with spring water from Laoshan, a mountain area famous throughout China for the purity of its water. Tsingtao ingredients include the highest quality hops, as well as the finest yeast and barley imported from Australia and Canada"

För övrigt har jag inte någon erfarenhet av alkoholdrycker gjorda på 100% ris.
Man kan ha ris som råfrukt uppåt 20% eller så i en öl för att göra den lättare och torrare.

1,866

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vad jag minns från min barndom så var svagdrickan "söt-besk".
Dessutom så jäste den fortfarande!
Dvs det var en hel del oförjäst maltsocker kvar.
Det var nog det som gav den söta smaken.

Oftast så var den på en tre eller femliters glasflaska med patentkork.
När man öppnade flaskan så "poffade" det till ordentligt, dvs övertryck i flaskan.

När man senare industrialiserade processen så dödades jästen med pastörisering/filtrering och så tillsatte man typiskt sackarin som konstgjort sötningsmedel.

1,867

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Får man gissa så tror jag att det var för mycket jäst.
Samma sak har hänt mig ett par gånger.
Man skickar på nytt öl på en bottensats från föregående.
Det jäser vansinnigt i början för att tvärdö efter ett par dagar.
Ofta så är det mycket kvar att jäsa så ölet blir för sött.
Svårt att få igång jäsningen igen.
Det kanske går genom att kröjsa ölet. Dvs göra iordning ett par liter vört och jäsa igång den.
Sedan slår man i rubbet i vörten som "dog".

Bryggning är konstigt ibland neutral

Helkonservalternativet är nog inte så dumt.
Det körde man med innan det fanns frysar i var mans hem.
Det går säkert att bevara den i ett halvår eller så.
Smart idé om man inte har en frys.
Själv har jag ofta sparat vört på 1,5 liters PET flaskor i frysen för att använda som förkultur till nästa bryggning.
Första gången måste man dock göra en liten mäsk för att komma igång om man inte vill använda maltextrakt.
Alternativt använder man torrjäst första gången.

Jag bara skriver ner mina iakttagelser.
När jag går igenom mina noteringar så har sett att en utmäskning vid 78 grader ofta ger sämre utjäsning, dvs högre FG. Speciellt när jag har ett mäskschema med ett antal olika temperatursteg.

Det är möjligt att min process är sådan att det finns stärkelse kvar att konvertera.
Denna stärkelse fortsätter att konvertera under lakningen förutsatt att det finns enzymer kvar.
Vid utmäskning vid hög temp så finns det väldligt lite enzymer kvar.
Jag skulle kunna göra en längre mäskning vid lägre temp för att förhindra detta.

Något att fundera på vid kommande bryggningar.

Hej!
Den blev inte som jag hoppats så därför skrev jag inte om den.
Godkänd men inte mer.
Det blev för mycket restsötma.
Troligen så mäskade jag vid för hög temperatur.
Mäskschemat var mer gjort för pilsnermalt än pale ale malt.
Beskan var nog också lite för hög. Överhuvudtaget kändes ölet obalanserat.

Min erfarenhet av bocköl är just att de som regel känns lite kvalmiga och unka.
Den där fräscha doften och smaken hittar man bara i ett fåtal tyska bocköl.

Om jag ska göra en ny bocköl så kommer jag att köra med pilsnermalt.
För min del ska nog också utmäskningen vid 78 grader också bort.
Den ger så mycket dextriner och jag får nästan alltid hög restsötma när jag gör så.

1,871

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

En liten minimäsk fungerar utmärkt.
Inte behöver det ta flera timmar.
Till en liter förkultur räcker det med c:a 2 hg malt för ett OG på 1040-1050.
Vattenmängd kanske 1,5 liter, malten suger ju upp en del.
Om man snabbmäskar så räcker det med runt 15 minuter för att det mesta konverteras.
Sedan är det bara att låta självrinna och ev. en lätt lakning så man får en liter.
Lakningen kan göras direkt i en saftsil eller liknande.
Koka vörten ordentligt i 15-20 minuter för att dels sterilisera och dels få proteiner att koagulera.
Kyl och tillsätt jästen.
Det borde ta bara 1,5-2 timmar totalt.
Det hinner man lätt med på en kväll.

Lycka till smile

Man kan ha två svar beroende lite på vad man vill.

Ett optimalt mäskschema för en Pale Ale är för mig 60 minuter på 65ºC.
Det ger ett bra utbyte, bra utjäsning och tar inte lång tid.

Allt annat är att krångla till processen och ger inte något mer än huvudbry.
Att använda "så många enzymer som möjligt" behövs inte.
Alfa och betaamylas räcker.

Råvarorna är troligen viktigare än själva processen.
En bra välmodifierad Pale Ale malt som krossas i samband med bryggningen.
Crystal malt i c:a 5-10%,
en gnutta (0,5-1%) Pale Chocolate.

Humle: Target, Challanger och East Kent Golding är vad jag föredrar i en engelsk ale.

Beska och styrka efter behag. Eventuellt lite torrhumling.

Om jag får spekulera lite så tror jag att den låga kolsyrehalten är kopplad till att de flesta bryggde ale på den tiden. Traditionellt så är det ganska låga halter kolsyra i ales.

Som vanligt så kan hembryggaren själv bestämma!
Tycker man det är för lite/mycket kolsyra är det bara att justera bryggprocessen så man får önskat resultat.

Det är ju samma sak med till exempel matlagning.
I ett recept står det ofta angivet hur mycket salt, kryddor mm som ska ingå.
Gillar man det inte så är det bara att ändra.

Man ska inte ta för givet att ett recept är "perfekt" när det gäller subjektiva saker såsom smak.

Ha ett öppet sinne och exprimentera istället för att bara gå slaviskt efter recept.
Det är ju det som är tjusningen med att göra saker själv.

Nej!
Låt påsen jäsa i rumstemp.
Jag brukar också låta första förkulturen stå i rumstemperatur vilket är mycket mer optimalt för jästtillväxt vilket är vad man vill ha när man odlar upp jästen.

Den andra förkulturen kan du ställa kallare.
Dock EJ kylskåpskallt utan 12-14 grader.
I kylskåpet är det för kallt för att jästen ska trivas.

Samma sak när du jäser vörten.
Den ska INTE jäsa i 4-6 grader, det är alldeles för kallt och du kommer att få problem med att jäsa ut ölet ordentligt.

Se även inlägg i tråden http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=5870#p5870

Om möjligt kan man försöka minska värmen genom att vira blöta handdukar runt jäskärlet och se till att blöta dem då och då. Det ger en bra och effektiv kylning varma dagar.