De sa väl att de använde "brewing yeast"? Säkert nån torr öljäst de köpt. Lite synd att de inte tog det hela vägen och skippade köpejäst, plastdunkar osv också.

Öppnar upp en gammal tråd. Just nu tillhör boston lager en av favoriterna, jag tycker den skiljer sig från många av de smakrika amerikanska ölen i humlearom och nån annan smak jag inte riktigt kan sätta fingret på. Har läst på deras webb att de använder de tyska humlesorterna som nämns ovan samt malt från tvåradigt korn. Är tvåradigt korn nåt speciellt? Jag har själv hittills aldrig reflekterat över kornsorter utan bara köpt pilsner- lager eller pale ale-malt.

Nån som faktiskt bryggt nåt som liknar boston lager? Litar inte på de recept man hittar vid googlesökningar, tycker ofta de skiljer sig oerhört mycket från varandra.

Oj, du går direkt in på en väldigt avancerad nivå om du ska mälta själv. En nivå väldigt få hembryggare (eller proffsbryggare för den delen) nånsin kan eller vill ta sig till gissar jag :-)

Jag förstod att det var externt efter mitt inlägg, reflekterade först inte över kokmängden - svårt att koka 90l på spisen. Jodå vi har gasspis och det är nybyggt - det ska vara miljövänligt och fint (tror gasen kommer från reningsverket i henriksdal).

Var mest orolig för att det som eventuellt skulle ha börjat leva i vörten hade hunnit förändra smaken under tiden plus att det hade varit lurigt att få in de 16 literna i kylen hemma. smile

Lustigt sammanträffande iaf, med gasen. Lustigt nog var det även en london pride som stod för min inspiration, men jag tänkte försöka få in lite amerikanska humletoner i smak och arom som komplement. Vilket verkar vara fallet i din variant med.

Bor du möjligen i Hammarby Sjöstad? Det är nämligen så att exakt samma missöde drabbade mig i lördags. Gasen dog mitt i koket, fem min innan första humlegivan..  Jag trodde inte mina ögon. Katastrof. Grannen ringde på och hade samma problem så jag slapp börja grotta med gasledningarna. HSB visste inget och sa att de inte kunde göra nåt innan måndag. Större katastrof. Vörten skulle aldrig klara sig helskinnad i två dygn. Efter ett snabbt rådslag beslutade en nyanländ vän att offra första ölen och att köra mig i en poolbil till Sickla för att leta kokplatta. Hellre det än att riskera fem timmars jobb gå åt skogen. Poolbilen startade inte. Telefonsamtal till jouren, hade andra åtaganden på kvällen och tiden rann iväg. De bekräfade att bilen var trasig och att vi fick ta en taxi istället. Bara hoppas att plattan skulle klara koka 16,5 liter. Men det gick bra. Sen ett par timmar senare var gasen visst tillbaka igen. Men då var mitt kok färdigt. Jag tackade min lyckliga stjärna att humlen inte hade hunnit gå i innan gasen falnade. :-)

Sorry för mitt OT inlägg, men jag gick igång på ditt gasproblem smile

Jag kan bara tala för mig själv. När jag började brygga utgick jag från denna artikel

http://www.shbf.se/Hembryggning/Helmalt … ggverk.pdf

samt stegbeskrivningen på shbf, tror det är samma som i bryggarwikin nuförtiden

http://shbf.eu/wiki/index.php/Helm%C3%A4skning

Sen är det bara att köra på. Efter första gången vet du vad som är busenkelt (det mesta :-) ) och vad du behöver lägga mer krut på för att förbättra (för min del oftast att träffa rätt temperatur vid utmäskning) till nästa gång.

Se till att börja hyfsat tidigt och att avsätta en heldag till din första bryggning. Anteckna noga exakt vad du gör, mått, temperaturer och tider.

Mvh
Anders

Kenneth (eller vem som vill), du skriver att det är sällan man brygger helt på omältat. Hur gör man om man vill testa det? Hur försockras de omältade kornen utan enzymer?

/Anders Nyfiken

Rätt kul det där. Och ibland lite trist, man vill så gärna att det ska handla om så mycket mer än förväntningar. Men jag är med Kjell helt och hållet. Jag och en god vän brukar köra ölprovningar, där vi blindtestar varandra. Det är väldigt kul och samtidigt övar vi upp våra smaksinnen och förmåga att urskilja olika nyanser. Varför kan man fråga sig, men det gör inte vi. smile Oftast är det intressanta goda sorter som avsmakas. Lyckas man pricka in land, öltyp eller tom märke så känner man sig extra stolt. En gång bestämde jag mig för att göra en svår provning, han skulle få prova nordiska industrilager. Jag köpte in tuborg, lapin kulta, mariestads och nån mer jag har glömt (norrlands guld tror jag). Vad jag själv inte märkte var att jag råkade plocka en extra stark lapin kulta. Och vilken vann då, jo lapin kulta blev favoriten. Minns inte vad han trodde det var, men inte en finsk lager.

Förväntingarna sa honom att det förmodligen finns nån spännande öl med i samlingen. Lapin stack ut pga alkoholhalten - i vanliga fall tycker han (och de flesta) att de där starka lagerölen är helt värdelösa - och bland de andra hyfsat likardade ölen blev den därför vinnaren. Gissa vad han tyckte när han fick se vilken sort det var... Som vanligt förstås, den är ju inte alls god, hur kunde jag välja den?

Förväntningar plus att slå på "överanalysmode" kan få en att känna efter på ett helt annat sätt än man gör i vanliga fall.

Själv har jag på blindtest rankat Grängesbergs pilsner före Budvar. Jag hade aldrig i min värld satt en svensk "vanlig" lager framför en tjeck pga fördomar i annat fall. Bara att svälja stoltheten. Rekommenderar alla att börja blindtesta men var beredda på överraskningar! smile

Gammal tråd, men jag läste nyligen en intressant artikel om sumeriskt öl (som Kenneth nämner ovan). Inte så mycket om recept mer om kulturen. Ickedestomindre intressant! Här stod att ölen bryggdes huvudsakligen på emmer, nån slags urvetetyp om jag fattat det rätt. Föregångare till spelt (eller dinkel). Nån som vet mer om detta, eller provat brygga på emmer? smile

Förresten, mältades alltid säden i historisk öl? Hur mycket behöver man mälta för att kunna försockra? Går det överhuvudtaget att brygga på enbart omältat korn (eller emmer, spelt, vete osv)?

110

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag brygger oftast mellan 10-20 liter, brukar hamna nånstans runt 14 i jäshinken. Räknar alltid med minst 6 timmar för bryggdagen. Ofta med rengöring osv blir det nog närmare 7. Så kör en lördag nästa gång. Jag brukar sätta igång vid 10-snåret och värma vatten. Sen bjuder jag över några vänner som dyker upp strax efter lunch. Man bjuder på hembryggt och får i gengäld nån god nyhet från systemet, umgås lite mellan de olika momenten och får dessutom lite välbehövd hjälp när det är dags att luta hink, lyfta kärl, sila humle eller vad det nu må vara. smile

/Anders

Tack Kalle för utförlig beskrivning!

Anders

Tack Kalle! Det var ju fullkomligt logiskt och precis det svaret jag sökte! smile

Anledningen att man (ofta) satslakar två gånger, är det enbart en begränsning i hur mycket lakkärlet rymmer? Om det handlar om sockernivå i vört kontra det som är kvar i malten så borde väl antalet gånger inte vara så viktigt om man ökar lakvattenvolymen istället? Eller tänker jag fel nu..?

Jo, min fråga bottnar väl egentligen i funderingar kring att börja med batch- (sats-) lakning. Vet du varför man när man satslakar tar ut vörten i två omgångar? Jag gissar att det har att göra med att man rör upp malten när man häller i andra omgången lakvatten och därmed kan få ur mer av sockret?

Jag antar att det jag inte fått klart för mig är vad som gör flödeslakningen effektivare om man har några cm vatten konstant ovan maltbädden, istället för att fylla på allt lakvatten direkt och sedan långsamt laka ur?

Men som sagt, det är väl bara att göra ett försök och se hur det blir smile

Hej Bo!

Tack för förklaringen hur du lakar. Själv har jag hittills använt samma kärl för mäskning lakning och kok. Det är min 30l kastrull. Jag börjar med en infusion som de flesta, och isolerar kastrullen med ett liggunderlag jag klippt till. Låter vara i 60-90 min i försockringstemp. Mäsken brukar tappa nånstans runt 2-3 grader totalt under rasten. Sedan drar jag på gaslågan på spisen och under omrörning höjer jag till utmäskningstemp. Och rastar igen.

Sen är det dags för böket med lakning. Jag har en hävert jag modifierat genom att byta ut det längre reglerbara plaströret mot ett kopparrör (för värmen) och längst ner på röret en silanordning med stålnät rullat till ett rör, vikt i ena änden och fäst med slangklämma i andra änden mot kopparröret (och en kopparrörsvinkel mellan nät och rör). När det är dags att laka suger jag igång häverten och låter vörten rinna ned i en brygghink på en stol under spisen. Recirkulerar tills det blir blankt, och sedan står jag och öser vatten från kastruller där jag försöker hålla lakvattnet i rätt temp under hela lakningen. Rätt jobbigt med temperaturregleringen och samtidigt att under hela lakningen stå på plats och försiktigt ösa vatten. Din erfarenhet av lakvattentempen skulle definitivt förenkla för mig om jag slipper hålla koll på temperaturer. Sen har vi ju det där med ösandet, skulle jag kunna bara fylla på rubbet istället och laka ur så skulle det vara guld. Är väl bara att prova och se vad som händer gissar jag, om ingen här har andra funderingar? Nån som vet nån anledning att detta inte skulle vara bra? Senaste bryggningen testade jag lite halvdant att öka på vattennivån ovan maltbädden, och jag inbillar mig att utbytet sjönk. Kan ha berott på massa andra faktorer dock.

Några halvillustrativa bilder:

kastrull
lakhävert
lakning 1
lakning 2
lakning 3

115

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej! Ännu en tråd om satslakning vs flödeslakning tänker ni nu. Nja, inte riktigt (hoppas jag :-) Min fråga gäller den vedertagna sanningen att när man flödeslakar ska man ha en lakvattennivå som konstant ligger ett visst antal centimeter ovanför maltbädden. Hur kommer detta sig?

Vad blir sämre om jag låter lakvattnet rinna på och bilda en mycket högre nivå ovan maltbädden och sedan lakar ur i normal flödeslakningstakt? Detta förutsätter att jag har bra isolering av lakkärlet naturligtvis så vattnet ovan maltbädden håller samma temperatur hela tiden. Nån slags mix mellan sats- och flödeslakning alltså.

Mvh
Anders

116

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vore intressant att höra om någon erfaren gammal bryggarräv (eller oerfaren ung extraktbryggare för den delen wink ) har testat skillnaden mellan priming med socker kontra maltextrakt och ev speise / kröjsning? Blir det någon smakskillnad? Eller är mängderna så små att man mer får inbilla sig nyansskillnaden?

Mvh
Anders

Jag hade lite mörk karamellmalt också. Det är ölet jag skrev om i gelatininlägget och där framgår färgen rätt bra.

http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=1213

Hallå! Jag hade 15g chokladmalt i min senaste APA (3kg pale malt). Det blev en god smak med lätt touch av rostat och härligt röd färg.

Hård och hård, det var bara empiriska fakta (baserade på det imponerande statistiska underlaget: ett besök) :-)

Vi kan ha haft otur när vi var där. Dock hade de fortfarande en imponerande ölsamling. Jag dyker nog in under de närmaste dagarna för några nya brittiska smakprov.

Jag kan tillägga om Monks, att när jag var där hade de inne i snitt ungefär en av fyra ölsorter vi efterfrågade (som fanns i listan). Vi valde självfallet såna sorter vi inte stött på tidigare.

Jag och några vänner var förra helgen i Dublin. Vi tog fasta på inlägget om Howth, Porterhouse osv. Mycket bra tips. Howth var oerhört trevligt, mysig promenad, storslagen natur och guinnessen smakade fantastiskt efter att traskat runt ett par timmar i den irländska naturen under solen.

Annars vann nog Porterhouses Brain Blásta smaktävlingen. Ett visuellt smakprov:

http://www.flickr.com/photos/cmbellman/461873909/

122

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har använt irish moss en gång och aldrig protafloc. Märkte ingen som helst skillnad med irish moss. Den jag fotade i gelatinposten är kokt utan klarningsmedel.

123

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tackar jan! Den är god också! smile Kan publicera receptet om någon är intresserad.

Nej jag har aldrig provat filtrering, men som det känns nu behövs det inte. Nästa någotsånär ljusa brygd blir nog med gelatin i hela hinken.

Tilläggas bör att jag alltid flasktappar och alltså primar och efterjäser på flaska, jag antar att filtrering inte kommer på tal då?

124

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har också satt in min 10l gryta i ugnen tidigare för att hålla värmen. Har gått bra. Nu blir det svårare med 34-litersgrytan. smile  Får nog satsa på nån form av isolering.

125

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Nedan illustreras skillnaden mellan gelatin som klarningsmedel i sekundären och ingen klarning. Brygden är min "Korphopps APA" en rejält humlad APA som nu flasklagrats i fem veckor. Klarheten har dock inte påverkats under de senaste veckorna.

Jag tog ut 1,5 liter av ölet som fick klarna i en PET-flaska med lite gelatin. Resten fick stå kvar i hinken som vanligt. Gelatinvarianten är glaset till vänster. Rätt stor skillnad även om jag inte stör mig på disigheten i det icke klarnade ölet heller. Smaken då? Jag kände minimal skillnad och den kan vara inbillad. Gelatinölet upplevdes lite "renare" i smaken.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/2007-04-21_14-40-12_600px.jpg