Sökalternativ (Sida 2 av 3)

Eventuellt fredagen. Råkade lova bort mig på lördagen.
Riktigt trevlig festival.

Krönleins använder det där bryggverket och mäskfiltret numera. Mäskfiltret är, om jag inte minns helt fel, av den första modellen som släpptes 1891.
Lite värdelöst vetande som jag tycker är rätt kul

http://www.homebrewtalk.com/f51/pneumat … se-168286/
Automatisk matning av kapsyl och jag bygger en sån där direkt! Oj så bekvämt

Koldioxid kostar runt 13kr kilot om man köper små mängder. Om man köper större mängder kan man nog få ner priset till väldigt acceptabla priser.
Ett kilo koldioxid i flytande form blir runt 1300 liter i gasform (iirc), så kostnaden för att evakuera och trycksätta flaskor är försvinnande liten. Jag har ingen aning om vad det kostar per flaska, men säg tio kronor kilot, kanske liter koldioxid per fylld 33cl flaska och kontrollera om jag hade rätt med att 1kg(s)=1300l(gas). Sen blir det nog lätt att räkna ut.

De fem stora av småbryggerierna, dvs Jämtlands, Nils Oscar, Oppigårds, Sigtuna och Nynäshamns, filtrerar de flesta av sina öl och har tappningsmaskiner för fyllning under mottryck. Av de mindre så sker det på olika sätt. Några filtrerar säkert även om jag inte kommer på några just nu. Men när det gäller tappning så sker det antingen med mottrycksfyllare, antingen modell för mindre bryggerier eller något hemmabygge, fyllning med beergun eller andra enklare instrument till tappning med slang direkt ner i flaskan.

Att man inte märker av någon bottensatts beror  antingen på att de filtrerar, eller så ligger ölet och lagras och  konditioneras ordentligt, eventuellt i kombination med att tappa om till annan trycktank för att bli av med jäst och annat i botten eller med klarningsmedel.

Kapsyleringsutrustning kan vara lite olika. Men jag vet att flera använder någon av humlegårdens utrustning för kapsylering. Finns lite mer automatiskt sådan som inte är så krånglig att fixa, genom att man monterar ett kapsyleringshuvud på en pneumatisk cylinder som trycker ner och sätter fast kapsylen.

Större bryggerier har propageringsutrustning med rätt ordentliga tankar för att odla upp några tusen liter.
Jästen får de antingen av en jästproducent, ett externt lab som lagrar jästen och skickar över jästceller när det behövs eller så har de egen koll på sin jäst och förvarar x antal friska generationer i väldigt låga temperaturer i kombination med andra metoder som t.ex suspension av jästen i sorbitol.

Mindre bryggerier köper antingen små eller stora paket från humlegården och propagerar upp om det behövs, eller direkt från producent, eller från externt lab som lagrar jästen. Jag vet inget mindre bryggeri som har särskilt avancerad propageringsutrustning, utan jag har mest sett e-kolvar med magnetomrörare. Exakt samma som många hembryggare kör med.

Vid propagering på större bryggerier används antingen en del av ett brygg för att propagera upp jäst, eller så görs ett propageringsbrygg vilket är ett ohumlat brygg (humle är irriterande för såväl bakterier som jäst), som får jäsa några dagar tills jästen kan slangas över till jästtankar (observera extra t ). Därefter tillförs ett andra brygg, dubbelt humlat och ölet produceras därefter som vanligt.

Propageringsutrustningen kan vara ordentligt imponerande, särskilt en fullt utrustad s.k "carlsbergscylinder" eller "carlsberg flask" på engelska.
Agitator, anslutningar för steril luft, mantel för ånga för att sterilisera vört, utlopp för koldioxid, syremätare, temperaturmätare och annat jag säkert glömmer men i ett mycket mer hygieniskt utförande än annan utrustning på ett bryggeri.

Länk till bild på en liten carlsbergscylinder: http://www.cpesystemsinc.com/cpeproducts.asp?rcdno=539

Allt det där löser sig finfint. Vill man undvika att strida mot reinheitsgebot får inget av det där tillsättas under mäskning, pålakning eller vörtkok utan det måste tillsättas direkt i produktionsvattnet.
Jag ser ingen direkt poäng med att justera just pålakningsvattnet, eftersom det kan bli rätt stora förluster när man kommer ner till glattvattnet.

Tillsatser i vörtkoket kan man göra för att sänka pH helt enkelt.

Qvänum Mat och Malt och Malmö Brygghus har. Malmö Brygghus är klädda i en svart smältstrumpa istället för etikett. Fint för att skydda mot ljusskador, men inte så fint för dina fräsiga hembrygder kanske.
Qvänums flaskor är bruna och prydliga.

Jepp, i slutet av vörtkoket precis som med mossa/protaflocc. Du kan kombinera kiselsol och protaflocc/mossa också, bara du inte tillsätter dem samtidigt.

15l per 50 000l på mitt förrförra jobb, 1,5g/l enligt litteratur.

Oh, det låter spännande. Har du någon länk att delge?

Alkohol, iso-alfasyra, låg syrehalt, hög koldioxidhalt och låg pH är rätt bra utgångsläge för bra hållbarhet.
Annat som kan nämnas förutom askorbinsyra och pastörisering är filtrering, rengöring av kärl och förpackning samt fyllning av förpackning som reducerar syreexponering så mycket som mjligt.

När det gäller tillsatsmedel används det såvitt jag vet inte alls längre. Spendrups reklamkampanj för några årtionden sen om öl utan tillsatser fick övriga bryggerier att minska på olika tillsatser.
De enda burkarna jag brukar kunna läsa att de innehåller askorbinsyra är billig öl som nån haft med sig hem från finlandsbåten eller danmarksresan.

Ljus kan inte ensamt oxidera något och öl har på tok för låg syrehalt för att ljus ska kunna påverka något.
Problemet som bryggerier står inför när öl ska tappas i flaskor med klart eller grönt glas är att prenylmerkaptan (ett skunkluktande ämne) bildas. Därför väljer många att använda reducerat humleextrakt av sorterna rho-isoalfasyra, hexahydro-isoalfasyra, tetrahydro-isoalfasyra istället för vanlig humle.