51

(21 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Vilka mängder man skall torrhumla med beror väl ganska mycket på hur kraftigt man vill humlearomen skall slå genom i den färdiga ölen och hur densamma skall balanseras mot redan befintlig arom; i en så kraftigt humlat brygd såsom den som ursprungsinläggets författare har berett, må man visserligen som ovanstående respondenter redan konstaterat öka torrhumlets mängd med en tiopotens för att det skall verka. Brukar själv torrhumla min egen APA---som även den bygger på NB, Perle och Cascade, detta är ju en underbar kombination---med 50g Cascade i 20 liter. MEN, jag har även bryggt en belgisk wit som okonventionellt nog torrhumlades med Amarillo, och då brukades endast 8g till 20 liter; denna lilla mängd gav ändå en märkbar Amarillokaraktär.

Johannes

Jag skulle ta en jäst som fäller ut bra i flaskan så att det blir klart (ha!) snabbt. Smakbidraget från utjäsningen av kolsyresockret lär ju vara negligerbart.

Johannes

Det krävs mer detaljer än enbart hårdheten, du behöver veta koncentrationerna av kalcium, magnesium, natrium, klorid, sulfat samt alkaliniteten. Lämna in ett vattenprov till ett laboratorium som utför kemisk vattenanalys. Observera också att byrggvattnets pH inte har någon större betydelse, det är mäskens pH som är det väsentliga; den senare är beroende av de ovan nämnda mineralernas koncentrationer och "mörkheten" hos malten som mäskas in.

Johannes

Natriumklorid är vanligt salt; halten jod i bordssalt är också obetydlig för de mängder salt det rör sig om vid ölbryggning.

För övrigt så är John Palmer's kalkylblad the shit när det handlar om vattenjustering:
http://www.howtobrew.com/section3/Palme … _ver2d.xls

Johannes

55

(3 svar, postad i Utrustning)

Hej forumet,

jag märkte av en tillfällighet då jag fyllde några ölflaskor från ett fat att flaskfyllaren från humlegården passar med en "tight fit"  in i en picnickran. Inpassningen verkar även hålla en hel del tryck. Är detta en slump eller "intelligent design"?

Johannes

56

(13 svar, postad i Utrustning)

Ytterligare ett argument mot saftflaskor med patentkork: har för mig att IKEA:s patentkorksflaskor har en kork av sån där mjuk, "vaxaktig" plast som verkar ha väldigt låg smältpunkt. Jag försökte en gång värmesterilisera några sådana (till mjöd) i 130 graders ugn med resultatet att korkarna blev helt deformerade/flöt ut på ugnsbotten. Det blev pannkaka av alltihopa och inte kul att städa undan. Grolsch och liknande ölflaskor med patentkorkar tål värmen. I Finland har vi ett brygger som gör öl i belgiska 0.75l patenkorksflaskor http://www.brouwland.com/setframes/?l=& … p;shwlnk=0 , jag brukar köpa sådana ibland och ta vara på flaskorna.

Johannes

57

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Angående "skrotmalten" så kan det vara så att den innehåller alldeles för lite enzymer från början så att den inte orkar konvertera det omältade vetet.

Då frågar jag som Sverker: ska det vara så? Vad är normalt enzyminnehåll för en vanlig pilsnermalt? Leverantören har tyvärr inte svarat på mina förfrågningar angående specifikation av malten.

Johannes

58

(24 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Här finns en tabell som ger en fingervisning. Min erfarenhet är att det i praktiken kan kasta en hel del.

http://www.brewingtechniques.com/librar … table.html

Jag använder 1:3-2:3 och brukar få lite större "split ratio" med högre OG i första tappningen och lägre i andra än vad tabllen anger.

Johannes

Helt normalt, har själv använt denna jästen till en sisådär femton brygder. Låt det stå i tre veckor, sen på flaska.

Johannes

60

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Om du menar att enzyminnehållet minskar under mäskningen så är svaret; Ja.

Betyder det då att det alltså finns en cutoff, eftersom enzyminnehållet sjunker så lågt under mäskningen att det inte hjälper hur länge man mäskar? Eller kommer all stärkelse att konverteras givet tillräckligt lång tid?

Därutöver, vet någon hur maltens ålder påverkar, dvs. hur enzyminnehållet avtar med långtidsförvaring? Jag antar att krossad malt åldras mycket fortare.

Johannes

Motströmskylare är ju effektivare. Fördelen med kylspiral är väl enkelheten, samt att kalldruv samlas på botten och därmed kan undvikas att få med i jäskärlet.

62

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej igen, jag har fortfarande inte fått svar från leverantören av malten. Lyssnade på BN-avsnittet och det innehöll mycket bra information angående "diastatic power (DP)" och användning av stora mänger "adjuncts", tack för länken! Frågade med anledning av detta specifikt efter DP/Kolbach index. Om detta index är för lågt skall man ändå kunna mäska i fem timmar påstod dom i radioprogrammet, skall det verkligen vara nödvändigt? Försämras enzyminnehållet med tiden och finns det någon formel för att approximera denna minskning?

Min gissning är att kyleffekten inte blir bra om du bara har spiralen i vasken, även om vattnet däri strömmar. Om du nädvändigtvis ska köra vörten genom spiralen är det kanske en idea att bygga en motströmskylare av "garden hose" typen:

http://www.thegatesofdawn.ca/wordpress/ … t_chiller/

Johannes

Ja, men om man använder dem till en kylspiral eller som i mitt fall i lakkärlet så är det just utsidan som kommer i kontakt med vörten.

Johannes

65

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Just det, jag glömde ange tiderna för mäskningen. I den första bryggningen rastade jag 60 min vid försockringstemperatur, det hade alltid fungerat bra tidigare. Vid den andra bryggningen höll jag en betydligt längre rast, ca. två timmar, men det hjälpte ju inte. Tack för tipset angående enzymmalt, är det sexradigt korn eller? Kanske blanda 50/50 med pilsnermalten.

Johannes

En metod som jag använt några gånger och som fungerat hyfsat är att ta litet extra vatten när man kokar ris, hälla av detta när det är färdigt och blötlägga etiketterna i vattnet. Vet inte hur bra det håller i åratal, kan tänka mig att bakterier etc. äter upp stärkelsen med tiden.

Johannes

Obs! För klarhetens skull: sexvärd kromoxid är en välkänd karcinogen! Huruvida det löses i vört, följer med i ölet och upptas i kroppen är en annan sak. Jag rekommenderar alltså inte användningen av dessa kopparrör, utan rapporterar endast min egen erfarenhet.

Johannes

Jag har också "Radical brewing", tycker att den är inspirerande och underhållande att läsa. Den är dessutom vackert typsatt. Men jag blev också förargad på de många felen som ger ett lite "slafsigt" intryck, t.ex. det ovan åsyftade "You'll need 11 pounds (5 kilometers) of liquid [...]" (Mosher, s. 136), och för att inte tala om att han får Kalevala till att vara ungersk (s. 56). Dessutom tycker jag referenserna är för fåtaliga (bibliografin innehåller ca. 50 hänvisningar), tror knappast han själv har uppfunnit eller gjort "original research" på alla de bryggmetoder som beskrivs... Textens ton är dessutom överdrivet raljant på sina ställen. Nu lät kanske det här lite negativt, men det är egentligen en riktigt bra bok, så skaffa den.

Johannes

69

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hejsan,

bakgrunden till mitt spörsmål är följande historia. Jag köpte i början av året en 25 kg:s säck krossad ospecificerad pilsnermalt från en leverantör i Sverige som tillhandahåller hembryggningsartiklar via postorder (inte Humlegården). Den 22.3 bryggde jag 20 l wit på 2 kg pilsnermaltskrot och 2 kg omältat speltvete. Det senare krossade jag själv (fint), kokade till en gröt, och tillsatte i mäsken. Hela bryggningen blev ett debacle, mäsken var märkligt grådaskig och jag fick ut en stamvört som höll ca. 1035 Ö. Jag fick stärka med socker för att få till ett hyfsat OG. Har dessutom aldrig bryggt ett så ljust öl, det såg ut som diskvatten ungefär.  Jag har bryggt denna öl flera gånger tidigare med belgisk pilsnermalt (Brewferm) som jag krossat själv och alltid fått ett OG på 1045-1050 Ö.

Nåväl, jag tänkte att jag kanske inte hade förklistrat vetet tillräckligt eller möjligtvis klantat mig vid mäskningen och höjt temperaturen för mycket när jag tillsatte den kokande vetegröten. I onsdags bryggde jag så med gott mod en ny wit enligt samma recept, och denna gång skulle det definitivt lyckas. Jag krossade vetet till molekyler och kokade i en timme (det blev som välling och brände i botten och jäklades), proteinrastade pilsnermalten vid 50 C i 20 min, tillsatte vetet och höll 67 C genom hela mäskningen, utmäskade vid 72 C, lakade ur med extra mycket vatten och kokade i 90 min. Allt flöt fint och efter kylning mätte jag OG med spänning. 1033 (20 l)! Jag höll på att flyga i taket. Färgen var dock något bättre denna gång, mera Hoegaardenlik (säkert p.g.a. den längre koktiden).

Min gissning efter dessa två misslyckade brygder är att det är något tokigt med malten, kan den månne ha för lågt enzyminnehåll för att orka konvertera 50% omältat vete? För att testa denna hypotes gjorde jag i dag parallella mikromäsker i två skilda E-kolvar. Varje mäsk innehöll  lika stora delar pilsnermalt och vetemjöl (75g + 75g) och en halv liter vatten. I ett vattenbad höll jag 65 C i ca. en timme. I den ena e-kolven hade jag självkrossad belgisk pilsnermalt, i den andra den suspekta färdigkrossade malten. När jag mätte OG på den slutliga vörten var skillnaden 5 punkter till den belgiska maltens fördel, vilket jag tolkar som en bekräftelse av hypotesen.

Jag skall skicka en förfrågning till leverantören angående malten, men jag undrar först vad som orsakar detta och om min hypotes är korrekt: dvs. kan det vara så att enzyminnehållet är så lågt att jag inte kan använda malten till wit? Skall tilläggas att jag har även bryggt en öl med samma malt tillsammans med vetemalt, och då blev OG som förväntat. Hjälper det att krossa malten en gång till? Kan man tillsätta amylas till mäsken som hjälp på traven och var får man i så fall tag på sådant (eller skall man spotta i mäsken)?

Tack för svar!

Johannes

Jag har också sökt på motsvarande fråga men inte hittat något definitivt svar. Kan dock meddela att jag själv använt förkromat kopparrör från Biltema i ett lakkärl i över 20 brygder utan några som helst synliga tecken på reaktioner med vörten. Kromningen är fortfarande lika blank som då röret var nytt.

Det finns ett Basic Brewing avsnitt om odling av humle i kruka:

http://media.libsyn.com/media/basicbrew … egrown.mp3

Tydligen behövs det ganska stor kruka, och man måste visst vattna och göda rejält (du kan även vara betjänt av att informera grannarna att det är humle du odlar, och inte någon släkting).

Johannes

72

(7 svar, postad i Bakning och matlagning)

Hej,

har i påskveckan sysslat med att tillaga memma, en finsk påskefterätt vars tillredningsförfarande i stora drag kan beskrivas som bryggning av ett tjockt rågöl. Man börjar med att mäska rågmjöl och finmalen rågmalt i proportionen 2:1 ungefär (malen rågmalt är stapelvara här, men kan vara svår att få tag på annorstädes; den lär dock gå att ersätta med några nävar pilsnermalt). Mäsken ser ut som tjock brun gröt, och hålls vid 60-70 grader i ett par timmar:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/memma_maskas2.jpg

Under mäskningen blir gröten söt samt får en jämnare och lösare konsistent. Sedan är det dags att koka memman i ca. en halv timme (liksom vid ölbryggning, låter man det koka över så får man ett helsike): 

http://www.humle.se/punbb/images/upload/memma_kokas2.jpg

I samband kokningen smaksätts även memman med nymald pomerans, samt ytterst lite koksalt. Jag har även experimenterat med humle, och det fungerar bra, särskilt de amerikanska sorterna. Humlen måste finmalas och man måste vara mycket försiktig så att det inte blir för beskt, några gram räcker bra. Sötman kan också bättras på med mörk sirap om så önskas.

Därefter är det dags för gräddning. Memman gräddas i 125-150 grader i minst fyra timmar (ursprungligen kletades memman in i näveraskar som lades att gräddas av eftervärmen i bakugnarna).

http://www.humle.se/punbb/images/upload/memma_graddas.jpg

Det är bra att röra om då och då så att gräddningen blir jämn och det inte bildas en tjock skorpa. Återigen, kokar det över inne i ugnen får man ett helsike. Efter ett par timmar kan man avsluta omrörningen och lägga på ett lock av aluminumfolie. När memman är färdiggräddad har den fått sin karakteristiskt svarta/mörkbruna färg:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/memma_klar.jpg

Nu bör den lagras svalt i ca. en vecka. Under denna tid kan det hända att den spontant börjar jäsa lite, och därmed får en svag alkoholton. Detta anses inte vara ett smakfel. Memman avnjuts kall med ovispad grädde och socker:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/memma_serverad.jpg

Memman är inte bara en estetiskt tilltalande maträtt, den är dessutom mycket god! Smaken är söt och kraftigt maltig. Tyvärr har memma inte riktigt slagit igenom utanför ursprungslandet. Detta beror säkerligen på trubbig marknadsföring; det är ju en rätt som med sitt utseende borde sälja sig själv och därmed vara en given succé var som helst i världen smile.

Som ett sidospår så kom ett finskt bryggeri denna påsk ut med ett "memmaöl", dvs. ett öl smaksatts med en tillsats av memma. Sällsynt fånigt försök till marknadsgimmick då ju råg, pomerans etc. sedan länge används i många öl, och det torde gå att få till samma smakprofil genom vanlig mäskning/kokning av dessa ingredienser. Dessutom misslyckades man tydligen kapitalt med receptet---ölet har ingen som helst memmasmak---och mottagandet har följaktligen varit mycket svalt:

http://ratebeer.com/beer/laitilan-kievari-mammi/99965/

Johannes

73

(13 svar, postad i Utrustning)

Hej,

ex. om man vill kyla ner 20 liter 100-gradig vört till 20 grader C. Då måste man kyla bort 20 kg * (100C-20C) * 4 kJ/(°C*kg) = 6400 kJ. Vill du göra detta på t.ex. en timme så krävs det en medeleffekt 6400 kJ / 3600 s = 1.78 kW. Gissningsvis med en 14-15 stycken 136.8 Watts arrangerade i serie (dvs. i vörtflödet så att delta-T per element minimeras, inte nödvändigtvis elektroniskt seriekopplade) kanske det lyckas, men det blir nog mycket låg verkningsgrad.

Jag tror att det är enklare och mer ekologiskt med en plattvärmeväxlare. Det uppvärmda kylvattnet kan användas vid diskning av utrustning.

Johannes

74

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

1. Nej, det varierar helt och hållet, men vad du än gör så lägg inte ner för mycket pengar på att testa den!

Min erfarenhet är att de här "vildjästerna" som man odlar fram i sitt kök ofta blir ganska fenoliska och lite svettiga, samt inte sällan alldeles för sura (det är ju en ospecificerad blandning av jästsvampar och baciller som man har fått). Rekommenderas att testa först med liten volym, koka t.ex. en liten sats av maltextrakt som för en förkultur (kanske med lite humle) och jäs ut den med vildjästen, drick sen satsen och bedöm smaken.  Har testat en jäst som muterat från en flaska Orval (är  väl ursprunglingen en blandning Sacch/Brett, men slatten hade stått i öppnad flaska rumstemperatur flera dagar), samt från mosat äpple. Bägge dessa smakade och luktade sura strumpor med bränd polyester och dessa smaker och aromer är inget jag själv skulle vilja ha i en öl.

Har också för mig att ha läst någonstans att om man är ute efter vildjäst så är det ett säkrare kort att spontanjäsa ojäst vört istället för färdigjäst öl (i öl finns ju alkohol som livnär t.ex. acetobakter). Har dock ingen källa till detta just nu.

[...] i hans bok som på svenska heter "Öl" eller "Allt om Öl" (Ja nått sånt ^^)

Menar du inte Stora ölboken, Prisma Bokförlag 1999? Jag har själv andra upplagan från 1996, där förtäljs denna anekdot på s. 24. Jag har för övrigt letat en svensk Michael Jackson-bibliografi, om någon har en sådan så skulle jag vara tacksam om denne kunde skicka den / posta den här.

Johannes

Receptet ser väl i stort sett ok ut. I princip borde en dry stout också innehålla en del omältat korn men det måste nog mäskas så det går ju bort i ditt fall. Tycker även att du kan lämna bort aromhumlen; en dry stout är mer beroende av beska och torrhet än bouquet.

Lyfter även frågan Är 3 g socker per 33 cl flaska standardmått för efterjäsning? Om man använder torkat maltextrakt istället,vad ska man ha per flaska då?
Andra tips är välkomna smile

Om du använder socker så är 9 g/l kanske i överkant, skulle rekommendera 2g per flaska istället, dvs. 6 g/l. 9 g/l kan vara lämpligt om du använder torkat maltextrakt istället för socker.

Har även en fråga angående min pågående batch, Det verkar inte riktigt som om den vill jäsa ner till 1005, som var tanken, utan ligger på 1015 på 2 dgr kvar till flasktappning. Finns det något att göra åt det?

Detta spörsmål är svårt att besvara utan mer ingående information om öltyp etc. De flesta öltyper brukar inte jäsas ned så lågt. Man kan tillsätta Brettanomyces eller diverse baciller för att få ned FG, men de ger ju ett märkbart smakbidrag...

Johannes