Finns ingen anledning att vare sig vaska eller tappa om. Med tanke på nuvarande SG så verkar den ha börjat jäst klart. Låt den stå varmt några dagar till, sedan eventuellt kallkrasch och tappning.

Dåligt skum och högre alkoholer är två bieffekter av för mycket jäst. Man har dock rätt mycket felmarginal åt båda hållen.

Man ser ofta påståendet att det är bättre med för mycket än för lite jäst, men jag har dock aldrig sett det motiveras ordentligt.

SimonC skrev:

Förutsatt att den är färsk så är en smack pack beräknad till 20 liter 1.050 vört.

Amen! Och innan någon nu får för sig att inflika att det enligt bryggprogrammet X eller jästmängdskalkylatorn Y krävs det dubbla, så kan man med fördel läsa denna reddit-frågestund med Neva Parker där hon reder ut detta:

https://www.reddit.com/r/Homebrewing/co … ker_white/

Man får skrolla ner en bit innan detta kommer upp, men kontentan är att den jästmängd som ofta anges (1 miljon celler/ml/Plato) gäller för återanvänd jäst. Jäst som är uppodlad i ett labb är i mycket bättre skick när den är färsk, och då krävs det endast halva mängden.

I den här tråden diskuteras recept och upphovsrätt som en sidodiskussion: http://www.shbf.se/bryggaren/viewtopic. … mp;t=11734

Som sign. CalleT påpekar så är knappast recept möjliga att skydda, det är därför det finns "hemliga recept" såsom exempelvis kryddblandningen till Apotekarnes Julmust.

Även receptet till Coca-Cola är väl hemligt vad gäller de exakta detaljerna.

Jag är rätt säker på att svaret är nej.

206

(4 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Olle Sandgren skrev:

Hur länge bör jag lagra ex Amarone för att få ut bästa möjliga smak och fyllighet?
Har väntat 1 år men man kanske bör vänta ytterligare något eller några år.
Vad gäller de vita vinerna. Kortare lagring?

Vilka vita viner?

Generellt så görs de flesta moderna viner för att drickas omedelbums. Här finns lite info om vilka viner som vinner på lagring: http://www.systembolaget.se/fakta-och-n … lagra-vin/

Amarone nämns inte, men detta är nog en typ av vin ofta omnämns som lagringsbar, 5-10 år kanske.

Min erfanhet av att lagra vin säger att 1 år inte märks överhuvudtaget för röda viner.

Det (melassocker som inte är exakt samma sak som melass) smakar ungefär som mörkt farinsocker eller muscovadosocker. Det är bara att prova.

Har bara använt melassocker i imperial stout, men då är 500 g till 20 liter ganska lagom. Smaken finns där tydligt men tar inte över.

Här är för övrigt en impstout jag bryggde med liknande sammansättning. Jag noterar att jag faktiskt använde ett halvt kilo melassocker, men detta för dess smakbidrag och inte för utjäsningens skull. Jag skulle gissa att FG hade blivit ett par pinnar högre med malt i stället.

http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2010 … stout.html

Tycker receptet ser bra ut, förutom att det som sagt är väldigt mycket karamellmalt, jag hade nöjt mig med 1 kg. Och 45-minutersgivor är nog poänglösa, fördela mellan 20 och 60 minuter i stället. Personligen tycker jag en tydlig humlearom i sådana här öl är trevligt. Havre är trevligt och ger en extra rundhet. Socker skulle jag avstå.

Kalciumsulfat i mäsken ställer jag mig lite tveksam till, om du inte har väldigt alkaliskt vatten. Annars riskerat du ett för lågt mäsk-pH. Det kanske är annorlunda för BIAB möjligen där man har mer mäskvatten per maltkilo. Men har du mjukt vatten känns det snarare som om du skulle behöva lite kalciumkarbonat i mäsken.

PS Det finns ingen jäst som heter S-05.

211

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Är väsentligen samma sak som aromatisk malt eller melanoidmalt.

Det är ju trevligt att följa utvecklingen genom att prova en flaska då och då. Själv har fått väldig tydlig Brett-karaktär efter att ha haft i Orval-slattar i en vecka innan flasktappning eller till och med direkt vid flasktappningen. Det mesta borde ha hänt vid det här laget.

För stor kontaktyta samt syregenomsläpp i förhållande till volym gör längre lagring olämpligt i största allmänhet. Vad som är lagom långt blir ju en uppgift för dig att pröva dig fram till. Men upp till ett år som krävs för många suröl kommer sannolikt ge vinäger.

Orval-saisonen är det nog dags att paketera. Se till att ha lite marginal bara för långsam fortsatt jäsning i flaskan ett par SG-pinnar, och ha lite koll på utvecklingen.

Surisen kan du ta och mäta pH och SG på nu (och smaka) och sedan gör du en ny mätning och provsmakning om ytterligare ett kvartal.

För ett så litet fat är det kort tid i fatet som gäller. Men då hinner du ju pröva olika varianter. Samtidigt är (4) helt utesluten.

rockdemon skrev:

Ah så ingen sen giva alltså. Då ska jag för första gången testa att skippa det. Jag har för mig att karmeliet,bernardus och kapitel alla hade givor vid "flameout" och att typ dupont gott från torrhumling till sen giva (för en massa år sen) så jag var lite osäker på hur munkarna gjorde... danke!

Läste från din sida om tripeln du gjorde o jämförde med westmalle. Jag lånar lite från det receptet också. 20g styrian @60 och 20g saaz @20.

westmalle går väl inte högre än 22C vid jäsningen. men det kanske är en idé att gå upp till 24-25 eller så för att få det lite torrare?

Notera ordet "typiskt", det finns säkert belgiska bryggare (inklusive Trappistbryggerier) som tillsätter humle sent, men det jag beskrev ovan är det förhärskande. Vill du lära dig mer om detta ska du inte läsa på hembryggarforum och liknande utan vederhäftiga källor som exempelvis "Brew like a monk". Den sistnämnda innehåller visserligen inte sådana detaljer om enskilda recept.

rockdemon skrev:
ekstedt skrev:

Och så detta med klonrecept...de är ofta helt opålitliga, utöver de fall då författaren har gjort lite efterforskningar efter det faktiska receptet. Det senare brukar i så fall framgå.

Jag förväntar mig aldrig att ölen jag gör ska smaka som originalet såklart men jag tycker att klonrecept borde vara en bra riktlinje för att göra öl man själv gillar. Om jag ska göra en stout i min smak så vill jag ju ha ett recept som är åt old rasputin hållet och inte guinness.
Jag gjorde Leon receptet från omnipollos bok och den skulle in kunna lura någon men gott blev det ju eftersom ölen påminde om leon.

Sen att de kallas clones är ju missvisande men ett ganska smidigt uttryck.

Klonrecept är ett vettigt namn om det faktiskt är det riktiga receptet, eventuellt modifierat för hembryggningssystem. Är det något som någon har gissat sig till så är det missvisande. Leon-receptet i Omnipollos egen bok är rimligtvis ett riktigt klonrecept.

Sedan blir det aldrig som originalet ändå, som hembryggare får mer jäsbiprodukter, och olika hembryggare har olika hussmaker.

218

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

För att avsluta min insats i tråden så kommer här ett par kommersiella exempel på karamellmaltsmängder för några kända öl. Källorna är klonrecept direkt från hästens mun.

Pliny the older (5 %, SRM 40)
Sierra Nevada Pale Ale (6 %, SRM 60)
Fuller's ESB (9 %, SRM 70)

219

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

JoelS skrev:

"och använder antingen inget alls (apa, ipa, ljusa belgare etc.) alternativt minst 10 % för vissa maltigare öl."
"Jag har endast hävdat att det går utmärkt att ha 20 % karamellmalt"
huh?

Det första citatet handlar ju bara om hur jag själv väljer att göra, det har ingen mer bäring än så.

JoelS skrev:

"och jag har gett en lång och varierande lista på exempel med olika mängder humle, olika styrka, med rostad malt eller inte, etc."
Där är vi nog överens, om att det går att nå ett välbalanserat recept på många sätt. Jag har försökt utgå ifrån receptet presenterat ovan i tråden i min diskussion, och att det ska bli en APA. Om vi nu pratar om att flytta målstolpar (vilket jag iofs. tror kan vara nyttigt för diskussionens skull i det här fallet) uppfattar jag det som att du menar att 20 % karamellmalt är helt OK så länge övriga ingredienser följer med. Men i en skåprensaröl kan det bli problematiskt eftersom några sådana ingredienser inte finns att justera med.

Jag ser ingen som helst anledning till att mängden karamellmalt i trådstartarens ursprungsrecept skulle vara problematiskt, vilket var det som initierade mitt första inlägg. Inget av det jag har skrivit om har handlat om stiltypiskhet, och TS själv tryckte ju heller inte så hårt på detta. Men om vi ska prata stiltypiskhet m.a.p. apa, så är det stora problemet med receptet avsaknaden av amerikansk humle, inte att det förvisso är mer karamellmalt än brukligt.

220

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag tvivlar faktiskt på att man överhuvudtaget kan skilja på två öl som är identiska utöver att den ena har 100 g extra karamellmalt om det inte är en riktigt mörk sort.

Och angående de öl jag listade; jag tycker du flyttar målstolparna ganska ordentligt. Jag har endast hävdat att det går utmärkt att ha 20 % karamellmalt, och jag har gett en lång och varierande lista på exempel med olika mängder humle, olika styrka, med rostad malt eller inte, etc.

221

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jo, jag tycker jag läste ditt inlägg tydligt, du får nog peka ut mer exakt vad det är jag har missförstått. Om det är det där med "tydlig skillnad" du hakar upp dig på så skrev du ju ändå att 100 g skulle få ett perfekt öl att bara bli gott. Det betraktar jag som en tydlig skillnad.

Angående sakfrågan så har jag inte så mycket mer att tillägga egentligen. Jag har alltså bryggt massvis med öl med uppåt 20 % karamellmalt, ibland så mycket som 30 %. Här är en lista på de flesta av dem: http://fabrikorekstedt.blogspot.se/sear … l/Maltigt.

Flera av dessa har alltså bedömts av SM-domare utan att någon som helst klagan på överdriven sötma eller karamellighet. En del har humle eller rostad malt som balans, andra inte.

Ett annat exempel är detta öl: http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2011 … a-ipa.html

Här är det 1/6 ljus karamellmalt (SRM 30), och det blev inte alls tryckande sött. Även den bedömdes av SM-domare utan klagomål, och faktum är att inte var någon större skillnad på hur denna uppfattades (med 0 % karamellmalt): http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2013 … 3-ipa.html

Själv skulle jag nog vilja påstå att det var en skillnad, men jag har å andra sidan inte provat dem blint. Och där tror jag nyckeln till förståelsen finns, lite som du själv verkar vara inne på. Det är ofta mycket av våra upplevelser styrs av våra förväntningar. Domarna förväntar sig en viss karamellighet, eftersom typdeffen säger så, och då hittar dom detta*. Du förväntar dig att mycket karamellmalt ska ge sliskighet, och då hittar du det.

Själv är jag övertygad om att karamellmalt ger ett avtryck i ölet, men inte alls så mycket som vissa verkar tro. Därför har jag slutat "dutta" med karamellmalt, och använder antingen inget alls (apa, ipa, ljusa belgare etc.) alternativt minst 10 % för vissa maltigare öl.

* Om de är välvilligt inställda kanske. Ibland kan de även hitta negativa saker som inte finns, exempelvis DMS.

Och så detta med klonrecept...de är ofta helt opålitliga, utöver de fall då författaren har gjort lite efterforskningar efter det faktiska receptet. Det senare brukar i så fall framgå.

Typiskt humleschema är enligt "Brew like a monk":

2/3 av humlen i 60 minuter
1/3 av humlen i 20 minuter

Lågalfasorter hela vägen; saaz, styrian golding, fuggles, ekg etc. Totalt kanske 2-4 g/l.

Vill du göra en Westmalle-klon ska du bara ha pilsnermalt och socker. Vill du fribejsa lite kan du givetvis ha lite aromatisk malt också.

224

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

JoelS skrev:

Jag får väl kontra detta med att jag tycker det blir sötsliskigt snarare än typiskt maltigt, och det bara krävs lite för mycket för att ölen skall kännas obalanserad. Det är förstås en fråga om balans mot t.ex. hur mycket humle som finns och hur den används. Närmare bestämt tycker jag 100g ljusare karamellmalt på 20 liter kan flytta en öl från perfekt till enbart god. Det för oss förstås in på vad som är typiskt maltigt... jag tänker på bröd i första hand, men kan gå med på att kakor (sött) kan tänkas ingå i begreppet, sålänge brödet också finns där. Tolkar jag det rätt som i att du menar att även en söt öl utan så mycket bröd (kakbuffé) kan klassas som maltig?

Nej, det blir inte sötsliskigt. Det blir karamelligt/kakigt/brödigt/whatever, och en viss sötma, men inte sliskigt. Har bryggt massvis med slika öl och har aldrig upplevt dem sådana, och har inte fått några sådana klagomål från andra heller, SM-domare inkluderat. Sötsliskigt blir det när man har en massa ojäst maltos och maltotrios av olika skäl. Exempelvis för mega-starka öl på uppåt 15 % där man inte har använt tillräckligt med socker. Eller dåligt utjästa som här till exempel: http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2010 … iment.html

Sedan tror jag inte för ett ögonblick att du kan känna tydlig skillnad på 100 g ljusare karamellmalt till 20 l. I så fall är du en ultra-mega-super-duper-taster.

225

(16 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Det går alldeles utmärkt att ha 20 % karamellmalt om det är en maltig öl man är ute efter. Har själv gjort detta flera gånger, sitter rätt gott under den här årstiden tycker jag. Tror det kommer funka bra med humlen också. Sedan hade man helst velat ha en jäst med lite mer karaktär till, men US-05 är aldrig helt fel.