Hej Thomas

Ang din fråga
"Hade tänkt att whirlpoola lite innan jag öppnar kranen så man får lite nytta av protaflocen
Gjorde du det också Kjell?"

Nja
Min förhoppning var att det inte skulle vara några problem alls och vidtog inte alla tänkbara möjligheter.
Hopbacken satte inte igen vid filtrering av den sista geggan utan redan efter ca hälften av vörten.
Tyckte det var så långt ifrån lyckat att jag skippade det spåret helt och gjorde inga mer försök..

Jag hade kunnat låta druven sjunka längre tid , det gör jag i normala fall.?
Kanske hade jag packat humlen i hopbacken för hårt?
Kanske hade jag onödigt högt flöde.
Kunde ha wirpoolat bättre.

Men som sagt, jag tappade sugen .

/Kjell

Jag har en gång testat att bygga en hopback som jag hoppades skulle filtrera bort varmdruv.
Men varmdruven kläggade ihop hopbacken så att det blev stopp.

/Kjell

Hej Peter,
Personligen tycker jag att det gärna får finnas lite jäsning kvar när man tappar till sekundär.
Syftet med sekundär är att ölet ska kunna klarna en längre tid utan att ha kontakt med altför mycket jäst och druv.
Om du tappar om när det bara är lite jäsning kvar så får du bort nästan all jäst o druv, det som blir kvar påverkar inte.
Däremot så får ölet ett kolsyreskydd av den lilla jäsningen som är kvar.

Det är inget konstigt att ölen jäser lite efter 9 dagar, men är du säker?
Att bära upp den från källaren till ett varmare ställe kan göra att du löser kolsyra pga omskakningen och pga värmeökningen.

Jag hade en gång en öl som aldrig slutade jäsa, trodde jag.
Det visade sig att varje gång jag öppnade kylskåpsdörren då började den bubbla pga skakningen.

Hurvida man ska tappa till sekundär eller direkt till fat efter ytterligare en tid har diskuterats mycket. Folk gör olika. Du får nog svårt att få ett entydigt svar.

/Kjell

Hej Bo
Intressant experiment.
Underar var grumligheten innan koket tar vägen?
Hade du ovanligt mycket skum i koket?
Hade du ovanligt mycket druv i jäshinken?
Har ölet köldgrumling?
Är skummet kraftigare?
Sparade du tid på batchlakningen?

/Kjell

105

(43 svar, postad i Utrustning)

Hej
Det var jättelänge sedan som jag använde sådana fat.
Jag tyckte den var ganska usla.

När man stoppar in en patron så har man den kvällen på sig, dagen efter är patronen slut oavsett hur mycket öl du tagit, DVS den läcker lite.

Den tål inte att jäsa upp något stort kolsyretryck.
Fatet bucklar till sig då, med risk för att skada skyddslacken på insidan.
Min ambition att endast använda faten till engelsk ale med låg kolsyre nivå funka ganska bra men efter några användningar så misslyckades jag och fick för hög kolsyrehalt och faten gick sönder. Snart var alla faten slut.

Skydds lacken på insidan är inte så stark, snart blev det hål och där blev det något som såg ut som rost, fast det var nog aluminium så det borde det inte vara, det ölet fick en metallisk bismak.

OJ, det blev väldigt negativt.
trots allt hade jag nytta av dem under några år.
Jag köpte dem billigt i tyskland med hyfsad öl i.
Men det går inte att jämföra med ett kornelius fat.

/Kjell

106

(24 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej
Har ingen erfarenhet av färsk humle och brukar själv plocka humlen enl kenneths metod.
Råden i litteraturen säger att man ska klämma på humle kottarna.
Om den känns fuktig, och när man trycks ihop den fjädrar den långsamr tillbaka så är det tidigt att plocka.
Om den känns lite som papper och fjädrar tillbaka omgående utan att stanna i hoptryckt läge så är den färdig för att plockas.

/Kjell

Belgisk wit bier har ofta 30% vete, och där märks vetet.
Dina 20% vete ligger inte så långt efter.

/Kjell

Jag skulle brygga som vanligt.
Efter att ölet är i jäshink skulle jag hälla i muscovadosockret (uppkokat med lite vatten).
Du skulle också kunna tillsätta lakritsrotspulvret samtidigt.
Personligen skulle jag vänta med lakritsen och låta det nästan jäsa ut och sedan dela brygden till en porter och en lakritsporter del.
Nu när det mesta av sötman är bortjäst kan du ta ut ett litet prov och testa dig fram med hur mycket lakritsrotspulver du vill ha.
Tillsätt lakritsen till ena delen , antar att lakritsrotspulvret innehåller en del socker så låt det jäsa ut en vecka till.
Om det smakar bra så tappar du på flaska.
Om det smakade för lite lakrits så tillsätter du mer.
Om det smakade för mycket späder du med den olakritsade delen.

På detta sätt får du två olika öl med samma jobb.

/Kjell

Tack för rättelsen.
Ser nu att jag skrev fel i mitt inlägg.
Så här ska det vara:
Min erfarenhet av STJÄRNANIS är att det ger en trevlig ton av lakrits, men funkar sämre om man vill ha mycket lakrits smak.
Med sötlakrits kan man ösa på efter tycke o smak.

Jag har testat att slänga i vanlig sötlakrits godis i sekundären.
Det blev jättebra.
Det var så Charles gjorde när han vann SM med "den gamla lakrits portern.
Den finns i recept databasen.
Tror dock att han hade alderles för mycket lakrits och var hemsk i början.
Men blev fantastisk efter ett antal år.
Ta en kommersiell porter kyl väl, öppna och lägg i en sötlakrits godis förslut och testa efter ett antal dagar.

Min erfarenhet är att det ger en trevlig ton av lakrits, men funkar sämre om man vill ha mycket lakrits smak.

Muscovadosocker ger god smak, både i lakrits porter och "vanlig porter".

Pulveriserad lakrisrot har jag inte testat, låter spännande.
Ska testa det vid nästa porter brygd.

/Kjell

Tack för förklaringen.

Ang diskmaskin pumpen så får jag den inte att funka.
En hembyggd tyristor styrning minskar inte flödet utan det är full fart tills motorn stannar.
Troligen styrs motorn av frekvensen och inte effekten.
Strypning på ingången gör att motorn låter illa och blir varm, "går torr"
Strypning på utgången hjälper inte heller, trycket ökas istället tills pumpen blir mycket ansträngd.
Funderar på att låta vörten sjölvrinna ner till ett uppsamlings kärl som jag sedan pumpar tillbaka ifrån med full fart. Med skydd för torr gång o översvämning förstås.

/Kjell

Vet inte om jag förstod.
Hur effektiv är värmeväxlaren.
Om du vill ha 65 grader och då har 75 i HLT:n blir vörten ut från HLT:n 65 grader då?

Om du har en protein rast på 55 grader och vill upp till 65 grader.
Antag att HLT:n ändrar sig till 75 grader på en sekund (vilket förstås inte är möjligt).
Då kommer vörten som går tillbaka till MLT:n att bli 65 grader på toppen (vid utloppet) men i botten är det fortfarande 55 grader.
För att få 65 grader i hela brygden måste all 55 gradiga vört bytas ut mot 65 gradig.

I mitt system har  jag laka med 2,5 - 3 liter per minut.
Så antag att man kan ha ett flöde på 2,5l per minut utan att det sätt igen, om du då ska cirkulera hela vörten på 60 liter så tar det 24 minuter att få rätt temp i hela MLT:n .

Frågar därför att jag hade funderingar på att bygga cirkulering av vört och finjustering av temp.
Men blev lite inspirerad av ditt bygge att göra något "bättre", fast med mycket lägre ambitions nivå än ditt verk.

Har problem med en gammal diskmaskin pump jag har liggande.
Den verkar vara helt omöjlig att pumpa med lågt flöde.
Kan din cirkulationspump regleras till lågt flöde?

/Kjell

Hej
Är mycket imponerad av bryggverket och den fantastiska dokumentationen.

Har en fråga om hur man använder HERMS.
Används värmeväxlaren bara till att hålla temperaturen eller kan man göra stegmäskning också?

Justerar du tempen i HLT fär att ändra mäsktempen eller har man mycket varmare i HLT:N och justerar värmen ut från HLT:n mha flödet?

Om man antar att man sätter HLT tempen bara lite varmare än önskad ny önskad temp, (för att inte utsätta enzymerna för för hög temp.)

Då ska man först värma upp HLT:n och sedan måste allt vatten (typ 100 liter) gå igenom värmeväxlaren, tar inte det lång tid?
Hur stort flöde kan man ha utan att det sätter igen?


/Kjell

114

(4 svar, postad i Utrustning)

Jag har likande "problem".
Plattvärmeväxlaren är väldigt effektiv och kyler bra även med stort flöde.
Men med stort flöde så blir det ett stort sug från utloppet som suger till sig humlen som fastnar i "silen"
När jag stryper flödet en aning så försvinner problemen.

/Kjell

Det är inte mycket jäst i en flask bottensats och troligen är den mycket svag.
Den behöver propageras upp i flera omgångar för att bli tillräckligt stor o stark.
Mitt råd är att starta i god tid innan, om du nått mängd o aktivitet innan bryggdag så kan den vänta.
Att stå med en färdigbryggd vört och en jäst som inte är färdig är inte kul.

/Kjell

Jästnäring är viktigt om du har mycket lite eller ingen malt.
T.ex cider o mjöd.

Vissa (läst på amrikanska forum) hävdar att det blir bättre utjäsning även på öl, speciellt jästnäring som innehåller zink.

Jag har testat och delat upp en bryggning i två identiska hinkar och tillsatt jästnäring i bara ena.
Resultatet blev "ingen skillnad"

Det är möjligt att det har större påverkan om man har lite o svag jäst.

På starka brygder är det viktigare att jästen är i toppform.
Speciellt om en stor del av styrkan kommer från socker snarare än malt.
Så om det behövs så är det väl i dessa fall.

/Kjell

Om det är en sådan kraft att det blåser ut allt vatten så behövs väl inte vattnet.
Det blåser ut och inga läskigheter kan smita in.
När det lugnat dig så kan du fylla på med vatten igen.

Jag tycker att en kraftig jäsning bara är possitiv.
Enda risken är att den kraftiga jäsningen genererar värme som gör att du jäser varmare än du tror.

/Kjell

Skulle gissa att det inte funkar, fast man vet ju aldrig.
Tror att humlen släpper ifrån sig det den har ganska fort till vörten.
Sedan måste vörten (inte humlen) koka i 60 min för att all alpha syra ska isomisera o ge beska.

I så fall skulle man få nästan samma beska om man tog bort humlepåsen efter 10 min.
Fat det finns förstås ingen anledning att göra det.

Smakade du på kok två med begagnad humle?
Smakade den beskt eller inte?
Antar att du slog ihop dem till en jäshink så man inte kan smaka skillnaden nu?

Tror för övrigt att du gjorde rätt att ha humle i kok 2, humlen hjälper till att klarna vörten.

/Kjell

119

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Kan det vara ett missförstånd?
Det är vanligt att kommersiella bryggerier jäser weizen med weizen jäst steril filtererar och efterjäser kallt med lagerjäst.

Det lär förlänga livslängden (på ölet alltså)
/Kjell

120

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Knepigt det där med klasser.
Men en Wit är en belgisk öl som normalt har krossat vete (inte malt) typ 30%.

Weizen är tysk och då får bara malt användas(enl renlighets lagen).
Att weizen bock hade underjäst visste jag inte.

Proteinraster är väl till för att minska grumligheten som kommer med vetet.
krossat vete brukar jag koka först.

/Kjell

Har för mig att jag läst att humlen sötter blommor (kottar) när dagarna blir kortare.
Eftersom dagarna är långa långt in på hösten så börjar kottningen sent i sverige.
Då har det reda börjat bli kallt viket inte är bra för kottarna.

/Kjell

122

(4 svar, postad i Humlegården)

Men alla vi som har presentkort och andra som bara vill dela frakt kan förstås gå ihop med en gemensam beställning.

/Kjell

123

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej
För många år sedan gjorde jag en weisbeer.
Vid omtapp till sekundär smakade den ovanligt rent o friskt, inte som en weis förväntas smaka.
Efter ytterligare några veckor på hink hade den blivit en god lambic liknande öl.
Riktigt god.
Mycket belåten tappade jag den på flaska och gjorde ytterligare en sats på bottensatsen.
Efter en kort jäsning visade det sig att det smakade väldigt äckligt och fick hällas ut.
Flaskorna blev efter ytterligare någon vecka också völdigt äckliga och fick hällas ut.

De enda som jag har hört talas om som lyckas göra spontan jäst öl förutom belgarna är bryggerier som befinner sig mitt i stora äppelodlingar.
Äppelskalen lär innehålla någon sorts jäst.
Jan, kom inte din jäst ursprungligen från en spontaljäst äppelcider?

/Kjell

Hej
Mina erfarenheter av filtrering.
Från början gjorde jag som de flesta andra, spänner en tyllduk (typ gles gardin) över en hink och häller den kylda vörten över.
Det stoppar humle och andra större delar att komma i jästunnan.
Funderade dock på hur mycker som åker igenom.

Gjorde därför experiment genom att hälla den grovfiltrerade vörten genom motsvarande sil, men med betydligt tätare tyg.
Det fasnade mängder av grums.
Tyvärr så mycket att det snart täpptes igen.
Tar bort och tvättar o stereliserar kör igen och på nytt sätter det igen efter ett antal liter.
Ingen bra lösning.

Numera knyter jag en grov tyll tyg över hinken.
Har en lång remsa som ligger i en jastrull och som jag drar fram så att ena änden och lägger över hinken.
Börjar hälla tills det täpper igen, då drar jag bort den kläggiga delen så att ny fräsh filterduk kommer fram.
På detta sätt kan jag lätta filtrera med en fint filter utan en massa besvär.

Det kanske inte var något svar på din fråga, men.
ett filter av den typen på bilden som är grovt kommer att fungera "lika bra som att spänna en duk över en tunna".
Vill du ha finare filtrering kommer det att sätta igen.

Någon super filtrering som typ de gör på kommersiella bryggerier blir det aldrig på detta sätt.
Då används andra metoder.

/Kjell

Hej
Jag har besökt åtminstone två kommersiella småbryggerier som gör så.
Så det borde vara lungt.

Sedan kan man förstås grotta ner sig i teori.
Det är inte vörten i sig som behöver syret.
Utan jästen som behöver syret för att bygga cellväggar.
Om man syresatt den första vörten ordentligt så borde jästen vara stark efter en dag och extra syresättning av brygd två inte behövas.
I praktiken kommer det förstås in syre i alla fall när du häller på vört två.
Men någon extra syresättning tror jag inte behövs.

/Kjell