126

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej Fredrik,
Det här var ju en bra början till en samling tumregler för att dimensionera en förkultur men för att veta hur mycket jäst man behöver kanske du kan komplettera med:
1. I litteraturen anges ofta jästmängden i vikt (g). Hur många miljarder celler motsvarar 1 g jäst? Är det beroende av jästtyp?
2. Hur många gram/liter eller miljarder celler behövs för olika öltyper?
3. Hur ser sambandet mellan OG och g/liter (miljarder celler) ut?
Något mer som behövs?
Tackar på förhand
/Kalle

127

(3 svar, postad i Utrustning)

Hej Fredrik och tack för kommentaren.
Bakgrunden till frågorna är att jag funderar på att köpa en maltkross, men tycker att de är lite väl dyra. Så innnan jag kryper till korset och öppnar plånboken vill jag veta vad krossen egentligen ska åstadkomma.

Jag köper helt ditt resonemang om att nerbrytning till mjölnivå för med sig besvärligheter i hanteringen av mäsken. Det finns mao en praktisk gräns för långt man bör bryta ned maltkornet, troligen beroende på hur styv man gör mäsken (mäskvolym/maltvikt), tillgång till omrörning och ev. typ av malt.
Dock kvarstår frågan: Var ligger den gränsen mätt i partikelstorlek?

Ett annat krav som följer av ditt resonemang är att krosstekniken ska ge så lite som möjligt av mycket små partiklar (=mjöl). Det skulle kunna uttryckas som att mängden mjöl inte ska överstiga en viss andel av maltvikten, men om det handlar om 5%, 25% eller mer har jag inte en susning om.

Kravet på att ha kvar skalen så hela som möjligt verkar vara helt styrt av den utrustning man använder. Med falskbotten/silar och återcirkulation för att få klar vört måste man ha en bra filterbädd, dvs mycket av hela skal. Filtrerar man på andra sätt spelar det nog inte så stor roll hur skalen ser ut. Möjligen ska man undvika att ha en stor mängd mjöl och annat smått eftersom det snabbt sätter igen filtren.

Den dominerande tekniken är ju valskrossen. Den är enkel men kanske inte helt optimal. Maltkornet ska krossas i ett moment vilket sätter en snäv gräns för hur stort maltkornet får vara i förhållande till den krossade storleken (=springan mellan valsarna). Är kornet för stort ligger det och glider på valsarna utan att gå ner genom springan. Detta förbättras om man lättrar valsarna men det som då händer är att lättringen river sönder en del det mjuka skalet och kanske det yttersta på maltkornet innan den sas får tag på maltkornet och kan dra ned det i springan. Man får mao mycket som ser ut som snus. Lösningen är att låta maltkornet passera flera allt mindre valsöppningar eller att krossa i flera steg med minskade öppningar.

Det finns andra krosstekniker tex käft-, spindel- eller konkrossar som succesivt bryter ner kornet till allt mindre pariklar utan att riva ytan. Dvs man får liten mängd mjöl och man är skonsammare mot skalen. Tyvärr har jag inte hittat någon miniatyrversion av de vidunder som stenindustrin använder.

Kvarnar bygger oftast på att man river och skjuvar maltkornen. Även inställd på grovmalning får man ganska mycket mjöl men många använder det och det tycks fungera.

Hackning typ mixer får ju också ner partikelstorleken men man har dålig kontroll på slutresultatet. Det är ju bl a beroende av hur länge man kör.

Hur som helst tänker jag gå ett par varv till innan jag ger mig.

/Kalle

128

(3 svar, postad i Utrustning)

Hej ,
Jag vet inte om detta inlägg skall ligga under utrustning eller bryggning, men eftersom det styr hur utrustningen ska se ut lägger jag det här. Jag har bryggt i lite mer än ett år och har väl snappat upp ett och annat om bryggning, men när det gäller krossning, dvs det resultat man ska åstadkomma, har jag inte hittat mycket på nätet eller i böcker.
Jag utgår från att syftet är att bryta ner maltkornet i mindre partiklar så att mäsk- och lakvatten får större kontaktyta och mindre inträngningsdjup för att kunna suga ut så mycket som möjligt. Om bara detta var styrande borde man mala ner kornen till mjöl men det rekommenderas inte. Av det följer att man inte skall gå under en viss storlek, men jag har aldrig sett detta i siffror och inte heller någon förklaring till varför. Är det styrt av processerna som sådana eller av den teknik som användes?
Man menar också att skalen ska förbli så hela som möjligt för att för att få en bra filterbädd vid lakningen och det ligger något i det. Men det ger också begränsningar i den teknik man kan använda, det går tex inte att mala ner allt.
Men vad händer om man inte använder kontinuerlig lakning utan satslakning, dvs man gör något som liknar en andra mäskning, och i båda fallen både rör om kontinuerligt i mäsken och samlar upp vörten genom en fin sil? Då är man ju inte beroende av någon filterbädd i mäsken som sådan.
Är det helt enkelt så att man kan mycket väl mala ner allt, men då måste man laka på annat sätt än med kontinuerlig lakning?
Innebär nermalda skal att man får mer oönskade ämnen i vörten tex tanniner?
Jag har tittat på krossad malt som jag köpt och där finns hela skal och maltpartklar i mm storlek, men också väldigt mycket snus som av färgen att döma verkar vara skalsliprester.
Emotser kommentarer.
mvh Kalle

129

(2 svar, postad i Utrustning)

Hej har du kollat på PGW-produkter?

Hej,
Håller med om att det är en källa till mycket förtret när saker hänger upp sig i slutet av bryggdagen....Det bästa i det fallet är att stämma i bäcken, dvs se till att man inte har några humlerester kvar vid silningen till jäskärlet. För kottar och puckar kan man använda humlekokpåsar som effektivt tar bort det mesta. Pellets är lite besvärligare eftersom maskorna i humlekokpåsarna är för stora. Vissa säger att man ska vänta 20-30 min innan man slangar över till jäskärlet så att humlen (och druven) hinner lägga sig på botten i kokkärlet och kan dekanteras bort. Själv har jag provat med att lägga pellets i bärsilar, alltså samma som man använder vid den slutliga silningen. Man knyter dem till påsar med ett snöre och det fungerar alldeles utmärkt.

131

(8 svar, postad i Utrustning)

Hej,
Jag använde tidigare, när jag delmäskade, ett mindre kärl, ca 10 L som isolerades med liggunderlägg i 3 lager, totalt ca 3 cm runt om, lock och botten. Jag kom då fram till att jag skulle behöva ca 25 W tillförd effekt för att vara i perfekt temperaturbalans dvs 0 C sänkning. Skalar jag om det till dina volymer skulle det innebära 50-75 W.
Med ledning av dina siffror kommer jag fram till att du skulle behöva tillföra 270W, och troligen mera, för att få balans. Jag tror därför att det finns en potential på en faktor 5 eller mer genom en bättre isolering och du har fått ett antal ideer från andra här på forumet. Det skulle innebära att du kan komma ner i ett intervall 2-4 C sänkning på en timme och det tror jag är ok för de flesta.
Ett  passivt system innebär ju alltid en viss avsvalning och det enda sättet att komma längre är att tillföra lite energi, tex genom en doppvärmare.
Jag blev själv aldrig riktigt vän med det kärl jag hade gjort. Det var svårt att starta på önskad temperatur, och kom man fel, speciellt om det blev för kallt, så slutade det i alldeles för mycket vört. När jag skulle välja utrustning för helmalt bestämde jag mig för ett mäsk/laksystem där jag kan tillföra energi. Det ger ju också möjlighet till stegmäskning.

132

(8 svar, postad i Utrustning)

Hej,
Ett par kontrollfrågor innan vi ger oss på lösningar:
Menar du att du startar mäskningen vid ca 67 C och att den efter mäskningen (ca 1 tim?) har sjunkit till 50-55 C?
Hur hett är lakvattnet när du sedan lakar?
Hur stor är satsvolymen och hur stor är lakkärlets volym?

133

(0 svar, postad i Utrustning)

Hej bryggarvänner,
Jag har en fatölsanläggning där jag tappar ölen via en tunn restriktorslang ("sytråd") på ca 1,8 m. Allt fungerar utmärkt tills faten börjar bli tomma (ca 5 liter kvar). Då kommer skummet tillbaka som tidigare då jag bara hade standardslangen. En annan iakttagelse är att det bildas en gasficka i standardslangen mellan fatkopplingen och restriktorkopplingen redan efter några minuter. Manometern på regulatorn visar samma tryck som jag alltid brukar ha.
1. Har någon av er en förklaring till vad som händer?
2. Finns det rentav någon som vet vad man ska göra åt det?
mvh
Kalle

Det här receptet på SHBFs hemsida har nog några år på nacken. Idag är det svårt att hitta humlat maltextrakt på marknaden, om vi bortser från ölsatserna (vilket jag tycker vi ska göra).
Enklast är att ersätta allt med torkat maltextrakt och göra beskahumlingen själv. Nackdelen är att du måste koka längre tid (60 min istf 20 min). Fördelen är att du har kontroll på alla ingående komponenter, och kan efter tycke och smak ändra recepten till nästa gång du brygger.
På Humlegårdens hemsida finner du under fliken "Ölbryggning" förslag på recept för satsbryggning och beskrivningar på processen, helt analogt med vad som står på SHBFs hemsida.
Lycka till!

Hej,
Jag bor i villa och har numera bryggeriet i källaren, men bryggde tidigare i köket. Efter 1 timmes kok blev det lite imma på fönstret, men aldrig det du beskriver. Har du koll på om fläkten verkligen suger som den ska? Att den går och låter är en sak men är det fritt fram i kanalerna? Till en början med finns det ett filter som ska filtrera bort stekos/fett så att det inte kommer in i ventilationssystemet(=brandfara). Det filtret kan vara igensatt och måste då rengöras/bytas ut. Utloppskanalen kan vara igensatt om inte fastighetsförvaltare/sotare gjort sitt jobb på många år, men det är nog inte så vanligt. Sedan kan naturligtvis fläkten vara lite allmänt trött av ålder.

Jag använder två s.k. kräftkastruller på ett liknande sätt. Kräftkastrullen består av en kokgryta på 25L och en inre hink på 15L, båda av aluminium. Hinken är helt perforerad med cm-stora hål och jag har klätt den på insidan med tyg från s.k. tvättpåsar och på utsidan med ett tätare tyg av bomull (avtagbara för tvätt).
Jag steg- eller infusionsmäskar i ena grytan och i den andra värmer jag lakvatten. När mäskningen är klar lyfter jag upp hinken, låter den rinna av (ställer den på ett perforerat tvättfat av plast som passar precis till grytan) och lyfter sedan ner den i lakvattengrytan och startar uppvärmningen av "mäskgrytan" för kok. När lakningen är klar lyfter jag upp hinken,startar uppvärmingen av "lakgrytan" och när hinken runnit av, ställs den undan.
Jag bryr mig inte om att återcirkulera, sildukarna gör att vörten är hyggligt klar, minst lika bra som när jag använde falskbotten och återcirkulering.
I vardera grytan har jag ca 14L vört som kokas ner till ca 12L.  Någon risk för överkokning finns inte med så lite vört i vardera grytan.
"Mäskgrytan" ligger lite före i tiden och hinner lagom att kylas ner när det är dags att kyla "lakgrytan".
Den andra lediga inre hinken är på utsidan klädd med silduk och den sänker jag ner i grytorna innan jag tappar av till jäshinken. På så sätt silas druv och humle bort.
När allt är klart stuvas hinkar, kylare, slangar mm ner i grytorna och tar minimalt utrymme.
Den här lakningsmetoden är inte lika effektiv som kontinuerlig lakning (man får ha ca 10% mer malt för att nå samma OG) men den är enkel (ingen passning) och den verkar robust på så sätt att jag alltid har fått den OG jag räknat med (12 brygder hittills).

137

(2 svar, postad i Utrustning)

Hej,
Är det någon som vet var man kan få tag på den (nylon?)duk som finns i bärsilar som metervara?
Eller finns det andra material som fungerar lika bra?
Har använt bärsil som humlekokpåse för pellets vilket har fungerat bra, men jag vill göra lite större påsar så att humlen sprids ut över en större yta.

Hej, om så stora förändringar sker genom koket borde det vara känt sedan länge. Jag tror nog mer på Kjells inlägg. Mäsken med högt OG hamnar ju först i uppsamlingskärlet där det står och svalnar (har man inte gjort någon utmäskning är den desutom svalare än lakvattnet från början). Den heta lakvörten med lågt OG kommer sedan och lägger sig ovanpå mäskvörten och det tar en stund innan det har blandats. Tar man då ett prov i ytvattnet blir det lätt fel. Rör om ordentligt nästa gång - blir det ändå samma resultat har något nytt hänt i bryggeriets historia.

Det är väl ok, men då måste man logga in först - och det är ju långt ifrån alltid som man tänkt göra några inlägg.

Hej Svante,
Vore det möjligt att få ett sorteringsalternativ "senaste = först" på länkarna? Nuvarande "äldsta = först" är ju bra om man inte följt inläggen någon tid, men följer man inläggen ofta är det bättre om man direkt kommer till de mest aktuella.  I det gamla forumet fanns ju bara rubrikerna att gå förbi, men nu ska man scrolla förbi en massa känd text speciellt i länkar med många inlägg.

141

(14 svar, postad i Utrustning)

Hej,
Råkade ut för samma, men efter att ha smort dem med ren paraffinolja funkar de utmärkt. Jag vet inte vad det är som kärvar, och nu när de funkar lär jag aldrig få reda på det...