Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Björn Petersson
Jag har haft lite problem att hitta lämpliga elpatroner som säljs i Sverige. Jag har tillgång till 16a trefas och skulle vilja ha en på 3500-4500w
Här finns lite
- Tålamod, även ett torrhumlat öl klarnar efter några (4-6) veckors lagring.
Men - det finns då även en risk att en del arom har tappats - så - acceptera diset och passa på att njuta av humlebomben.
fast med en display på framsidan vilket kan vara en fördel jämfört med den du länkar till.
/Peter
Det beror på vad man är ute efter - den jag länkade till har blivit populär på grund av att den enda regleringen av effekten samt av- och påsättning sker med en ratt - det gör att det går lätt att koppla in yttre styrning med ex. PID etc. (potentiometern som styrs av ratten går att koppla bort).
Kakaobönorna innehåller c:a 45% fett OCH 11% protein. Mal man dem och kokar dem i vatten borde det väl bli rena buljongen. Om man sedan låter det svalna så borde det gå att skumma av fettet - bara en idé - kanske går.
Men det borde väl finnas mera högkvalitativt kakaopulver på marknaden. Från kakaopulver har ju större delen av fettet pressats ur.
ska jag ha i mer sånt i mäskvattnet innan jag häller i malten? eller när malt och vatten är tillsammans? har det någon betydelse?
Eftersom kalciumsulfat och kalciumkarbonat är svårlösliga bör dessa läggas i tillsammans med eller efter malten i mäsken. Kalciumklorid är lättlösligt och kan läggas i vattnet innan.
Men det är inte ett krav att använda kalciumsalter - syftet med att primärt höja kalciumnivån är att lättare kunna få till ett lämpligt ph-värde för mäskningen. Det finns andra sätt till detta ex. med mjölksyra, s.k. sauermaltz, ph-stabilisator (finns att köpa här hos Humlegården), en syrarast i mäskprocessen etc.
Härifrån har flera svenska hembryggare m.fl. handlat utan problem.
Skicka en flaska så gör jag en provning av den
Vi får väl se om herr Lindh kommer med denna rekommendation i fler trådar framöver 
Det finns ett värde som man bör titta på oavsett vilket öl man brygger och det är Ca (kalcium). Man bör se till att detta värde är minst 50mg/liter. Detta för att mäskningen ska fungera på bästa sätt.
Använder man CaSO4 kalciumsulfat (gips) ökar även sulfat (SO4) vilket kan accentuera beskan vilket dock är önskvärt i vissa öl. Eftersträvar man inte detta kan man använda CaCl2 - kalciumklorid som ger en fylligare och rundare karaktär. Med CaCO3 - kalciumkarbonat får man en högre alkalinitet och högre pH vilket kanske bara passar när mycket mörk malt som sänker pH använts (stout etc.).
Du kan lägga i dessa 100g humle när du stänger av koket eller kanske något senare när temperaturen sjunkit under 90 grader. Ha locket på upp till en timme innan du börjar kyla men rör om då och då med ett redskap som du försöker hålla så "sterilt" som möjligt mellan omrörningarna.
Det är ett förfarande som kallas "hopstand" och som blivit populärt under senare tid. Med denna mängd humle kan du också räkna med ett betydande bidrag till beskan. Du bör därför dra ner på den tidiga bittergivan.
Men jag märkte dock inte att dom långa mäskningstiderna gav uppehov till maillard reaktioner, beror inte det på långa koktider ?
Jo, det stämmer men när man dekoktionsmäskar kokar man och håller också på länge och får maillardreaktioner vilket man också är ute efter - inget problem alltså.
Vattnet från Burton-on-Trent som det presenteras i litteraturen har en rätt extrem, mineralrik profil men värdena varierar också beroende på var och när det presenterats. Det är de speciella geologiska förutsättningarna i trakten som skapar det särskilda vattnet.
Faktum är att värdena varierar avsevärt beroende vilken brunn/källa vattnet tagits ifrån och ett annat faktum att vattnet i vissa fall var så mineralrikt att det var olämpligt både som brygg- och dricksvatten. Sulfatnivåerna kan nå sådana nivåer att man kan få magbesvär. Det är därför otvivelaktigt att Burtonbryggerierna spädde ut sitt vatten i varierande grad.
Utifrån en modifierad Burtonvattenprofil, som tagits fram av en amerikansk expert av detta skäl, och som ska ge en tillräcklig "burtonisering" har jag räknat ut hur man kan korrigera ovannämnda Göteborgsvatten.
CaSO4, Kalciumsulfat (gips) = 0,39g/liter vatten
MgSO4, Magnesiumsulfat (epsomsalt) = 0,15
CaCl2, Kalciumklorid = 0,07
CaCO3 Kalciumkarbonat = 0,05
Exempel-
Till 30 liter bryggvatten skulle det då behövas:
12g kalciumsulfat
4,5g magnesiumsulfat
2,1g kalciumklorid
1,5g kalciumkarbonat
Kalciumsulfatet och -karbonatet tillsättes lämpligen tillsammans med malten i mäsken.
men ju längre du har varit medlem desto bättre present(er) får du...
Tur att det inte är barnkalas 
Det här finns ju på Humlegården - du behöver nog inte klippa - och sen kopplingen som du själv nämnde om du vill går ner till sytråd.
http://shop.humle.se/utrustning/kopplin … -38-58-bsp
http://shop.humle.se/utrustning/kopplin … 16-38-stam
P.S. Det kanske blir trångt i tapptornet med båda kopplingarna rakt ut eller att den styva slangen inte går att böja så mycket.
Det finns vinklade stamkopplingar med samma dimensioner hos John Guest men inte hos Humlegården f.n.
Du kan kanske kan hitta vinklade här men kanske får stoppa i även den raka därefter för övergång till sytråd.
Det är inte säkert Torgny svarar eftersom det var 7½ år sedan han skrev det här. Men titta på SHBF:s forum - där finns det en lång och aktuell tråd om torrhumling.
När jag gjort några hög-OG öl med sockertillsats har jag väntat med att tillsätta sockret tills efter några dagars jäsning när man börjat se tecken på att jäsningen börjar avta. Jäsningen brukar då accelerera omgående. En liten nackdel är att då får man göra en beräkning på vilket OG man egentligen utgår ifrån totalt.
Ex. En vört på OG 1083, 23,5 liter, gjord på 8 kg malt, fick jäsa några dagar, då tillsattes 1,6 kg socker i form av sockerlag(av olika typer). Sockerlagen lade sig som en kaka på botten men försvann succesivt utan omrörning.
Beräknat totalt OG fick uppskattas till 1107. Efter 15 dagar FG 1016. Jästtillsats var en slurry från en 3,5-liters förkultur gjord på två Wyeastpåsar.
Rapportera gärna hit om hur det har gått - gärna med bilder om det är möjligt. Jag har själv inte plattan utan har bara sett bilder på och läst om den och ombyggnadsprocedurerna i den tyska tråden.
Det finns flera svenska trådar om den här plattan men ingen hittills, såvitt jag vet, som beskriver PID-kontroll etc.
På en del av bilderna jag sett verkar det som att de fyra kablarna till kretskortet från potentiometern är anslutna till kretskortet med en MOLEX-kontakt. Om det är så behöver man kanske inte kapa några kablar utan bara dra ur den och sätta in en från sin egen apparatur istället.
Jag brukade använda Star San i vattenlåset, men jag har gått över till Saniclean som inte skummar.
Björn Petersson skrev:anm. På bilden är det en riktig överjäst (West Yorkshire Ale) som likt en lavaeruption flyter upp ur jäsröret. Locket på jäsröret blåstes iväg minst en meter. Här skulle man kunna skippa vattnet i flaskan om man hade utblåsslang och ta vara på jästen.
Vilken temperatur jäste du vid? Jag brukar jäsa vid 17.5-18.5 °C.
Enligt mina noteringar började jag vid 16C men det steg sedan till 21C. OG på vörten var 1060 och det var 24 liter i en 30-litershink. Hade använt slurryn från en förkultur på 2 liter gjord av en Wyeast-påse jäst.
Inte för jag efterfrågar eller saknar dem men humle i form av "pluggar" ( eller "puckar") , cylindriska bitar av ihoppressade kottar på c:a 15 gram, finns inte längre att köpa verkar det som. Har efterfrågan minskat eller/och har tillverkningen/tillgången minskat?
Humle i den här formen har använts bl.a. av real-ale tillverkarna då det var smidigt att stoppa dem i hålet uppe på fatet vid torrhumlingen.
Ibland kan det vara bra - särskilt med extremt aktiva överjäster (se bild) -att använda en s.k. blow off tube ("utblåsslang") i stället för jäsrör. Har man den typen av jäsrör som har en avtagbar överdel kan sätta en slang på rörstumpen som sticker upp när man tagit bort bort överdelen/locket. Slangen leder man ner i en flaska, inte helt fylld med vatten, som får stå bredvid jäskärlet. Man kan också sätta en rörstump direkt i hålet för jäsröret och sätta slangen därpå.
http://www.humle.se/punbb/images/upload/IMG_0145.jpg
anm. På bilden är det en riktig överjäst (West Yorkshire Ale) som likt en lavaeruption flyter upp ur jäsröret. Locket på jäsröret blåstes iväg minst en meter. Här skulle man kunna skippa vattnet i flaskan om man hade utblåsslang och ta vara på jästen.
Men det är väl standardförfarande för Corneliusfat är väl inte så täta utan tryck i?
Jo det stämmer enligt min erfarenhet. Candirect i Tyskland säljer två olika typer av lockpackningar, dels den vanliga svarta dels en röd som är "en mjuk kvalitet för hembryggare" (citat). Dessa ska täta bättre.
Lite kuriosa kanske - men i det s.k. Humleprojektets inventering och undersökning av gamla svenska humlesorter för några år sedan så hittade man den med högst alfa-syra utanför Sundsvall.
Jag var hos kolsyreflasksäljaren i går (för att köpa humle). Han kunde nu visa att han faktiskt hade tre (!) olika typer av 425-grams kolsyreflaskor med samma gänga fast med något olika "piggar". En hade en bredare pigg - mera som en knapp. De två andra med en smalare pigg men kortare sådan på den ena. Även fördjupningen som piggarna satt i hade olika form sinsemellan på alla flaskorna.
Från början när de här 425-gramsflaskorna i aluminium började säljas fanns det två fabrikat, Sodastream och Wassermax. De var inte helt lika - jag tror det var "piggarna" men inte gängan som skiljde. En säljare som förde båda varianterna menade då att den ena (jag kommer inte ihåg vilken) passade i båda märkenas läskmaskiner men den andra funkade inte i det andra fabrikatets maskiner. Om förhållandet kvarstår ännu eller om detta förhållande skulle kunna påverka funktionaliteten hos de här adaptrarna låter jag vara osagt.
Den har display. Displayen sitter längst ner till höger på "plattan" (sett från ovan)
Inte så lyckat om man har en stor gryta som täcker hela plattan. Man får väl då testa sig fram innan med en liten gryta och göra märken med tuschpenna kring ratten (om man nu behöver veta) .
Humlebladet → Inlägg efter Björn Petersson
