Ser ju precis ut som tesilen jag har hemma.
TyP denna, finns säkert i flera olika storlekar om man letar lite:
http://www.tehusetjava.se/shop/product/ … -1710.aspx
Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Leonard
Ser ju precis ut som tesilen jag har hemma.
TyP denna, finns säkert i flera olika storlekar om man letar lite:
http://www.tehusetjava.se/shop/product/ … -1710.aspx
Hej!
Hur stor var satsen du bryggde?
Förvisso sant, men kan vara bra att ha för att se om termostaten skulle flippa ur.
Borde väl gå bra med något sånt här?
http://www.clasohlson.com/se/Termometer/36-1270
Har nyligen införskaffat ett kylskåp som det ska jäsas i. Har även en UT-200, men tänkte att det kan vara bra att ha ytterligare en termometer att kontrollera med. Kör ni någon extra termometer och i så fall vilken modell?
Jag har aldrig tidigare använt mig av syramalt, men tänkte nu ge mig på ett försök att brygga en Blonde (OG 1,060) med så pass mycket syramalt i mäsken att ölet sedan upplevs syrligt. Inte jättesurt, men en markerad syrlighet.
Är det något som har ett hum om hur mycket syramalt som kan tänkas behövas för att uppnå detta?
Okej!
Vad tror du om uppstegningen 100ml --> 300ml --> 1000ml där jäsningen får pågå 1 vecka i varje steg. Det kanske är lika bra att låta bli att dekantera bort vörten över jästkakan och istället bara fylla på med ny vört?
Nej, det är sant.
Så hur länge lät du dina förkulturer av Fantome stå innan du dekanterade av vörten över jästkakan?
Jag har tänkt brygga ett öl med flera stammar av Brettanomyces, helt utan Saccharomyces. Jästen kommer jag odla upp från en kommersiell ölflaska.
Problemen jag ser med att odla upp jästen är att de olika stammarna av Brettanomyces växer olika snabbt, vilket i så fall gör att den jästblandningen jag tillsätter till min vört inte är likadan som den i flaskan.
Dessutom vet jag inte hur bra Brettanomyces är på att flockulera. Häller jag av vörten över sedimentet i förkulturen, så försvinner kanske någon Brett-stam.
Hur tänker ni här och hur hade ni gjort?
Samma problem finns ju även om man vill göra förkultur på jästblandningar med flera stammar av Saccharomyces samt blandningar med mjölksyrabakterier.
Kan man på något enkelt sätt se om det finns två kompressorer i en begagnad kyl/frys-enhet?
Tack för informationen! Ja då känns det ju enklare och kanske billigare att köpa dom var för sig. Eller vad gissar du att man behöver lägga på ett nytt sådant delat frys/kylskåp?
Jag har tänkt köpa ett halvhögt kylskåp att ställa jäshinkar i för att kunna kontrollera jästemperaturen. Jag har även tänkt att köpa en halvhög frys, som ska ställas ovanpå kylskåpet där jag kan förvara humle, frukt och jäst.
I och med att det finns färdiga enheter med kyl och frys tillsammans så borde ju en sådan enhet vara smidig att använda. Dock har jag insett att de flesta av denna modell endast har en kontakt. Skulle jag vilja styra temperaturen i kylskåpet med universaltermostaten UT200 så skulle den även stänga av frysen då temperaturen blir för låg i kylskåpet. Och det vill jag ju såklart inte. Jag vill att frysen ska hålla en konstant temperatur på -18 C medans kylen ska gå att styra med universaltermostaten.
Är det någon som har en lösning på detta problem? Går det på ett enkelt sätt att koppla frysen ifrån kylen så att de drivs med separata kontakter?
Alternativet är ju såklart att köpa en halvhög kyl och en halvhög frys, dock sparar jag nog en slant om det här går att lösa. Själv har jag inte särskillt mycket kunskap inom elektronik.
Problemet är väl att det inte finns något enkelt förhållande mellan pH och upplevd syra i ett öl. Bland annat högre restsötma gör upplevelsen av ett öl mindre surt, trots ett lågt pH. Exempelvis har Coca Cola ett långt lägre pH än de suraste lambikarna, ändå upplevs den inte sur på grund av allt socker.
Det du missar i metabolismen hos Lactobacillus är att de heterofermentativa bakterierna inte producerar ekvivalenta mängder alkohol/koldioxid och mjölksyra. Från en glukosenhet produceras antingen två etanolmolekyler eller två mjölksyramolekyler. Även andra ämnen kan syntetiseras från en glukosenhet och vad som ska produceras beror på tillgång och efterfrågan av olika ämnen som behövs i metabolismen. På så vis kan bakterierna efter att försurningen gjorts övergå till att enbart producera alkohol och koldioxid för att jäsa ut ett svagt öl.
Lactobacillus kan bilda pellicles trots att de kräver en anaerob omgivning, så det argumentet tror jag inte på.
Låter vettigt tycker jag!
Använder man Brettanomyces som sekundärjäst och vill ha ett funkigt öl, så vinner man på att använda en primärjäst som skapar mycket fenoler och estrar (exempelvis en saisonjäst). Då kan bretten arbeta med de bildade fenolerna och estrarna för att producera nya ämnen som vi uppfattar som funkiga.
Dock har Weinkeller också rätt i att en högre restsötma också ökar funkigheten i ölet.
Syran har hållt sig konstant i båda mina öl efter buteljering.
Något jag reagerade på var att min egenuppodlade bakteriekulur gav en ganska schysst hinna på vörten, medans White Labs Lactobacillus inte alls gav någon form av pellicle. White Labs variant gav ett väldigt friskt öl som var vinöst syrligt, enligt mig mycket trevligt. Har även provat en annan hembryggd gjord med samma Lactobacillus, som fått en champagneliknande karaktär. Inbillar mig att det kommer av bakterierna ihop med hög utjäsning.
Ang. propageringsmängd så verkar det krävas väldigt få celler i och med den snabba tillväxten i jämförelse med jäst. Själv använde jag en 50ml förkultur på bakterierna till 12 liter vört.
Jag har provat både att odla upp bakterier ifrån malt och att jäsa med White Labs rena Lactobacillus delbrueckii, som är heterofermentativ. Wyeast's Lactobacillus är däremot homofermentativ, vilket borde ge en högre syra. Brygger man en svag vört med hög utjäsbarhet kan man jäsa en berliner weisse med enbart heterofermentativ Lactobacillus, då den även bildar alkohol och koldioxid.
Bakteriekulturen från malten odlades vidare i 5 generationer innan jag tyckte att resultatet smakade tillräckligt rent och fräscht. I och med att denna kultur inte är helt ren Lactobacillus så har den gett en lite funkig smak åt ölen som jag uppskattar. Läs mer om utförandet här: http://spritkoket.blogspot.se/2014/01/o … -malt.html
Om kulturen blir lyckad beror på vilka mikroorganismer som sitter på malten du använder. Jag skulle inte säga att någon maltsort är bättre än andra att använda. Dock skulle jag inte tro att hårt rostad malt är lika bra att använda. När jag gjorde en liten testsats med min kultur och släppte in syre fick jag en öl med mycket ättiksyra och etylacetat, vilket inte var helt trevligt. Därför är jag nu noga med att hålla omgivningen anaerob.
För att skapa en anaerob (syrefri) miljö åt bakterierna, så fyllde jag jäshinken med koldioxid från tub innan vörten försiktigt hälldes ner. Detta motverkar att vörten syresätts då koldioxid har högre densitet än syre och alltså lägger sig som ett skyddande lager över vörten. Självklart ska man även undvika att syresätta vörten på andra sätt.
Båda gångerna lät jag bakterierna arbeta vid 25 gr C där jäshinken placerades i ett vattenbad med en akvariedoppvärmare för att hålla temperaturen.
Temperaturen tror jag spelar mindre roll, eventuellt tar det bara längre tid för bakterierna att bilda den önskade syran. Det viktiga är snarare att skapa en anaerob miljö åt bakterierna.
I båda fallen lät jag vörten fermenteras av bakterierna i 3-5 dygn innan Saccharomyces tillsattes från en förkultur. Till en berliner weisse skulle jag rekommendera US-05 eller liknande jäst med så lågt smakbidrag som möjligt.
Jag tyckte att syran i bägge ölen blev för låg, men det löste jag enkelt genom att tillsätta en lämplig mängd mjölksyra vid buteljering.
Lite konstigt att min pseudolambik hade dessa toner redan innan flasktappning i så fall.
Nästa svar från Michael.
"If anything I seem to get the most in pale beers with wheat (turbid mashed or otherwise). Reyeasting at bottling with wine yeast seems to reduce the intensity and duration though."
Fick svar på mejl från Michael, som driver The Mad Fermentationist.
"My best guess is that it is an intermediary Brett character, maybe tetrahydropyridines. Likely the Brett getting going with the simple sugars from priming, give it a few months and it will fade."
Hur ser din bryggprocess ut?
Precis som ekstedt skriver, så kör jag BIAB.
Utöver att jag fått smaken i min pseudolambik, så har jag faktiskt också fått den i ett annat öl som jästes med WLP013: http://spritkoket.blogspot.se/2013/11/i … stout.html
Teorin om proteiner och mikroorganimser låter intressant och tåls definitivt att tänkas mer på.
Vetedegstoner har jag fått i ett par öl, brygda dels med och dels helt utan vete. "Felsmaken" tycker jag kan beskrivas som vetemjöl blandat med lite vatten alternativt smaken av kokt ris, alltså lite spannmålsaktig. Den kommer alltid i eftersmaken och är inte direkt otrevlig, utan mer störande.
Efter att ha diskuterat med andra hembryggare om varför denna "felsmak" uppstår, och inte kommit fram till något vettigt svar, så provar jag istället här.
Är det någon som vet varför ett öl får vetedegstoner och vad det beror på?
Humlebladet → Inlägg efter Leonard