51

(10 svar, postad i Humlegården)

Hej, har ni några funderingar på att ta in Blichmann HopRocket i sortimentet och vågar ni ev. gissa vad priset i så fall landar på?

http://www.blichmannengineering.com/Hop … ocket.html

Jag tycker det ser ut som en "must have" bryggutrustning om plånboken tillåter det :-)

//Jesper

52

(7 svar, postad i Humlegården)

81 st x 33 cl flaskor är bara c:a 27L. Om du brygger runt 25L per bryggnig blir det en ganska bra storlek på flaskställ.

Men du kan ta isär stället för att få det att passa ett valfritt antal flaskor (delbart med 9).

Förpackningsstorlek tycker jag primärt är intressant om man lägger in pris/hekto i BeerSmith, men detta är ju BeerSmith och inte BeerXML... 

Om man ändå ska importera hela sortimentet får man ju med varje humlesort ett antal gångar då dom kommer i olika förpackningsstorlek, som pellets eller kotte, men olika alfasyrahalt etc., så tycker jag det kan vara intressant att lägga till skördeår och ev. artikelnummer som en del av NAME. Då blir det lättare att urskilja om man köpt samma humlesort vid flera tillfällen.

Funkar även på min dator...

AMOUNT enligt beerxml.com är "Weight in Kilograms of the hops used in the recipe". Det är alltså inte förpackningsstorlek som det ser ut som om att HumleXML försöker sätta.
Hursomhelst känns det som onödig information för humle i almenhet, men relevant för ett specifikt recept.

James skrev:

Fråga:

Hur skall man prima en cider? Skall man tänka WIT eller ALE?
Jag har för mig man skall tänka mousserande vin, (WIT), har jag fel?

//James

Jag har gjort två experiment. Första gången tänkte jag mousserande vin eller veteöl och siktade jag på 3.2 vol, andra gången har jag lagt mig på 2.7 vol. CO2 man har inte hunnit smaka än.
Anledningen till att jag har dragit ner på kolsyran är ett försök på att få mer fruktkaraktär som jag tycker första försöket saknade. Jag vet dock inte om det beror på jästen/jäsningen eller på kolsyranivån.

Jag har gjort ett första försök med humlesortimentet....

http://dl.dropbox.com/u/6753270/humletest1_20101103.bsm

Beskrivning av dom olika humlesorter är från humlegårdens webbshop.
Beta% saknas på dom flesta sorterna. Där jag har lagt till beta% är det en gissning baserad på general information om humlesorten.
Hop Storage Index är satt automatisk av Beersmith så det stämmer nog inte, men alla är satt till 25% = Average

//Jesper

SKOOGIS skrev:

Lingon skall man nog vara lite försiktig med , innehåller något naturligt konserveringsmedel så det kan vara svårt att få att jäsa.

gammal inlägg, men nu när det ändå är lite liv i tråden smile

Konserveringsmedlet som finns naturligt i lingon och även i hjortron är bensonat. Det fick jag lära mig när jag pluggade "safta, sylta och lägga in" häromdagen smile

58

(11 svar, postad i Utrustning)

Jag användar pump och den sitter föra värmeväxlare.
Sen stryper jag flödet på ut-sidan av värmeväxlaren för att få rätt temperatur i jäshinken.

59

(46 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

AboJake skrev:

Läste för länge  sen att man  INTE skall  använda varmt vatten från kranen för att laga mat eftersom man kan få med lite oönskade saker , bland annat  metaller etc

hmmm, det måste väl vara ifall man har en asgammal varmvattenberedare i zink eller gjutjärn ;-)
Det är väl ofta så att man rekommendera att INTE använda varmvatten som vanligvis är stillastående då det finns risk för att bakterier och annat skojigt växer i det... i så fall ska man koka det i minst 5 min...

jag är tveksam till att metaller och liknande fällar ut och kommer med vattnet ur kran. Däremot fällar en del mineral ur vatten när det värm upp över längre tid, i särdeleshet sånt som är bra att ha i bryggvatten som tx kalk.
Vill man vattenbehandla kan det vara bra att komma ihåg detta då en vattenanalys vanligvis är gjort på kallvattnet. Har kalk fällts ut vet du ju inte vad dit utgångsläge för vattenbehandling är... Har man fjärrvärme och en  genomströmningsvärmare är detta knappast något problem, då är det bara skönt att börja värma mäskvatten från 55C istället för 8C.

Hursomhelst, jag är ingen vatten expert, men det är i alla fall så jag resonera...

Japp, BeerXML är inte speciellt svårt att jobba med. Öltypdefinitionerna manipulerade jag med ett kalkylblad och sparade sedan som XML.

Jag har sett den som förslag som sekundär reducerventil, men jag minns inte om det är här eller på SHBF's forum...


Edit:
Här http://humle.se/punbb/viewtopic.php?id=2851

Svante skrev:

Jag kan enkelt exportera informationen som csv eller annat textbaserat format. Säg bara till vilka fält som ska vara med så fixar jag det.

Jag ska kolla lite i det befintliga malt och humle som finns i beersmith och försöka klura ut vilken information som behövs.

Mht. pris/kg får det nog bli en kompromis då priset skilljer beroende på förpackningsstorlek...

Jag vet att det går att bättra på öltypdefinitionerna, tx med karbonering, jag har än så länge enbart lekt med den information som ges ut av SHBF och där saknas karbonering... Dom fyller sitt syfte för mig, så det har inte blivit så mycket mer än... Jag har funderat på att "låna" karboneringsinfo. från BJCP definitionerna, men då är jag ju ansvarig när din öl får sämre betyg på SM för att kolsyranivån är fel ;-)

Svante skrev:

Vi skulle gärna ha det. Är det någon som kan hjälpa oss med detta? Råmaterialet till datafilen har vi ju, frågan är bara hur det ska formateras.

För ett tag sedan lekte jag lite med göra om SHBF's öltypsdefinitioner till BeerXML-format och importerade dom i Beersmith. Inget omöjligt jobb, med lite tidsödande...
http://shbf.se/bryggaren/viewtopic.php?f=2&t=5874

Jag skulle kunna försöka mig på det om informationen finns elektronisk tx i ett kalkylblad eller som csv-fil.... jag vill dock inte lova att bil klar någon gång ;-)

Som jag fattat det är det dom första dygnen som är avgörande för största delen av jäsprofilen, kanske dom första 48-72 timmar för ale och dubbelt så lång tid för lager. Det är i alla fall som jag uppfattar det efter jag har lyssnat på Mr. Malty på åtskilliga pod-sändningar från The Brewing Network.

Personligen skulle jag inte ha stora bekymmer vid att höja temperaturen då du är som pass långt i jäsningen. Ända anledning till inte att göra det är kanske om du tx gör en Tjeckisk pilsner där du vill ha kvar något diacetyl.

66

(3 svar, postad i Humlegården)

Är inte carafoam och carapils två namn för samma typ av malt? Jag har för mig att det är samma i alla fall

67

(6 svar, postad i Utrustning)

Jag har aldrig användt PBW, men en snabb sökning på PBW och CIP (clean in place) hittade nedanstående från tillverkaren.

Sen vet jag inte om en 1% lösning är mycket starkare än det som vanligvis rekommenderas

http://www.fivestarchemicals.com/tech/pbw.pdf skrev:

P.B.W. has been formulated as a C.I.P. cleaner and is very effective in removing protein soils found on brew kettles, fermenters, conditioning tanks, filters and all packaging areas. The concentrations to remove these soils are typically in the 1% range.
However, due to soil and water conditions this concentration will vary. To help in hard water areas P.B.W. has been formulated with enough chelators to tolerate hard water over 17 grains.

Edit:

Hade jag läst lite till...

CIRCULATION CLEANING: Use 1 to 3 ounces per gallon depending on soil load. Heat to 130° to 180° F for 30 minutes.

CARBON REMOVAL: Use 6 to 8 ounces per gallon of water. Heat to 140 ° F for 4 hours or allow to soak cold overnight.

When using P.B.W. in food processing areas the equipment that has been cleaned must be rinsed with potable water. Just prior to use, sanitize the equipment in accordance with public health standards

Videon från igår går att titta på via http://www.ustream.tv/channel/bryggradio
Jag tror det är hela showen som finns där.

69

(13 svar, postad i Utrustning)

kabuto skrev:

Min tyska är inte det bästa, men står det inte max 60 grader?
Vad menas isåfall med det, garanterad värme eller smälter plasten?

Jupp, för kalla och varma drycker upp till max 60°C.

Tror knappast plasten smälter, men den kanske blir lite mjuk. Det är ju trotts allt den typ av "cooler" som många amerikanska hembryggare använder...

Jag är 99,9% säker på att förvaring med kranen stängt inte är något problem. Jag förvarar en 425g tub med regulatorn stängt på detta sätt.

Däremot vill jag starkt rekommendera att du fäster tuben på något sätt när du använder den. Numera spänner jag fast tuben på fatet med ett par små spännband när vi är på vift, då jag har förstört ett manometer vid att tuben råkade slå i golvet...

Ring eller mejla kommunens miljöenhet, dom kan nog lätt plocka fram analysvärden som inte publiceras. Dessa ingår helt ju givit i dom analys dom gör.

72

(13 svar, postad i Utrustning)

Jag antar att det är en kylbox av märket "Igloo" du letar

Dom är ganska dyra men dom finns att få tag på i Sverige:
- http://www.freezit.se/nybeverage_coolerstxt.htm
- http://www.jakto.se/fritid/kylvaeskor/d … -3431.html

berglund skrev:

Ni som kör med cip rengöring. Vad använder ni för medel? Starsan finns ju tydligen i en variant som inte skummar. Den känns lämplig.

Jag kör "delvis CIP" då jag har en del rör/slang, pump etc. som jag inte kommer åt att diska för hand. När jag rengör bryggverk grovdiskar jag först mitt kokkärl, sen kör jag het vatten med maskindiskmedel runt i systemet 20-30 min.
Jag har valt maskindiskmedel då jag har enskilt avloppsanläggning och är lite mån om vad jag skickar i "golvbrunnen".

Det jag tänkta säga är att om det var i Brew Like a Monk dom nämner potatisstärkelse kan det ju vara för att dom kreative belgare hittat en billigare ingrediens än socker för att höja alkoholhalten och säkra sig bra förjäsbarhet eller kanske för att det bättra på skummet i jämförelse med socker.. Jag gissar dock bara..

Enligt wikipedia är stärkelsen som finns i bl.a. potatis en polysackarid, som i sin tur är en grupp av sockerarter som byggs upp av ett stort antal monosackarider.

Det är väl ganska vanligt att framstilla sprit av potatis har jag för mig, men om sockret blir tillgänglig för jästen vid mäskning vet jag dock inte... Sen hur det påverkar skumbildningen har jag inge aning om :-)


Edit:

Ungefärligt näringsvärde i potatis per 100 gram (återigen enligt wikipedia):

    * Energi 306 kJ (73 kcal)
    * Vatten 79,6 g
    * Protein 1,8 g
    * Kolhydrater 16 g
    * Fett 0,1 g
    * Kostfiber 1,4 g
    * Kalium 468 mg
    * C-vitamin 11 mg