Measured efficency är väl något du ska mata in själv?
Dvs uppmätt utbyte, det bör vara dina egna siffror.
BS ger väl bara siffror på uppskattade värden, inte vad det egentligen blev
Eller hur?

om du fick 20 liter med 45 Ö så får jag utbytet till c:a 72%
räknade på 300 Öl/kg på pale ale malten och 250 Öl/kg på Crystal malten.

varifrån kommer 62%?

Tack för utförlig förklarning Björn

Gelatinet tar nog bara bort proteingrumling.
För att få bort tanningrumlingen så krävs det nog något annat klarningsmedel eller ett antal dagars kallagring.
Dessutom så kan tanniner o proteiner bilda komplexa molekyler som säkerligen dessutom kan bidra till grumlet.

En variant värd att prova är att först köra gelatinklarning ett par dagar och därefter torrhumla.
Då har du klumpat ihop proteinerna så att tanninerna kanske inte bildar komplexa molekyler med proteinerna.
En liten gissning från min sida men det låter logiskt wink

aenima skrev:

Ett längre kok ger melanoider och skapar mer smak vad jag har förstått. I ljusa öl vill du oftast inte ha den smaken som ett längre kok/melanoider ger. Detta är vad jag har förstått men jag kanske har fel?



/Peter

Lite off topic men jag måste påpeka att resonemanget om att man ska koka mörka öl längre än ljusa inte är korrekt.

I mörka öl så finns redan alla melanoider du behöver från karamellmalt, rostad malt etc.
Det finns inte någon anledning att påstå att man ska koka mörka öl längre än ljusa.
Vill man ha väldigt mycket karamellerisering är det bättre att koka ner en del av vörten till "sirap", en liter vört på 20 räcker bra.
Tar man en dry stout (mycket mörkt öl) så vill man inte ha en karamellisering överhuvudtaget.

Ljusa öl (till exempel tjeckisk pilnser) mår bra av en längre kokning, framförallt om man inte har ett bra rullande kok.
Som jag skrev är det för att undvika DMS.
I billig bulköl kan man tydligt märka DMS:en eftersom bryggerierna snålar ner på koktiden.

Humle innehåller tanniner, framförallt vid torrhumling orsakar dessa gärna grumliga öl.

Kör du med klarningsmedel efter torrhumlingen?

Inlägget på bloggen ser bra ut generellt.
Jag ställer mig dock frågande till varför man måste ha längre koktid för mörka öl?

Det man ser i brygglitteraturen är att man för ljusa öl (lager/pilsner) bör se till att ha ett bra långt kok för att undvika DMS.

Reduceringen av volymen ser jag inte direkt som ett problem.
Ett tips kan vara att fylla upp med kokande vatten allteftersom det kokar bort ur vörtgrytan.
Annars kan det tillkomma ett moment efter kylningen om man vill späda vörten.
Då får man koka upp ytterligare några liter vatten, kyla och sedan tillsätta i vörten.

Alternativt kan man fylla upp med kallt vatten efter kylning o mätning om man hamnat för högt i OG.
Jag har dock märkt att det finns en risk med att tillsätta klorerat kranvatten i vörten för att späda.
Att koka upp allt vatten är bra för då blir man av med kloret och dessutom steriliserar man vatten.

Hmm det blev inte så mycket tips om att korta ned bryggningen.
Nåväl, här är några saker som man kan göra om man har bråttom eller ont om tid.

Jag har några få gånger kommit ner under fyra timmar när jag kortat ner mäsktiden och koktiden till 45 minuter var.
Samt att jag lakat snabbare genom att ha ett större flödet från lakkärlet (traditionell lakning, inte BIAB eller batchlakning)
Men kvalitén blir inte riktigt lika bra, ölet blir lite grumligare, och utbytet blir lite sämre.
Samt att man måste skicka i lite mer humle för bibehållen beska.

Ett tips är att städa upp på en gång allt som man kan göra medans man väntar under mäskning, kokning, kylning.
Annars brukar det ta en extra timme att städa undan och göra rent allt.
Om man brygger i köket som jag gör så blir man inte populär om man inte städar upp efter sig wink

433

(49 svar, postad i Öl och hälsa)

Fick ett bra svar från Humlegården (via Brouwland).
Enzymextraktet innehåller inte gluten.
Så det går att använda för att bryta ner kolhydratkedjor i råfrukt utan att använda malt.

Kallstöpning av svartmalt är det som jag förstått är bra för att använda till att ge färg men inte särskilt mycket smak på ölet.
Dan Nilssons inlägg på SHBF:s forum beskrev det bra.

435

(49 svar, postad i Öl och hälsa)

Har skickat mail till Humlegården angående gluten eller inte i enzymextraktet.

Angående 100% omältat vete så bör det gå utmärkt, förutom att lakningen blir ett elände sad

436

(49 svar, postad i Öl och hälsa)

jag funderar på om man kan använda enzymextrakt, typ
http://shop.humle.se/tillsatser/enzymer … eta-100-ml
eller kan det innehålla gluten?

437

(17 svar, postad i Humlegården)

Mycket intressant!
Nu kanske man äntligen kan göra bra glutenfria öl.
Jag antar att man kan rosta lite andra saker såsom quinoa eller andra glutenfria för att få lite mer färg o smak.
Återkom gärna med recept och lite kommentarer om ölet, smak, färg, kropp etc.

Jag torrhumlade en pilsner med Saaz och det blev en väldigt "gräsig" smak.
Efter det så har jag undvikit att torrhumla med Saaz.

Kändes inte den smaken i din "nybörjarpilsner"?

439

(38 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

tycker att det låter bra med c:a 1 ml/10 liter bryggvatten för att få ner pH till rätt nivå.
Jag brukar använda samma mängd när jag brygger riktigt ljusa öl med enbart pilsner eller pale ale malt.

Jag rekommenderar hellre US-05 än S-04,
Nottingham jäser lika rent som US-05.
Låt malten och humlet tala och ta en renjäsande jäst är mitt råd.

Som vanligt är grundtipsen
- byt jäst, i detta fall skulle jag rekommendera Saflager S-23 (Fermentis torrjäst) 11.5 g alternativt, Nottingham British Ale Yeast 11 g och försöka jäsa neråt 12-14 grader för att få en ren jäsning, kör gärna på två påsar om du kan jäsa svalt.

- skippa rör/strösocker och använd istället maltextrakt (torkat eller flytande)
Ser att Cooper rekommenderar "Brew enhancer" som är bättre än strösocker, så kallat bryggsocker (dextros) men jag tror att torkat maltextrakt är ännu bättre.
http://www.coopershembryggning.se/produ … enhancer-1
http://www.coopershembryggning.se/produ … t-dry-malt


slutligen: man ska inte förvänta sig ett strålande resultat med ölsatser,
på sin höjd blir det acceptabelt, i alla fall är det min erfarenhet.

När jag gör flädersaft så får det stå och dra i tre dagar innan man silar bort fläderblommorna.
Så jag tror att det blir bättre resultat med att lägga i fläderblommorna under sekundären (eller när det jäst ut)
Det går nog åt väldigt mycket blommor för att ge ett märkbart resultat.
Jag skulle ta runt 20 blomklasar, frysa dem i några dagar för att döda alla bladlöss o annat.
Skaka av, skölj med kallvatten och ner i ölet, stoppa blommorna i stora humlepåsar med sänken.
Vänta några dagar och sedan tappa upp ölet.
Citrussmakande humle bör fungera utmärkt som komplement till flädern.

låter som du du är på rätt väg med en brown porter som ligger mellan en stout och en irish red ale.
kör på bara med ditt recept, tror att det blir vad du är ute efter

444

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Nu kanske det är för sent.
Jag kan i alla fall bidra med lite egna erfarenhet på området.
För några år sedan satte jag en öl som inte kom igång med jäsningen ordentligt (troligen slarvat med förkultur och använt gammal trött jäst)
Efter 2-3 dagar bestämde jag mig för att koka om vörten och tillsätta ny jäst då jag såg att vörten blivit infekterad.
Resultatet blev inte alls bra, den var riktigt sur och rälig, troligen beroende på en mjölksyrebakterieinfektion som redan förstört vörten.
Jag tillsatte inte någon ny humle.

Hoppas det går bättre för dig.

jodå det går att ha flera olika jäster.
Vanligast är att man använder olika jäst i olika stadier.
Till exempel att man jäser med en jäst sedan vid flasktappningen tillsätter en annan jäst.
I ditt fall så är det en altbier-jäst och en wit-bier jäst.
Så frågan är hur man lämpligast blandar dem?
- Jäser med wit-bier jästen först och efterjäser på flaska med altbier-jästen.
- Tar båda jästerna till huvudjäsningen
- Jäser med alt-bier jästen först och wit-bier jästen i flaskorna.

Jag skulle säga att det beror på vad du vill uppnå eller prova.
Det skulle förstås vara spännande att prova alla tre varianter och kolla skillnaden på ölet.
Men det kanske är överkurs?

Det är klart att risken ökar, men det behöver inte vara en katastrof.
Svårt att säga en viss procentsats på sannolikheten men den är definitivt inte 100%.
Kanske 50-50, om jästen kommer igång snabbt så är det bättre, men är jästen trött (antar att du inte gjort en förkultur) så ökar risken för att eventuella bakterier på korken tar överhanden.

Be till alla ölgudar som finns smile

Måste pusha lite för denna tråd.
Är det inte någon som har kallmäskat/stöpt som vill dela med sig av de erfarenheter man gjort?
Tycker att jag då och då ser att det nämns att man har gjort det.
Oftast saknas dock mer detaljerad info (se första inlägget)
Var lite hyggliga och kom med lite input.
mvh Kenneth

Infektionen har troligtvis uppstått i ett tidigare skede, antingen under jäsningen eller vid flasktappningen.
I början märks det dock inte, efter ett tag så växer bakterierna till sig och så småningom (efter några veckor) så påverkas kvalitén på ölet.
Det är därför jag misstänker att det är en infektion.

Vissa kraftiga infektioner uppstår redan under jäsningen och det har vi sett i ett antal inlägg här och på andra forum.
Ska jag gissa så är det troliga i detta fall i samband med upptappningen som ditt öl blir infekterat.
Men för att helgardera så är det bara att ta tag i saneringen och som jag skrev kanske införskaffa ny utrustning.

Jag har aldrig fått en infektion pga plastjäshinkar (mina är så gamla att jag inte minns när jag köpte dem, säkerligen upp mot 6-8 år)
Däremot hade jag en glasdamejanne som orsakade två infektioner på raken, sedan kastade jag den.
Gissar på att det var en liten spricka i glaset där bakterier gömde sig trots noggrann rengöring.

För att återgå till ditt problem, troligen en infektion.
Gör rent all din utrustning mycket noggrannt med de bästa medel som finns till förfogande.
Byt eventuellt ut vissa grejor som är svåra att rengöra ordentligt. Till exempel slangar (hävert mm), tappkranar osv.
Prova med en ny jäshink om du vill.

Se till att ha rena flaskor o kapsyler när du tappar upp.
Använd gummihandskar när du jobbar med ett färdigjäst öl vid om/upptappning.
Händerna är fulla med bakterier även om man tvättar sig noga.

Minimera slask o slabb så mycket som det bara går.
Fyll flaskorna från botten (om du inte redan gör det), använd en flaskfyllare (väl rengjord)
Kapsylera så fort som möjligt efter att du fyllt varje flaska.
Rengör kapsyler och kapsyleringsapparaten innan du börjar tappa på flaska.

Gör du detta tror jag att du blir av med din felsmak.

Om du har bra kolsyra i ölet så tror jag inte att det läcker (otät kapsyl).
I så fall skulle det vara väldigt lite kolsyra.

Det var någon som skrev om att han hade problem med specialkapsyler som är syreabsorberande.
Är det sådana kapsyler du använde?

För övrigt låter det dock inte bra att kapsylen sitter löst.

En bismak som dyker upp efter några veckor brukar oftast bero på något slags infektion.
Oxidation brukar vara mer att ölet blir lite unket, tappar sin fräschör och blir lite "pappigt" eller "ampert" som en del säger.