Sökalternativ (Sida 1 av 2)

Egentligen skulle man ju kunna klara sig med en gammal hederlig "analog" våg, typ gammal hushållsvåg, för att väga malt med, de går att hitta rätt billigt begagnade, och sedan ha en riktig finvåg till humle o dyl.

Kul att fler brygger i vårt avlånga land en söndag som denna. En brown ale står på spisen och puttrar just nu...

De menar förmodligen den gamla, mindre påsen som man behövde göra förkultur på. De nya XL-påsarana räcker till 20 liter öl utan problem om de är någorlunda färska.

Grymt bra länk. Tack för den!

Om man använder promashs verktyg för att räkna om vörtstyrkan beroende på temperaturen så får man 1043 Öchsle vilket alltså inte stämde (43x23=989; 989/10=98.9) Vad gör promash fel? Jan, vad har du för kalibreringstemperatur för din hydrometer? Jag vill gärna kunna lita på promash så det skulle vara gött vi kan gå till botten med det här...

När ämnet rågmalt ändå är uppe så vill jag gärna dela med mig av ett recept som jag bryggde för ca 2 månader sedan och som nu börjar bli riktigt smarrig och som jag verkligen kan rekomendera för den som gillar rågmaltskaraktär. Ett riktigt hopkok av allt möjligt, både när det gäller malt och humle. Rågen känns tydligt och bidrar med fin rondör och en nästan "bock-aktig" maltighet. Håll till godo:

OG:1066 FG:1015 BU:36

10 Liter

1.6 kg Pilsnermalt
0.65 kg Rågmalt
0.25 kg Melanoidinmalt
0.20 kg Rågflingor (förklistrade genom kok 1/2 timme)
0.20 kg Crystal malt

10 g Northern brewer 60 minuter
20 g Tettnanger 20 minuter
15 g Tettnanger 0 minuter
15 g Fuggles 0 minuter

Stegmäskad, 15 minuter proteinrast vid 52 grader, 50 minuter försockring vid 66 grader, utmäskad vid 78 grader.

Kokad 90 minuter.

Jäst med Brewers Choice Scottish ale vid ca 17 grader.

Den smakar lite som ett mellanting mellan en bock och någon slags skotsk ale med en massa rågbröd i doft och smak, ganska skumt och misslyckat tyckte jag först, men den har verkligen tagit sig. Hurra för rågmalt!

Ett kort off topic inlägg angående termometrar:

Jag har under det senaste halvåret förbrukat inte mindre än tre stycken digitala hushållstermometrar av den typ som finns överallt och kostar ca 140 spänn. De har en tendens att balla ur fullständigt efter en tids användning, framför allt om de utsätts för hög temperatur under lång tid. För de slantar som jag lagt på denna skit (självklart inga sparade kvitton) så skulle jag kunna köpt en digital labtermometer istället, vilket jag också kommer göra när den som jag har nu klappar ihop. Någon mer som har samma erfarenhet eller har jag haft extrem otur?

Visst blir det någon slags jäsning om man inte tillsätter jästkultur till fruktmust. Jag bryggde en hel del vin förr om åren och jag kan intyga att det bor många roliga organismer på fruktskal. Man skall däremot vara väldigt lyckligt lottad om man lyckas få ett bra fruktvin genom att förlita sig på enbart dessa kusar. Det är en minst sagt vild blandning av organismer som i nio fall av tio ger en dryck som närmast liknar vinäger med en rutten ton. Jag gjorde en del experiment med spontanjäst fruktmust av helt obehandlad frukt från den egna trädgården (mosa, blanda med lite vatten och se vad som händer). För det mesta blev det skit. Därför förordar jag att man använder rejäla förkulturer av renodlad vinjäst vid fruktvinsbryggning.

För att kunna räkna på alkoholhalt och förjäsningsgrad så ska du mäta densiteten två gånger:

1. Innan du tillsätter jästen till vörten eller direkt efter att du tillsatt jästen. Det viktiga är ju att jästen inte börjar mumsa i sig sockret i vörten. Om man häller i en stor förkultur så kan det vara bra att tänka på den påverkar densiteten.

2. När ölet är helt utjäst.

Mycket viktigt för att få korrekta mätvärden är att man mäter densiteten vid den temperatur som öchlemätaren är kalibrerad för. Det brukar stå på mätaren.

Angående jästen så skulle jag tillsätta hela påsen. Det gör ingen skillnad i smak så länge det inte är några extrema mängder jäst. Någon gånger då jag hade riktigt mycket jäst (= 1/2 liter tjock slurry på 10 liter öl=total utjsäning på ett dygn) så tyckte jag att det påverkade smaken negativt. Men en påse på 10 eller 25 liter gör ingen skillnad som jag ser det. Det är bara bra för att få igång en säker jäsning.

Det är så typisk det där med att lagra starkt öl. Ju färre flaskor man har kvar desto godare är det (nästan alltid)! Det är något av en evig kamp. Att det sedan är en hembryggd vilket ofta ger drickandet en krafitgt nostalgisk känsla gör bara saken ännu mer bitterljuv!

Jag håller inte riktigt med peps om Irish ale. Jag har bryggt förträffligt (iallafall i mitt tycke) amerikanskt brown ale på den jästen. Men smaken är ju olika, jag har hört flera som inte gillar den jästen till annat än stout.

Det skulle vara väldigt spännande att höra lite om resultatet när "fusk-lambiken" är färdigbryggd! Jag har haft funderingar på något liknande men inte kommit till skott.

Det som talar för att det blir lambic blend är också priset. Det är en ganska brutal prisskillnad mellan den och att köpa de olika organismerna separat.

Jag har en särskilld förtjusning för kriek, särskillt girardin och boon av de få jag har druckit. Vad jag har läst så använder de bryggerierna ett särskilt belgiskt surkörsbär som bara odlas lokalt. Vad finns det i våra svenska trädgårdar som skulle kunna funka som surrogat?

Den där boken låter mysig, får bli en liten beställning på den...

Hejsan och välkommen hit!

Kul att du fastnat för ölbryggning! Jag ska försöka svara på några av dina frågor utifrån mina erfarenheter:

1. Primärjäsningen kan du utan probelm göra i en 30liters jäshink även om du bara brygger tio liter åt gången. Däremot är det lite kinkigare med sekundärjäsningen. Förr så sekundärjäste jag alla mina små tioliterssatser i en 25litersdamejeanne och det blev helt OK, men jag tycker det är bättre att försöka använda jäskärl av rätt dimensioner, framför  om man har tänkt lagra ölet i sekundärjäsningskärlet. Dessutom är det mycket enklare att handskas med små damejeanner, särskillt om man bor i lägenhet med begränsat utrymme.

2. Ja. Det finns de som har bättre koll på jäst här i forumet, men min åsikt är att så länge man är noggrann med renligheten så fort man hanterar jästen och ser till att hålla koll på sin kultur (Luktar den OK? Smakar den OK?) så kan man hålla igång en jäst rätt så länge utan problem. Prova och se är mitt tips.

När jag är inne i en bryggarperiod och brygger varje vecka så håller jag igång jästen genom att helt enkelt tappa om mitt förra öl under kylningen av den nya stamvörten. När kylningen är klar så häller jag bara på den nya vörten på jästkakan i hinken och jäsningen kommer igång med detsamma. Minimerar böket med jästhantering och ger en säker jäsning enlig mig.

3. Det där med kolsyran är ju såklart en smaksak och beror också på öltyp. Jag ser bara fördelar med att tillsätta sockerlag till hela ölet istället för att tillsätta till varje flaska. Man får en jämnare resultat och det är cirka 1000 gånger bekvämare. Jag räknar som standrad med 5 gram strösocker per liter öl. Detta löser jag upp i några matskedar vatten till en sockerlag som jag tillsätter precis innan tappning. Sen kan man justera lite uppåt eller nedåt beronde på öltyp.

4. Jag brukar låta flaskorna stå ca 2 veckor i rumstemperatur efter tappningen för att få kolsyrejäsning. Efter det kan man ställa dem svalt för lagring, 10-15 grader är optimalt för ale i min mening. Hur länge ölet behöver för att gotta till sig beror på vad det är för öl. Ju starkare desto längre lagringstid kan man säga lite grovt. Tipset är att prova. Drick någon flaska i veckan och se när du gillar det bäst. Det är alltid kul att se hur ett öl smakutvecklas. Tyvärr är ölet ofta som godast när den sista flaskan högtidligen töms. Pust och stånk, då måste man ju brygga igen! Typiskt!

5. Har aldrig använt isinglass så jag kan tyvärr inte komma med några råd.

Oj detta blev ett långt svar. Hoppas du kan ha nytta av det. Lycka till med första helmaltsbryggningen!

/olof