Nu blir jag avundsjuk.

lunnen, du har ett väldigt bra bryggvatten. I princip kan du brygga alla sorters öl utan några som hellst tillsatser.
Du har ett vatten med 2°dH restalkalitet. Med andra ord, ett väldigt mjukt vatten som kommer att ge dig rätt pH unter mäskningen för bra efficiens (mäskens pH: 5.2 till 5.8) trots den låga Ca++ halten, och så lite Mg2++ att du kan humla på precis hur mycket du vill utan att få ont i halsen.

För en perfekt pilsner borde du koka vattnet först för att ytterligare sänka restalkaliteten, eller använda lite syramalt eller mjölksyra, men den sortens öl stod inte på din lista.

Kan du skicka mig några kubikmeter?
Mitt vatten har 25°dH, och jag måste jobba med CaO och mjölksyra i splt treatment och börja med detta 48 h innan mäskningen.

77

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Den minsta akvariepumpen du hittar med ett sprutfilter mellan pump och slang.
Just nu kör jag ner slangen direkt i vörten i e-kolven. Jag hade en lång glaspippett som var lätt att göra ren. Den fich sitta på slangen ner i vörten, tills den gick i 1000 bitar.
För att hindra skummet att nå toppen på e-kolven vill jag ta en sil och kila fast den i kolvhalsen. Det gallret kommer inga bubblor förbi. Då behöver jag ingen magnetrörare heller.
Med det är projekt nr 59...

För en riktig bryggning utav öl har jag inte använt den. Min vört får tillräckligt med syre på vägen till jästanken.

78

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Joo,
jag känner nog också någon som kör med pump smile
och någon som kör med en droppe olivolja.
Och någon som kör med syrgas.
Och någon som kör med Carlsberkolv.
Och jag tror mig ha propagerat en jäst eller två smile)


Ett bra alternativ är det säkert, en magnetrörare. Men ett bättre alternativ?
- Ofiltrerad lufttillförsel.
- CO2 täcke, eller delvis CO2 täcke

Ett bättre alternativ: Pump?
- skummar väldigt, så den kräver ganska stora e-kolvar (mina är på 3 och 5 liter).
+ med ett sterifilter så begränsas risken utav infektioner avsevärt. Jag kör med en bommullstuss i öppningen utav kolven. Så finns det bara ett flöde ut ur kolven.


Det bästa alternativet: Kombination: Pump till närheten utav vört ytan, och magnetrörare
+ alla fördelar

79

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag är lite tveksam till magnetrörare. Virvlar man ner syre i vörten med den, eller kan det tänkas att man virvlar ner koldioxidlagret i flaskan? Jästen äter socker, producerar CO2 som lägger sig som ett lock över vörten. Nu sätter jag på magnetröraren och virvrunt koldioxiden.
Eller så kopplar jag på en akvariepump som tillför luft utifrån. Låter bättre tycker jag.

Torrjäst kan du inte jämföra med propagering. Torrjästen har noggrants preparerats med allt som behövs för en rehydrering i vatten. Din jäst fick en chock utav det hypotoniska vattnet. Troligtvis "rusade" vatten in igenom cellväggarna in i cellplasman där saltkoncentrationen var högre.
Kanske ledde detta till autoly, där illamående eller döende celler spottar ut de värdefullaste näringsämnena den har för eftervärden. Det brukar kunna lukta som soya eller Maggi / Knorr.

80

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag sitter just i en rejäl bilkö och skriver några rader frân telefonen.

Tittade snabbt på systemets utbud. Braufactum och TapX har sin orginaljäst och pasteuriserer inte så vitt jag vet. Så de borde fungera.

Oj.
Vart ska man börja? Vattenkemi är inte helt trivialt.

Utan att känna till vad du har för vatten och vad du vill uppnå är det en elefantuppgift.
Generellt så kan man säga att vattnet är väldigt viktigt för ölet, men också att det går att välja goda ölsorter som passar för ditt vatten. Det är den enkla vägen.

Kanske vi kan börja med att du skriver in dina värden för:
HCO3-     kallas även för syrakapacitet till pH 4.3 eller hydrogen / bikarbonatkoncentration eller alkalitet eller Karbonathårdhet.
Ca2+     
Mg2+
Sulfat
Chlorid
Na+

Sen kan du ta och berätta lite om vad du vill förbättra angående ditt vatten. Har du haft problem med vattnet? Och ta gärna också och skriv lite om vilka ölsorter du brygger / vill brygga.

82

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej

Det finns många möjliga orsaker:
- Många bryggerier pastöriserar eller värmer upp sin Hefeweizen så att alla jästceller dör men detta stegrar hållbarheten.
- En infektion som du själv antydde. Detta verkar troligt om vörten inte hade någon konstig lukt och att denna lukt kom snabbt och tydligt.
- Den sista vattentillförseln för att ändra konsistenden: Var den uppkokad? Hur som hellst: Den ändrade saltförhållandena i jästen och vätskan. Det kan tänkas att det osmotiska trycket nu stressade jästen rejält. Bättre hade varit en isotonisk lösning (0.9% NaCl) som du kan göra själv med 9 g salt i 1 liter vatten (koka allting).

Kanske du kan ge lite mer information. Typ, vilken hefeweizen du använde? Och tidsperioderna mellan omfyllningarna.

Använder du en akvariepump för att syresätta vörten, med steri-filter? Kokade du vörten? Varför denna lilla mängd (1 dl i början ifrån en enda flaska).

Några hefeweizen som fungerar bra vill jag nämna:
Augustiner
Gutmann
Maisel
Schneider
Tucher

För Hefeweizen använder jag bottensatsen ur tre flaskor, kör 1 liter kokad vört med lite jästnäring. Och efter två till tre dagar kör jag yttligare en liter vört. Detta räcker för min skörd på 50 liter Hefeweizen (något underpitchad ger mer esteraromer). Så kan jag börja odla fram jästen en vecka innan bryggningen. Med två till tre dagars rejäl kylning, så är det även möjligt att hälla ur en den fulöl ur erlenmeyerkolven. (Men jästen skulle nog äta oönskade produkter i alla fall med all färsk vört som kommer).

Och till sist: Jästen behöver syre under propageringen. Annars kan den inte bilda nya cellmembran för att den saknar de nödvändiga fettsyrorna som bara bildas under aeroba förhållanden.

Hmmmm,
ostigt och svettigt låter exakt som om du använt gammal humle, eller att humlen inte lagrats på korrekt sätt.

Malten är inte bara viktig för enzymaktiviteten, utan även för smaken utav ölet. Omältade spannmål ger inte mycket smak.
Enzymaktiviteten i bra konverterat malt, som pilsner, münchner, wiener, räcker för att konvertera upp till 50% råfrukt. Om det behövs mer enzymaktivitet, kann äver mer diastatisk kraft tillföras genom speciellet diastasemalt, eller via extra enzymer tex alpha beta enzym.

Det finns diastatiskt mjöl som används vid bakning eftersom nedbrytning utav stärkelse till socker även driver jäsförmågan utan extra sockertillförsel. Så kan man deklarera att inget socker använder vid bakningen...

Jag tror inte att längre raster ger bättre resultat. Du kommer in i andra svårigheter om du tänjer på rasterna avsevärt - tex. oxidering och maillard / karamellreaktioner.

Edit: skrivfel

@alegi: har du tillgång till jod så borde du kunna göra provet med ett par droppar utav din Wit.

Jag vill inte hijacka tråden, men ett kort svar på ovan fråga.
Jag har letat igenom vetenskapliga avhandlingar om vört, druv, stabilitet, jäsning osv eftersom jag blev väldingt osäker själv... Jag har inte hittat någonting substantiellt som styrker ideen - jag tror inte heller längre att det kan var den enda orsaken till den höga densiteten. Det är troligare att enzymerna från malten i denna BIAB förda mäsk inte förmådde bryta ner all stärkelse. Andra faktorer som antagligen också kan spela en roll: hög temperatur vid lakning (ev. lakvatten vid BIAB?), obekannt maltkrossresultat (mycket mjöl, eller okrossad malt), mycket råfrukt utan diastatisk kraft (saknar enzymer), kall jäsning, slapp jäst...

Källor: Internet, L. Narziss, promotioner...
Google: prova att börja här: smile    (jag snackar massor av olika språk smile )

Analytische Erfassung sowie technologische und technische
Beeinflussung der Läutertrübung und des Heißtrubgehalts der Würze
und deren Auswirkungen auf Gärung und Bierqualität
Dipl.-Chem. Dipl.-Ing. Florian Kühbeck

Systematische Untersuchungen von reduzierenden Substanzen im Malz und ihr Einfluss auf den Brauprozess.
Elmar Spieleder

Alla partiklar i vörten hjälper till att lyfta hydrometern, tex proteiner, socker, osv... En del utav druvet ligger homogent i vörten och är en del utav extraktet i detta fall och jämfört med en vört utan druv så kommer hydrometern att visa ett högre FG.

OK, Beluftningen är perfekt.
Whirlpool används utav många bryggerier och hobbybryggare för att få en klar vört. Genom att cirkulera vörten i grytan snabbt, så att en virvel uppstår, så kommer varmdruvet att läggas sig som en kon i mitten utav grytan. Man börjar med whirlpoolen ungefär 15 min efter att koket är färdigt, då har konvektionerna (rörelser i het vätska) minskat så pass att det fungerar bra. Efter att virveln lagt sig, så bör vörten vara riktigt klar.
En spiralkylare kan användas efter whirlpoolen, men man får vara lite försiktig eftersom man lätt kan virvla om allt druv med den. Särskilt svårt blir det om man dessutom vill röra om för att snabba på kylningen eftersom en spiralkylare inte kyler uniformt i hela kärlet.
Jag tror inte att detta är orsaken till den höga FGn, men min tankegång är följande att, om mycket druv följer med in in jästanken, så kan dessa partiklar hjälpa till att skjuta upp  FGn. Men druvet stödjer egentligen jäsningen med fettsyrur och zink, men det är en annan historia...

Hydrometern är det tryggaste mätinstrumentet och producerar inga fel.

Jodnormal: Efter mäskningen kan man testa med jod om enzymerna har lyckats bryta ner all stärkelse till socker. Om stärkelse är kvar i vörten så kan jästen sluta jobba alldeles för tidigt. När man använder mycket råfrukt, som vid en Wit, så kan det vara en bra idee att göra ett jodprov Om inte annat, just för att utesluta vissa fel.
Är det stärkelse kvar i ölet, så lider hållbarheten, den är antagligen grumligare än den borde vara och den har en hör FG eftersom stärkelsen är kvar i ölet.

En jästemperatur på 18°C borde vara OK. Prova och ställ den lite varmare. I slutskedet av jäsningen är en högre temperatur inget problem. (så länge ölet inte står på jästen i flera veckor).

Hmmmm

ja, det låter inte som att allt gick rätt till.

Beluftar du vörten i jäskaret? (syresättningen är viktig, för lite syre i vörten kan ge jäsproblem).
Kör du en rejäl whirlpool efter koket? Är vörten klar efter mäskningen och efter koket?
Vad använder du för att mäta FG? En hydrometer eller en refraktometer?
Var vörten jodnormal?
Vad hade du för jästempertatur?

Vi ska nog hitta vad som gick fel.

Som jag förstår så brygger du en IPA, du torrhumlar och vill kanske kallkrascha.

IPA har relativt mycket alkohol och det stressar jästen.
Du torrhumlar och det stressar jästen.
Du vill kanske kallkrascha vilket kommer att leda till att jästen snabbare sjunker till botten.

Dessa är generella förklarningar utan att känna till detaljerna dina runt jästsort, jästmängd, jästemperatur, OG, FG, mängd toorhumle osv.

Stressad jäst mår inte bra. Den kan börja med autolys (de stressade cellerna "spyr" ut fettsyror, aminosyror, diacetyl osv. Det kan leda till "off flavors".
Stressad jäst kanke inte klarar av att flaskjäsa.

Det kan även tänkas att nästan all jäst sjunker till botten utav jäskörlet under din kallkrasch eller att den "somnar" och att flaskjäsningen därför uteblir och diacetylen förblir i ölet.

Jag skulle fylla flaskor utan att kyla ölet innan. Sedan låta ölet stå i rumstemperatur 1 - 2 veckor, sedan en kallkrasch beroende på jästsort och grummlighet.
(Lagerjäst skulle jag göra annorlunda, men jag utgår ifrån att du vill göra en IPA med en Alejaäst.

Prova att lägg jästen i två dl avkokat och avsvalnat vatten (25°C ungefär), gärna i en burk med en plasthandske som sluter burken. Tillför en matsked socker eller maltextrakt efter någon timme.
Reser sig handsken så producerar jästen CO2. Detta är ett mycket starkt tecken på att jästen mår bra.

Men jag ställer några frågor. Hur mycket öl tänker du brygga, och vilken OG?
Kommer ett rör halvvital jäst att räcka? Överjäst, underjäst, temperatur?
Lite mer info från ditt håll, så kan jag kan ge dig mer också.

Om förkulturen var vital, så kommer det att gå bra. Och om det bubblar lite granna så kommer det att gå bra.
Don't worry, have a homebrew.
Och visar den inte mer vitalitet imorgon (Lördag) så kanske det är lite för kallt med 17°C. Men som sagt, jag skulle hellre låta den stå vid 17°C lite längre än att flytta på den. Har det inte hänt något tills på Söndag skulle jag sätta på värmen i mitt jäsfat, eller ställa den i rumstemperatur (20°C).

Hej

receptet ser bra ut. Jag skulle inte använda München I i en Wit eftersom den ger färg. Är det  riktiga laraha Apelsinskal tycker jag att 25 g verkar vara lite mycket. Jag använde samma mängd laraha skal för 52 liter Wit. Jag krossar mina indiska korianderfrön.

Jag hade propagerat jästen ur två Hoegaarden flaskor under en vecka. Den var otroligt agil och började jobba direkt. Jästkakan låg kvar i tre veckor ovanpå ölet. Det är någonting man ibland även kan iakta med Wyeast Labs #3944.

Följande Thread har du säkert läst:

http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=6729

Hej allihopa och gott nytt bryggår.

Jag vill återkomma med en kort resumé om resultatet.

En riktigt lyckad Vit.

5.5 kg premium (extra ljus) pilsmalt
4 kg Veteflingor
0.5 kg havreflingor
23 g Golding (Vorderwürzehopfung) - vad heter det på Svenska? Förvörtshummling? mellan mäskning och humlekok...
12 g Perle, koka i 60 min
25 g Laracha bitterapelsinskal från Curacau, koka i 10 min
21 g Indiska Korianderfrön, koka i 10 min

1 Rast vid 50°C, 20 min
2 Rast vid 55°C, 20 min
3 Rast vid 62°C, 30 min
4 Rast vid 72°C, 30 min
Och sedan värma upp till 78°C.
Isomeringstid 15 min, aktiv kyling ned till 85°, sedan Whirlpool och aktiv kylning till 18°C.

Resultatet blev 52 liter färdigt öl med en styrka av 4.3% vol alk - perfekt fär våren of sommaren.
Ölfärgen blev identisk med Hoegaarden. Smaken är väldigt nära med en tick mer smak utav kryddorna, men om några veckor blir det nog en väldigt lyckad, ja identisk klon utav Hoegaarden till smak, skum och färg.

Gillar man Hoegaarden ligger man helt rätt med detta recept och den strippade jästen.

Skål

Det kan bubbla ganska bra när man torrhummlar. Det lär bero på att de små humlebitarna har en ganska stor yta när man lägger ihop allihopa. När nu kolsyran som är löst i ölet får kontakt med humlepartiklarna så löser den sig och stiger till ytan.
Det ser precis ut som att det jäser igen men det är kolsyra som frigjort sig.

Vilken temperatur hade vörten under jäsningen?
Vilken mängd öl brygger du, och hur mycket jäst använde du? med starter?

ekstedt


Titta in på de övriga svaren i dessa två threads - länken ovan och vad bidragen här berättar. Fullt av framgångsrika bryggningar.  Att du misslyckats med estertonerna (banan, ananas, äpple) ser jag som en ett bra tecken smile Men vill du ha mer banan, så prova högre temp och underpitching. smile
Det är ju hellre phenol-tonerna man vi ha i en Vit, nejlika, peppar, kryddor osv. Phenol-tonerna framträder bättre med en ferulasyra rast vid 43°C - 45°C. 50° lär också gå bra.

Jag visar några bidrag som jag snabbt hittat på nätet...

http://www.homebrewersassociation.org/f … opic=102.0
http://www.homebrewersassociation.org/f … 36#msg2436

http://hobbybrauer.de/modules.php?name= … p;tid=1016
i detta bidrag finns många tecken på att det blir ett bra Wit öl. Dessutom i post #3 skriver Eduard att han tittat på jästen i mikroskåp. Den ser ut som "obergärig" överjäst" doch inte 100% utav alla celler...  (Edit: fel citerat av mig)

http://www.homebrewtalk.com/f71/ohiobre … -ag-37991/

Jag kan fortsätta ett bra tag, men jag ska först invänta mitt eget resultat.

För övrigt pratade jag med en vän angående ditt argument med de tyska veteölen som använder en lager jäst för flaskjäsning. Hanberättade att det har två orsaker:
- Ekonomi: Genom att kombinera kylperioden för veteöl (vanligtvis 2 veckor kring 10°) med flaskjäsningen (lagerjäst jobbar bra vid 10°C) så spar dessa större bryggerier in två veckor tid och lagerutrymme.
- Lagerjästen är som du också sagt neutralare, den ger inga estrar / phenoler vid 10°C och qualiteten är säkrad.


Spännande.

ekstedt
jag är fullt medveten om att det handlar om en sekundär jäst. Den primära jästen överlever inte filtreringen / pastöriseringen. Jag är dock övertygad utav att det är en "Weizenjäst", dvs en överjäst jäst. Jag ska ta en bild näg jag är hemma och klura ut hur jag kan publicera den. Som det just nu ser ut i jästanken består inga tvivel på detta.
Som sagt, svaveltonerna är inte enbart karakteristiska för underjästa öler. De förekommer även hos överjästa öler.
Jag har tittan närmare på det karakteristiska förloppet med den långsamma starten (trots väldigt aktiv och pigg starter) och den verkligen volymnösa långvariga jästkaka ovanpå ölet, samt dessa svaveltoner: 1:1 med Wyeast 3944.

Frågan som för mig fortfarande är obesvarad, men som snart blir besvarad är: Är denna sekundära jäst identisk med Hoegarden primära jäst och densamma som Wyeast 3944?
- Även denna primära jäst finns i överflöd i bryggeriet, den är medium flocculation, och det vore det lättaste alternativet för hela bryggprocessen.
- Två argument talar emot detta: Hoegaarden vill kanske hålla sin jäst proprietär som typ Heineken gör med sin A-Yeast. Och det kanske finns en jäst som ger Hoegaarden White sitt karakteristiskt grumliga utseeende en längre tid, dvs den flockulerar sämre. Men Weizenjäst flockulerar dock sämre än en lagerjäst - så argument håller inte att denna sekundära jäst skulle vara en lagerjäst (plus den enorma jästkakan som vilar ovanpå ölet)... Finnst det kanske en Weizenjäst som flockulerar sämre än 3944? och finns i överflöd i bryggeriet? Då håller argumentet om en annan sekundär jäst...

Helt korrekt, många tyska Weizenöl pasteuriseras och filtreras innan flaskjäsningen och får ofta en lagerjäst inför flaskjäsningen. Det är även helt i enighet med Reinheitsgebot. Orsaken är ofta att konsumenten har vant sig vid att vilja ha en flaska Weizen med sedimenterad jäst på botten av flaskan som man kan skaka upp om man vill. (Gör jag aldrig själv). För det mesta stabiliserar bryggeriet även dessa lagerjästa Weizen med en pasteurisering eller en KZE (Kurz-Zeit-Erhitzung) så att flaskorna kan stå längre i butiken eller hos konsumenten. Följden är, att man inte kan propagera jästen.

Som sagt, det finns vissa indicier som talar för att den sekundära jästen är en Wit-jäst...
Spännande, eller hur?

För två veckor sedan så började jag propagera jästen ur tre Hoegaarden flaskor. I tre omgångar, med: 0.5, 1.0 och 1.0 L vört odlade jag fram tillräckligt med jäst för att brygga 50 liter öl. I söndags så bryggde jag vörten med 5 kg Pilsner malt, 4 kg veteflingor och 1 kg havreflingor. Jag använde 25 g Curacau apelsinskal och 25 g indiska korianderfrön 10 min före kokslutet. Humlen var 27 g Styrian Golding, kokades i 60 minuter.
Trots den höga andelen råfrukt var det inget problem att nå jodneutralitet. 50°C i 20 min, 55°C i 20 min, 62°C i 30 min, 72°C i 30 min, sedan upp till 78°C. 11.8° Plato och 54 liter blev det för jäsningen.

Jag kan nu tryggt säga att jästen jag skördade i Hoegaarden flaskorna är överjäst, och att det är en "Weizenjäst". Jäsningen kom igång långsamt med vörten vid 19°C. Nu, efter 4 dagar mäter jag 6°Plato och jäsningen går långsamt men säkert vidare. Aromen i källaren har en ganska klar svavelkomponent i sig, som jag känner den ifrån andra Belgare och Weizenjäster. Kräusen är så stark att jag skulle kunna lägga färemål på jästmattan som vilar tryggt ovanpå ölet.
Det är för tidigt att säga om jästen är wyeast 3944, även om jag förmodar det...


Jag anser att bryggaren tillverkar vörten och jästen gör ölet, såleda anser jag att jästen är väldigt viktig. Därmed vore det helt fel att anta att en uppodling utav Hoegaarden flaskjäst betyder att jästen skulle sakna betydelse. Jag odlar upp denna jäst för att jag inte vill ha aromerna som medföljer en tex US05 eller S04. Denna tankegång, att dessa jäster vore lika ämnade, kan jag inte följa.
Jag har läst olika framgångsrika försök att göra en Wit med denna flaskjäst och det har övertygat mig om att det är helt möjligt.

Jag kommer att uppdatera hur resultatet blir...

98

(28 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag har hittat en thread som har massor utav information om Gose. Bidraget innehåller många länkar till Engelska sidor som behandlar ämnet. Så leta bara dessa länkar i det Tyska bidraget, eller ännu bätter, läs igenom hela bidraget också.
http://hobbybrauer.de/modules.php?name= … erdate=ASC

Lycka till

Hej
svarar:

Hej bryggarvänner!

Nu är det dags för mig att brygga lite öl men behöver er hjälp.
Har idag ett kärl på 15l, räcker det för en batch på 10l öl?
- Ja
Hade tänkt mig IPA runt 6%.
Någon som kan ge mig tips på malt alt. Ett recept? Humlen har jag koll på.
- 1 kg Pilsmalt, 1.5 kg Pale ale, 100 g Crystalmalt. Humle: C Humle, men du har koll.
- Värm vatten 72°C. Häll i malten, vänta 60 min. Värm till 78°C - laka - fyll lakvatten - ett par liter (78°C). Koka i 90 min - humlegiva efter 15 min, efter 60 min och efter 85 min. Kanske även torrhumla. Jäst: US-05 el. dylig.

Kommer använda mig av BIAB-metoden
- lycka till. Kanske skippa lakvatten.
Kan jag t.ex börja mäskningen med 8l för att sedan dryga ut till ca 11l innan vörtkok?
- Ja.
Mvh

Kolla in länken. Isinglass fungerar bäst i kombination med kiselgur (Brausol el. Biersol).

http://www.erbsloeh.com/product_datashe … GB_001.pdf

Löste du Isinglass i öl innan du la ned vätskan i tanken?