Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Björn Petersson
Jag har kollat på den här sidan där det mesta finns http://www.hobbybrauerparadies.com/produkte.html
Det verkar som 5/8" är det vanligaste (gängtyp?) men även 1/2" BSF fanns (på en kran). Tysk, lite svårnavigerad sida.
Titta under "Schankhähne, Behälter-Zapfsets" eller "Bierarmaturen, Bierleitungen" - handlar om "Flügelmutter" (eller andra muttrar) och "Tülle" (nippel).
Det bästa är väl om man kan få prova sig fram på något ställe.
En hypotes skulle kunna vara att om man tar ut den frysta humlen så kommer det att kondenseras en viss mängd vatten på humlen som man sedan lägger tillbaka. Detta kanske skulle kunna påverka hållbarheten på något sätt - om detta skulle kunna stämma har jag dock ingen åsikt om.
Hos Brouwland säljs också en bok om mjölksyrning av Annelies Schöneck - där på flamländska och franska. Men boken finns på svenska - jag har själv köpt den direkt av henne själv -för många år sedan då hon bodde och verkade i antroposofmetropolen Järna. Då köpte jag även krukor.
Boken och även allt annat som kan behövas finns bl.a. här http://www.kvarnspecialisten.se/
Bra att ha förutom kruka med tyngder är en stöt, kålhyvel och rostfri hink/bunke. Hyveln är bra när flera kilo kål ska strimlas - annars blir det jobbigt. Med stöten stöter man den strimlade kålen i det rostfria kärlet tills den vätskar sig - ingen extra vätska ska behövas när det gäller vitkål.
Kålen med vätska läggs i krukan och tyngderna trycks ner däruppå - vätskan ska täcka kålen. Dessförinnan ska 1-1,5 % salt ha tillsatts. Fyll inte mer än tre fjärdedelar av krukan.
Jag brukar vad gäller surkål även ha med äpplen, enbär, kummin och kyndel. Krukan är konstruerad så att kanten på locket ligger i en ränna där vatten fylls på och fungerar som ett vattenlås. Alltså samma funktion som jäsröret - här bildas också koldioxid som ska ta vägen någonstans.
Lyft inte på locket förrän jäsningen är över efter ett par veckor.
Man får väl se de här kalkylerna mer som riktlinjer. Jag tycker att ProMash mera "snällare" beräkning stämmer rätt väl. Erfarenhetsmässigt så har ölen ibland även blivit beskare än förväntat efter den här åldersberäkningen. Hembryggning kan knappast betecknas som "Rocket Science" - det är ju en del annat som spelar in i slutänden.
Det finns ju olika formler för IBU som visar olika resultat (Tinseth, Rager etc.) Jag läste nyligen om en test av några formler med vörter av olika OG och humletillsatser. Vörterna analyserades kemiskt. Överlag kom Tinseth närmast men för enstaka vörter kunde någon av de andra komma närmare.
I Promash finns en kalkylator för hur humlens ålder ska påverka alfasyran. Där tar man även hänsyn till faktorer för förvaringssätt (vakum, typ av påse etc.) och -temperatur samt typ (pellets, kottar etc.).
Alla humlesorter sägs dock inte ha samma hållbarhet - huruvida detta gäller alfasyran och/eller smak eller arom vet jag inte.
Hjärnan är en del av kroppen, enligt min uppfattning. Vad som händer där är det mänskliga psyket. Vi vet inte allt om hjärnan, oss själva och även det utanför samt alla samband däremellan . Både religionen och även vetenskapen i viss mån är abstraktioner, förenklingar av en till viss del ogripbar och ännu okänd verklighet, som vi behöver för en ångestdämpande kontroll av densamma.
Om du med "öppen jäsning" menar öppna jäskar så hade faktiskt Åbro öppna jäskar åtminstone fram till slutet av åttiotalet (då jag var där) - för lagerjäsning givetvis. Huruvida och på vilket sätt detta skulle kunna ha påverkat kvaliten vet jag inte.
Om man nästan alltid får samma mätresultat så skulle jag nog misstänka apparaterna även om man har två hydrometrar och Braumeister. Har du kollat med extern termometer på Braumeistern? Låna en annan hydrometer eller refraktometer. Själv har jag haft både dåliga och "alltför bra" utjäsningar (och lagom också). Men som sagt det kan vara något som "man alltid gör" men inte tänker på.
Man kanske kan trösta sig med att många som nu är igång här och vid vörtpannan kanske tidigare var skeptiska och svårflörtade fulölsälskare eller kanske inte ölälskare överhuvudtaget. Hur halkade jag själv in på det här ?
Man får väl välja om man ska vara pelarhelgon eller missionär. Jag kom och tänka på mormonerna som två och två, outtröttligt går och ringer på och försöker sprida budskapet. Det skulle kanske vara något. En ryggsäck med ett corneliusfat ... hm? Förresten hur många nya mormoner brukar det bli?
Tidigare fanns hos Wyeast en jäst med nummer 1742 och namnet "Swedish Ale". Jag tror att det är samma som nuvarande Ringwood Ale - som som vet säkert? Det lär ha funnits en koppling till Carnegie Porter.
I de amerikanska hembryggarnas tidning Zymurgy september/oktober 2008 har John Keeling, bryggmästare på Fullers, skrivit en artikel med en ingående beskrivning av man ska brygga ESB (och London Pride samt Chiswick Bitter) - inga hemligheter här alltså!
Lite referat:
Fullers "burtoniserar" allt sitt bryggvatten utom det som används till porter.
95% Pale ale malt, 5% crystal malt samt "lite" chocolate malt för färgen.
De köper malt från sju olika mälterier och vanligtvis blandar tre tillsammans till brygd: Bryggmästarens förklaring (min översättning):
"Vi gör det av en viktig anledning - jag får nämligen sju flaskor whisky varje jul - något jag försöker hålla hemligt för vår inköpsavdelning."
Humle: Target i början av koket, "late copper hop" med Northdown och Challenger, Goldings och Target "to the fermenter", Goldings "in maturation" och Goldings "in cask (dry hopping)".
De brygger Golden Pride, ESB, London Pride, Pale Ale och Chiswick Bitter från en enda mäsk "as a party gyle". De mäskar i två kärl 60 minuter och lakar ut från båda in till den första vörtpannan. När den är full fortsätter de in i den andra. I den första har sedan vörten ett OG på c:a 1080 och i den andra 1020. De tillsätter sedan 75% av humlen i den första pannan och resten i den andra och kokar i en timme.
Man blandar sedan vörten från de två pannorna i olika proportioner beroende på vilket (hur starkt) öl det ska bli.
De använder sin egen jäst men bryggmästaren säger "men vilken annan engelsk ale-jäst som helst" passar bra. Sedan 3-4 dagars "active fermentation" och tre dagars "settling". Därefter tre veckors "maturing" med Goldings i tanken.
Han anser att det är viktigt med "a strong floral hop aroma" och bäst till detta är Goldings.
Glaskulor av olika format går väl att få tag på både här och där ex. leksaksaffären.
Om man på något sätt skulle kunna koppla denna tråd till något som det här forumet vanligtvis brukar ägna sig åt så skulle det vara alliansens inställning till alkohol i allmänhet och hembryggning i synnerhet.
Med moderata alkoholliberaler och antialkoholfundimentalistiska kådisar i samma soffa så förstår man att på detta område presenteras inga manifest. Här kan nog sd skära pipor i vassen. Men det finns många nykterister bland aktiva socialdemokrater men färre bland dom som röstar på dom tror jag. De gröna är här ett frågetecken. Det finns dock ekologiska bryggråvaror och energisnåla bryggtekniker. Vänsterpartiet? - varför tänker jag på Lars Werner och Jeltsin, och hon...?
"Sytråd"? - ett slanguttryck (det blev lite vitsigt helt oavsiktligt) för en tunn slang med bara c:a 4-5mm ytterdiameter. Ofta lite styv (av lite hårdare plast) för att kunna användas i kopplingar typ John Guest (ett fabrikat).
Jag tror också att man kan kyla vörten efter avslutad kokning i en sådan här gryta genom att släppa ut ångan i mellanrummet och sedan pumpa in ett kylmedium ex. vatten och glykol. Jag tror att det finns sådana med den funktionen från början eftersom mat som ska kylas ner måste bli nedkyld snabbt och effektivt.
Säger man H-bomb i det här forumet så bör det väl betyda humlebomb (USA är väl föregångsland i det här sammanhanget också).
"Hydrogen" är inte svenska och det är väl därför det förvirrar. Man kan läsa en hel del roligt när exportörerna ska få till det när något ska till Sverige. Dom litar väl på datorn när de översätter.
Ex. "tillverkningsamnen" istället för innehåll - logiskt i och för sig - men inget som jag lärde mig i skolan. Ibland hittar man också någon slags konstruerad skandinaviska - kanske för att spara tid och plats eller att man inte har å, ä och ö på tangentbordet.
Jag minns det här ölet - vi östgötar drack väl det mesta - själv minns jag också min första stora upplevelse av ett GOTT öl i butiken- det var Pilsner Urguell som jag hittade på på dåvarande Tempo (numera Åhléns/Hemköp) - det drogs sedan in temporärt eftersom de upptäckte att det var för starkt för att kallas mellanöl(!). I övrigt var väl urvalet inte alltför vidlyftigt. Ett annat intressant öl som försvann var Kellermeister Alt -en altbier som bryggdes i öppna jäskar (!) av Wårby innan det köptes upp av Spendrups. Jag är dock inte säker på om det var ett mellanöl.
När det gäller det här porskryddade ölet så minns jag att smak och arom av de här kryddörterna inte var speciellt framträdande - knappt märkbart. Men var det inte det här ölet som kallades Röde Orm? Eller blandar jag ihop det med något annat - mjöd/öl med en del av dessa kryddor?
De verkar ju intressanta, det fanns ju också sådana på 40 liter. Men det var knapert med tekniska data - ex. vilken effekt hade de? Man brukar väl inte koka gluhwein (tänk på det göttaste).
Ja Portugisen, låg WAF (den går kanske att höja - se nedan). Jag har ingen Braumeister (än) men kokar i ett 50-liters kärl som placeras i badrummet (med öppet fönster). Jag bor på plan 2 i ett trevånings hyreshus från 60-talet (inte särskilt bra ventilation). Det känns i hela trapphuset (ingen granne har klagat, jag kan i så fall kontra med att flera förpestar med rökning på balkongen). Kommentarerna från familjen kom tätare förr (det har gått några år) men de verkar ha resignerat.
Varför inte försöka med känslor - när anmärkningarna kommer - börja gråta - säg att det krossar ditt hjärta om du inte får hålla på med en av de få saker som gör dig lycklig - förutom din fru får du väl lägga till.
Jag har använt Simcoe en gång, vet ej årgången. När jag öppnat påsen och luktat på de brunaktiga kottarna så tänkte jag - den här humlen får inte ge ett smak- och arombidrag till mitt öl.
Den fick dock agera bittergiva i ett öl som uppskattades av "folket" på SM 2009. Det blev silver i tredje klassen, starkare öl.
Kanske den här humlen har kortare hållbarhet?
Jag har börjat använda isopropanol som jag köpt på Kjell & Co. Den är 99,5 %-ig och det kanske är möjligt att också späda den med vatten. Jag har sett preparat för ytdesinfektion som bara innehåller 45 % isopropanol.
Jag testade med att spruta på en yta och lät det dunsta. Jag fuktade sedan och smakade - ingen som helst bismak. Preparat som innehåller etanol kan vara denaturerade med Bitrex - färg- och luktlöst men smakar mycket beskt!
Komplicerade beräkningar kan man kanske hantera med datorn men det finns ett mera handfast sätt att komma runt alkoholproblemet (inte något av Folkhälsoinstitutets).
Ta en viss mängd av vätskan som skall mätas och notera (eller memorera) mängden. Koka den så länge att volymen minskat så mycket att man kan förmoda att så gott som all alkohol har kokat bort (har lägre kokpunkt än vatten och försvinner först). Tillsätt sedan så mycket vatten så att den ursprungliga volymen uppnås och mät vid rätt temperatur (gäller väl med hydrometern).
MÅSTE man ha in luft till real-alen för att den ska smaka bra (eller rätt)? Räcker det inte med att bara så mycket CO2 tillsätts för att fylla på för den minskade volymen vid avtappning utan att man direkt trycker ut med kolsyra. Ska fatet tömmas i ett svep kanske man inte behöver bry sig om CO2, men om man tar lite då och då själv bara.... Någon nämnde att bara kanske släppa in lite luft i början för att få den "rätta" processen.
Hobbybrauerparadies (candirect) i Tyskland har ett tillbehör så att man kan bygga om ett Corneliusfat på ett enkelt sätt och få samma flottörfunktion för avtappningen som de här engelska plastfaten.
Man kapar helt enkel av en del av vätskeröret inne i faten och sätter dit en slang med flottör. På så sätt sker avtappningen från nära ytan där ölet är klarast (med större sannolikhet). Vill man inte offra röret kan man åtminstone på stora fatet byta ut röret mot ett rör från "halv"-fatet (säljs där som tillbehör).
Det är ju bra med real ale (nästan i alla fall Christer) i fatet och med humle och isingglass mm på botten.
Humlebladet → Inlägg efter Björn Petersson