I de amerikanska hembryggarnas tidning Zymurgy september/oktober 2008 har John Keeling, bryggmästare på Fullers, skrivit en artikel med en ingående beskrivning av man ska brygga ESB (och London Pride samt Chiswick Bitter) - inga hemligheter här alltså!
Lite referat:
Fullers "burtoniserar" allt sitt bryggvatten utom det som används till porter.
95% Pale ale malt, 5% crystal malt samt "lite" chocolate malt för färgen.
De köper malt från sju olika mälterier och vanligtvis blandar tre tillsammans till brygd: Bryggmästarens förklaring (min översättning):
"Vi gör det av en viktig anledning - jag får nämligen sju flaskor whisky varje jul - något jag försöker hålla hemligt för vår inköpsavdelning."
Humle: Target i början av koket, "late copper hop" med Northdown och Challenger, Goldings och Target "to the fermenter", Goldings "in maturation" och Goldings "in cask (dry hopping)".
De brygger Golden Pride, ESB, London Pride, Pale Ale och Chiswick Bitter från en enda mäsk "as a party gyle". De mäskar i två kärl 60 minuter och lakar ut från båda in till den första vörtpannan. När den är full fortsätter de in i den andra. I den första har sedan vörten ett OG på c:a 1080 och i den andra 1020. De tillsätter sedan 75% av humlen i den första pannan och resten i den andra och kokar i en timme.
Man blandar sedan vörten från de två pannorna i olika proportioner beroende på vilket (hur starkt) öl det ska bli.
De använder sin egen jäst men bryggmästaren säger "men vilken annan engelsk ale-jäst som helst" passar bra. Sedan 3-4 dagars "active fermentation" och tre dagars "settling". Därefter tre veckors "maturing" med Goldings i tanken.
Han anser att det är viktigt med "a strong floral hop aroma" och bäst till detta är Goldings.