Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → No chillmetoden
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Hej
Jag har tittat lite på en kylmetod av vörten som kallas no chill, verkar vara populärt i Australien
Som jag fattat det så brygger man som vanligt, och när man ska kyla så häller man vörten på en dunk och pressar ut all luft, sen så får den stå och självsvalna därefter så tillsätter man jästen.
Någon som har testat detta eller har tänkt att göra det ?
Salle
Vi har använt NoChill metoden i drygt 70 bryggningar och kommer fortsätta med det. Det du bör tänka på är att justera humlegivorna, här har du en bra tråd: http://beersmith.com/beta/index.php?topic=314.0
Det tar ca 24 timmar från kokande vört till "pitching temperatur" i rumstemperatur. Har även haft kvar vörten i min kittel ett antal gånger när jag har varit lat, och har ännu inte märkt av något skumt.
Vi har även två batcher som har stått sedan April och dessa två batcher ska vi ställa upp med i nästa års SM. Allt för vår nyfikenhet och inga förmodade påståenden som kan florera när det gäller BIAB och NoChill.
Mycket intressant, det kan vara lite svårt för en del att kunna snabbkyla vörten.
Dessutom bra att inte slösa på vatten i områden som har vattenbrist (till exempel Australien, eller en ovanligt torr sommar i Sverige, dock inte i år 
Syresätter ni vörten efter att den kallnat och innan ni tillsätter jästen?
Vad är lämpliga kärl för no-chill?
Har tidigare läst att det finns risk för botulism. Risken kanske inte finns eller är extremt lite med tanke på att det verkar vara många som använder sig av no-chill.
Vad är lämpliga kärl för no-chill?
Har tidigare läst att det finns risk för botulism. Risken kanske inte finns eller är extremt lite med tanke på att det verkar vara många som använder sig av no-chill.
Det tror jag inte. Man för ju över nära 100-gradig vört i ett kärl. Det tar död på det mesta. Skulle det mot förmodan bli en infektion så tar iso-alfasyran, alkoholen och den sura miljön i jäsande öl död på den.
Ska testa det och biab i helgen. Har vart jävligt skeptisk och en del sitter kvar, men jag är bitter och konservativ. 
Men dom som faktiskt använder det verkar inget annat än nöjda och det är ett bra sätt att spara tid, rengöring och kraft på om det fungerar.
Jag tror du har helt rätt Gutbucket och jag känner ingen oro för att testa det.
Dock så verkar det handla om sporer och då krävs det riktig sterilisering med autoklav eller liknande. Giftet försvinner vid kokning men det kan bildas nytt när temperaturen sjunker.
(Källa: wikipedia)
Hade varit kul o pröva no-chill..
Vart får man tag i en dunk som är livsmedelsklassad i upp till 100 C? 25 liter hade ju varit perfekt.
Vad använder ni för dunkar till no-chill ?
Går det inte bra att bara lämna den i kastrullen med locket på i så fall?
Jag har aldrig förstått hur DMS inte kan vara ett problem med den här långsamma kylmetoden, men man kan koka vörten en aning längre för att dra ner nivåerna antar jag.
Jag brukar bara hälla i vörten i ett jäskärl och ställa ut i trädgården, sen när jag ska gå till sängs så brukar jag ta in den och tillsätta jästen, har nog bara fått någon/några öl som inte blivit bra.
Men det verkar som om nochill vekar bättre, för då kan man ju vänta till nästa dag att tillsätta jästen.
Samma fråga från mig som flera har ställt: vilka kärl och var får ni som kör med no chill tag på dom ?
Salle
Ändrar mening: Men det verkar som om nochill vekar bättre, för då kan man ju vänta till nästa dag att brygga.
Sånna har jag. Köpte på nisses i Smedjebacken. Bara det är hdpe-plast så lär det va lugnt.
Vad kan hända om man häller vörten rakt ner i hinken? Så gjorde belgaren jag bodde hos i Kanada. Sedan lät vi den bara kyla ner tills nästa dag då vi tillsatte jästen. Aldrig några problem med infektion av något slag. Eller tänkte ni på om plasten släpper ifrån sig giftiga ämnen vid sån temperatur? Det är ju möjligt.
Oxidation och kort livslängd är väll problemet med att kyla i hinken.
Problemet för mig med dunken är att överföra den varma vörten dit utan att det plaskar osv. Om man tänker sig att man vill köra en whirlpool först och sen överföra så är ju frågan hur man ska gå tillväga, en hävert klarar ju inte så höga temperaturer. Har funderat nu på att istället prova att helt enkelt efter kok låta vörten vara kvar i grytan och sen bara whirlpoola och låta vörten vara kvar tills nästa dag och därefter köra hävert ner till jäshinken och låta det splasha. Risken är väl då oxidation men ja tror inte att det borde vara något problem.
Beroende på batchstorlek så blir det ju oftast att jag använder mig av no chill.. i regel när jag kokar på 25 liter så blir vörten på säg 10-15 liter och därav tillsätts kallt vatten och så kyls vörten ner snabbt till den temp man avsett.. gör man mindre satser, säg 10 liter, tenderar vörtkoket att bli runt 8 liter och då måste man vänta på att det ska svalna.. Jag har aldrig hittills fått en dålig brygd genom det sättet, dock felbedömning av hanteringen av råvaror har förstört min dag 
De vanliga jäsdunkarna man köper på diverse återförsäljare är av livsmedelskvalité och ska därav inte vara dåliga på något sätt.. däremot att fort få ner brygden i dunken för att sen sätta lock och jäsrör på för att inget otrevligt ska ge jäsningen en skrevspark kan ju vara av vikt
Det stog en artikel i G-P för några veckor sedan om att värma mat i plastlådor och risken med att plasten skulle avge några giftiga ämnen. Den avslutades med en förklaring till de siffror som brukar finnas på lådorna.
Under de flesta (men inte alla) plastförpackningar finns en symbol med pilar i en trekant runt en siffra.
Använd helst lådor med siffran 1 eller 5.
Typ 1 (PET): Låg risk
Typ 2 (PE-HD): Ska inte upphettas
Typ 3 (PVC): Undvik! Innehåller ofta ftalater, som är farliga.
Typ 4 (PE-LD): Ska inte upphettas
Typ 5 (PP): Låg risk
Typ 6 (PS): Undvik! Kan innehålla polystyren som kan läcka till livsmedel.
Typ 7 (diverse plast): Undvik helst. Kan bland annat innehålla bisfenol 7
Det stog en artikel i G-P för några veckor sedan om att värma mat i plastlådor och risken med att plasten skulle avge några giftiga ämnen. Den avslutades med en förklaring till de siffror som brukar finnas på lådorna.
Under de flesta (men inte alla) plastförpackningar finns en symbol med pilar i en trekant runt en siffra.
Använd helst lådor med siffran 1 eller 5.
Typ 1 (PET): Låg risk
Typ 2 (PE-HD): Ska inte upphettas
Typ 3 (PVC): Undvik! Innehåller ofta ftalater, som är farliga.
Typ 4 (PE-LD): Ska inte upphettas
Typ 5 (PP): Låg risk
Typ 6 (PS): Undvik! Kan innehålla polystyren som kan läcka till livsmedel.
Typ 7 (diverse plast): Undvik helst. Kan bland annat innehålla bisfenol 7
Hmm. F-n vet. "Kupé" (tidningen som man kan hitta i järnvägsvagnar, ni vet, om nu någon åker tåg längre...) hade denna bilden: 
SVTs Plus hade en artikel http://www.svt.se/plus/koll-pa-plasten
Saxar ur den:
"01-PET, polyetentereftalat: finns i läskflaskor, fleece-tyg och i polyestertyg. Klarar höga temperaturer bra.
02-PE-HD, polyeten hög densitet: kallas också polyetylen och har inga kända miljörisker, men undvik att hetta upp den. Finns i bland annat flytande margarin.
03-PVC, polyvinylklorid: bör undvikas eftersom det finns risk för att plasten innehåller ftalater. Finns i bland annat rör och i materialet runt kablar. Ganska mjuk plast som också återfinns i regnkläder.
04-PE-LD, polyeten låg densitet: precis som i PE-HD finns inga kända miljörisker, men undvik att värma upp den. Finns i plastpåsar.
05-PP, polypropen: den här plasten kan innehålla farliga ämnen. Den finns i många livsmedelsförpackningar och förpacknigar som ska värmas i microvågsugn.
06-PS, polystyren: en ganska hård plast som kan innehålla flamskyddsmedel. Används till cellplast kring köttfärs och snabbmatsprodukter.
07-O: en samlingsgrupp för diverseplaster. Här finns både skadlliga och mindre skadliga plastprodukter. Här kan man hitta polykarbonat som kan innehålla det hormonpåverkande ämnet bisfenol A."
Känns som om 1:an (PET) är det enda som de är överens om. Vad gäller egentligen?
Pet smälter ju. Jag har hört att pe-hd och pp ska klara över hundra C. Men som med allt annat så finns det säkert massa olika sidor.
Jag hörde en rätt rolig grej förut om äpplen. För att vara säker att man inte får i sig giftet från besprutningen ska man skölja, skrubba, skala äpplet. Sen kasta bort det för det är fullt i gift ända in till kärnorna.
Tyvär är det inge man kan göra nått åt och jag tar allt personligen med en nypa salt. Fast jag skulle inte gå å suga i mig en tub karlssons klister eller ligga en halvtimme vid ett avgasrör med bilen igång för det. 
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → No chillmetoden