Sökalternativ (Sida 99 av 100)

Du får ett fruktigare öl mer likt ale än pilsner när du jäser varmare.
Ju varmare du jäser desto mer jäsbiprodukter bildas.
Dessa är så kallade estrar, fenoler och högre alkoholer.
De behöver inte smaka illa utan kan vara riktigt trevliga så länge det inte för höga nivåer av de olika ämnena.

Var kan man hitta det gamla forumet?
Det fanns en del matnyttigheter i det som vore bra att ha tillgång till.
God fortsättning önskar Kenneth

Isöl eller sk ice beer är mycket riktigt frusen.
Iskristallerna klumpar ihop sig med proteiner och troligen en del tanniner och andra ämnen.
Dessa filtreras bort och man tillsätter därefter rent vatten för att återställa alkoholhalten.

Tyvärr så försvinner mycket andra smak och aromämnen precis som vid annan filtrering av öl. Detta leder förvisso till en mer stabil produkt men rätt smaklös.
Allt i den heliga Mammons namn!

Vad är det förresten för fel med bra traditioner?

En lång kall (~0ºC) lagring är i princip ett "måste" för att få den rätta lagerkaraktären. Det behövs för att långsamt bryta ner ett antal oönskade ämnen samt fälla ut proteiner så man slipper köldgrumling. Beskan mjuknar också och ölet får en mer harmonisk balans.
Samtidigt ska temperaturen vara så låg att inte några nya oönskade reaktioner äger rum, till exempel oxidering eller nybildning av estrar och fenoler.

Det är en klart märkbar skillnad på öl som lagrats varmt eller kallt.

Jästemperaturen och jästen avgör till mycket stor del hur mycket estrar, fenoler och högre alkoholer som bildas. Ju varmare destor mer "snusk" bildas och desto längre kall lagringperiod krävs.

Om någon undrar så är det inte många kommersiella bryggerier som har en rejäl lagring idag. Det blir alltför dyrt. Som hembryggare behöver man inte tänka på det utan kan ta sig tid att producera öl av högsta kvalité!

Ja det verkar bättre än de silikonsprayer som säljs i Sverige. De jag hittade var giftiga och brandfarliga!

Kalldruven bidrar inte till köldgrumling så vitt jag vet.
Den avskiljer du vid omtappningen enklast då den sedimenterat ordentligt.
Köldgrumlingen är mindre proteiner(kedjor) än vad kalldruven består av.
Om du vill få bort köldgrumling effektivt utan att lagra bort det så kan jag rekommendera gelatin. Det fungerar utmärkt som klarningsmedel.

Innan du tappar upp på flaskor eller fat så rör du ut lite gelatin i varmt vatten så att dete löser sig ordentligt. Tillsätt sedan röran i ölet under försiktig omrörning. Vänta någon dag och tappa sedan upp ölet. Jag gjorde det med en pilsner som inte ville klarna och den blev helt blank.

Jag tycker det låter som en väldigt hög temperatur på mäskningen.
Om jag gör ljus lager brukar jag alltid gå efter George Fix idéer.
Han hade ett enkelt schema:
40-50-60-70 ºC i 15-15-30-30 minuter.

För att optimera det så har jag justerat det till
40-50-62-72 ºC i 15-15-30-30 minuter.

Ev så skippar jag 50ºC rasten och bara låter temperaturen öka från 40-62ºC medelst tillförsel av värme så att temperaturökningen är 1ºC/minut.

Sedan när det gäller utbyte så är mjölksyra bra att tillsätta i lakvattnet såvida du inte redan använder ett lätt surt vatten.

Största faktorn på utbytet är dock hur själva lakningen utförs och hur din utrustning ser ut. Det får inte rinna för fort. Det finns en formel som jag läst någonstans som gör att man kan räkna fram den optimala lakningshastigheten för sin utrustning.
Jag tror det var Kjell Eriksson i Uppsala som skrev om detr för några år sedan.
Troligen på "bryggaren".

Hittade faktiskt formeln i bryggarens arkiv
Den optimala lakningshastigheten fås enligt formeln 0.075L/dm2 och minut.
Jag vet inte varifrån siffrorna kommer men jag vet att jag räknade på min utrustning och kom fram till att det verkade stämma rätt bra.

Jag tror inte att du behöver göra diacetylrast.
Dvs låt den jäsa ut och lagra ordentligt så jästen för chans att bryta ner diacetylen. Alt-bier jäst är lite seg och behöver gott om tid på sig vad jag vet.

Om jag förstått det rätt så undrar du om smak och arom utbytet ändras beroende på vörtstyrkan?
Kort svar, det gör det säkerligen eftersom nästan alla ämnen interagerar på ett eller annat sätt i ölbryggningen. Frågan är dock hur mycket och åt vilket håll (mer eller mindre?).

Med ökad vörtstyrka kommer i regel också högre alkoholhalt, högre restsötma och mer estrar och fenoler. Detta bidrar till att dölja humlesmak och arom som ofta är mer subtila. Så vill du ha relativt lika mycket humlearom och smak i ett starkare öl jämfört med ett svagare öl så ska du troligen kompensera genom att öka mängden humle.

Hur mycket är lite svårt att säga. En ansats är att anta ett enkelt linjärt förhållande mellan gram humle/liter och vörtstyrkan i Öchsle.
För dig som inte vet vad Öchsle är så är det samma som OG - 1.000

Exempel där vi tar nummer 1 som referens:
Öl #1: 40 Öchsle och 1 gram humle/liter för smak resp. arom
Öl #2: 60 Öchsle ger 1,5 gram humle/liter (60/40 = 1,5)

Som Fredrik brukar säga. Det kan underlätta att utgå från ett antagande och därefter korrigera än att inte ha något att utgå ifrån.

Snart är det jul och då ska jag dricka upp mina Traquair Jacobite ale som jag köpte i Skottland i somras

Kalciumsulfat brukar lösa sig bra.
Jag tror du tänker på Kalciumkarbonat.

Generellt så är det dock i regel alltid lättare att lösa salterna i mäsken än i vatten på grund av att mäsken har lägre pH.

Dvs tillsätt kalciumsulfatet när du har blandat ihop vatten och malt => mäsken.
Rör om ordentligt så ska det inte vara ett problem.

Ha det så kul på bryggardagen

mvh Kenneth

Nottingham jäser förvisso väldigt rent utan en massa estrar od. Men om du vill göra en så bra lager som möjligt så ta hellre en SafLager. Enkel att använda och relativt billig.

Angående utspädning så gör jag i princip alltid det. Jag kokar dock upp vattnet snabbt och kyler det för att dels få bort ev snusk samt även kloret i vattnet.  Därefter spär jag ut vörten till lämpligt OG.

Beskan minskar visserligen lite men ta till lite i överkant när du har i beskahumlet så att du har marginal. Under lagringen så bryts en hel del av beskan ner.
Vad gäller humlebeska beräkning så blir det runt 32BU om jag räknar på alfasyrahalt på 4. Det verkar rätt OK.  Vad gäller smak och arom givorna så tycker jag personligen att det är lite snålt. Men det är upp till var och en.

10 grader är helt OK att primär och sekundärjäsa i. Om du primar flaskorna bör de också stå i runt 10 grader tills dess att kolsyran utvecklats. Sedan under lagringen i 6-8 veckor bör du försöka få lite kallare om möjligt för bästa resultat.
Håller vädret i sig som nu så kan du ha det på balkongen eller garaget om du har sådant.

Det är tufft att brygga en lager som sin första helmaltsöl.
Lycka till!

mvh Kenneth