401

(37 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Varför inte göra som skottarna? Brygg en Strong Scotch på OG 1080 c:a. Mäskad vid 70-72C.  Späd sedan det färdiga ölet med vatten. Hälften vatten brukar ge en Scottish Heavy på c:a 3,5 % alkohol.

Sist bryggde jag med 1% rostat korn, 7 % ambermalt, 7 % melanoidinmalt och resten pale ale-malt. De första 20 procenten av den avrunna vörten kokades in till hälften.

Resultatet blev utmärkt.

Om Systembolagsmonopolet upphör, tror du att du kan köpa en Rodenbach Grand Cru på ICA Maxi? Om inte - tar dom hem den bara till dig om du frågar?

Chubb skrev:

Likaså finns det ju en svensk humlesort, Svalöf Mauritz.

Det finns mer än 60 svenska humlesorter samlade i humlegenbanken i Julita. Här finns en intressant del av den historiska svenska ölkulturen. I flera hundra år var humle en gröda och den enda där odlingen var föreskriven i lag. Humlegenbanken är ett resultat av ett ännu pågående forskningsarbete där man bla. med hjälp av gamla kartor från 1600-talet letat reda på ställen där humle odlats i Sverige. Där har man också funnit förvildade humlebestånd och tagit vara på plantor.

Ölkultur, finkultur, kulturarbetare, bakteriekultur, kulturlager, kulturväxter, kulturhistoria, kulturell.....

Kultur= odling, uppbrukning, skötsel, avel, förädling, utbildning, förfining, bildning, hyfsning (ur Våra vanligaste främmande ord)

anm. odling brukar vara det första ordet som förklaring till kultur i ordlistorna.

Faktum är att det finns en ölkultur i Sverige grundat på att det konsumeras öl i vissa former. Ordet kultur är ingen värdering i sig  utan att beskriver något som existerar och visar sig på ett specifikt sätt - ett visst mönster. Som det ser ut dricker majoriteten här troligen öl av tämligen likartad typ, ljusa lager öl av varierande alkoholstyrka och på ett visst sätt vid vissa tillfällen. Det återstår då att göra en mera ingående analys av förhållandena i fråga - d v s ölkulturen i Sverige. Ett forskningsprojekt att ta tag i.

Kenneth skrev:

Svensk ölkultur är fortfarande obefintlig.

Ska man hitta lite andra öl så är det särskilda pubar som gäller.

Inte obefintlig på det här forumet i alla fall.

Andra öl kan man ju faktiskt brygga själv.

Hembryggarkulturen och småbryggerid:o har ju vuxit fram samtidigt och varit som kommunicerande kärl.

407

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

När jag jäser med den den här typen av jäst brukar jag skaka om hinken regelbundet, ibland flera gånger om dagen, ända tills jag ser att den lugnat ner sig och lagt sig på botten. Jag brukar för det mesta inte tappa om till "sekundär". Jag föredrar pellets - då behöver jag inte ta av locket utan bara ta bort jäsröret och gummipluggen och sedan pilla ner humlen i hålet. I det skedet när jäsningen i stort avstannat är det läge att torrhumla.

Nu senast jag använde London III jäste den från OG 1050 till 1012 på 4 dagar vid 19 grader Celsius. Jag hade gjort en förkultur på 3 liter som luftades hela tiden med akvariepump i ett dygn och fick sedan stå c:a två dygn utan luftning varefter jag endast använde bottensatsen. Här fanns det inga tendenser till att flyta upp - men sedan - vid huvudjäsningen - fick man svar på tal att detta var en överjäst (!).

Det var dock inget öl som torrhumlades. Efer en vecka ställde jag hinken vid nära noll grader i en vecka och tappade därefter om till corneliusfat samt några flaskor som primades.

Sammanfattningsvis - Ska man torrhumla i jäskärlet utan omtappning så bör det ske när jäsningen avtagit nästan helt för att inte för mycket av det goda ska "blåsas ut" med kolsyran. Man får skaka om då och då så att humlen "är i lösning" (jag tänker på pellets) en tid men sedan får det stå stilla ett tag innan omtappningen så att humle och jäst har sjunkit ner.

408

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

leinad skrev:

Ett "alternativ" till BIAB för oss med kylväska är väl att köra en batch sparge med bara "en batch", dvs allt vatten på en gång?

Jag testade det. En gång. Det sämsta utbyte jag någonsin fått.

409

(4 svar, postad i Utrustning)

Jag har bytt min sensor. Jag klippte bara av kabeln nära termostaten. Jag snurrade bara ihop kabeländarna, lödde inte ens och täckte över med lite eltejp. Det funkar.
Om man läser på leverantörens hemsida så säger de att sensorn inte ska vara "varaktigt neddoppad" i vatten. Men det går sålänge det går. Någon form av inkapsling är väl då lämplig.

410

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

En variant är göra en rejäl förkultur på WLP-jästen (ex. 5-liter vört med intensiv omrörning/luftning/syresättning i ett dygn och sedan låta den stå något/några dygn och sedan använda bottensatsen). Tillsätt denna plus några påsar av torrjästen Safale US-05 (som är samma jäst som BC 1056, billigt och enkelt) direkt i den väl syresatta vörten (heltmaltsdelen) . Låt den stå svalt - temperaturen i jäskärlet stiger troligen rejält. När jäsningen verkar avtaga efter några dygn tillsätt sockerlag.
I sådana här fall får man beräkna vad OG ska vara - OG på maltdelen kan mätas men man får beräkna hur mycket sockertillsatsen ska ge (utbytet är ju 100 %)

Jag har gjort öl på det här sättet. Senast var det så att malten gav ett uppmätt OG på 1083. Det beräknade OG:et med sockret inräknat var 1107. Sockret tillsattes efter två dygns jäsning. Efter fyra dygn var SG nere på 1019 och efter en vecka FG 1016. Jästerna jag använde då var BC 1728 Scottish samt torrjästerna Danstar Nottingham och Fermentis T-58 (som ska va lite belgisk).

Jag dricker all öl - åtminstone hemma där jag bestämmer helt själv - i kupa. På jobbet drack jag mitt kaffe i medhavd, vit, tunn kopp med fat även om medarbetarna flinade åt mig  lite över sina trista, mörka, tjocka stengodsmuggar. Mitt te inmundigades i separat, lite större vit kopp med fat.

Och för att hålla sig till tråden - jag kämpade också länge med att få till humlesmaken och aromen åt det håll jag ville. Modellen har presenterats här - stora humlegivor så gott som helt på slutet samt lite i början för lite grundbeska och bättre utfällning av druv. Och så massiv torrhumling så klart.

412

(31 svar, postad i Utrustning)

Varför inte slänga i en eller några kassar väl desinficerade kylklampar från frysen. Har man dem i en nätkasse kan t.ex. lyfta upp dem efter förättat värv och ev. slänga i någon nätkasse till om det skulle behövas. Man kan kanske köpa nya klampar för ändamålet. Utan någon vetenskaplig djupdykning så kan med säkerhet konstateras att  vörten blir kallare. Det är väl bara att testa med kokhett vatten först för att se hur mycket.

Om man nu gett sig fán på att få bort dessa självhäftande kletetiketter så kan det gå enligt följande (kräver en del lugn och tålamod): Värm på flaskan med en hårtork el.dyl. Försök få tag i en bit av etiketten med papperet helt. Dra sedan sakta, sakta av den så att kletet sitter kvar på papperet. Värmning kan behövas då och då under tiden. Det kan gå så bra att flaskan är helt ren sedan. Eventuellt kvarvarande klet kan tas bort med ren bensin.

Har man varit på med vatten innan går det sämre då papperet löses upp men ej kletet. Det går dock att slutföra med ren bensin.

414

(34 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Av en tillfällighet hittade jag en svensk plantskola som åtminstone 2010 hade Magnum och Nordbrau (skulle kunna vara Northern Brewer) i sitt sortiment.

http://www.plantmakeriet.se

Och ett ställe till med Magnum:
http://www.rangedala-plantskola.se/Cate … mp;Search=

Man får kanske akta sig så att robotdjäveln inte dricker upp ölet sedan.

416

(13 svar, postad i Humlegården)

Nja, jag blandade nog inte ihop egentligen men jag läste inte så noga - jag såg bara att det stod Brettanomyces claussenii - jo - det är nog samma jäst hos båda leverantörerna. Jag har för övrigt en bortglömd, stinn Wyeast-"korv" (den svällde och svällde med tiden),  med utgånget datum, i kylen -men den går nog att skala upp så småningom.

417

(13 svar, postad i Humlegården)

Det är ju en s.k. Private Collection strain d.v.s. en tillfällig g(j)äst som dyker upp då och då - jag har ingen koll på hur ofta men Humlegården vet väl. Senast var april-juni 2010. Det kan väl vara så att några påsar kan ligga kvar på lager lite längre beroende på efterfrågan. Det är dock ingen vanlig Activator- påse utan en annan "korv" som inte ska smackas.

Jag har testat den en gång. Den tog verkligen tid på sig. Efter två månader var ölet fortfarande grumligt. Då primade jag några flaskor och tappade resten på fat. I flaskorna klarnade det på två veckor men i fatet ville det inte klarna helt ens efter en månad till. Ja tog där till klarningsmedel. Men det tog sig ner från 1069 till 1010. Man fick nästan känslan av att jästen låg där och väntade på mera mat. Fatet stod dock kylskåpskallt i motsats till flaskorna i början så det kan ha varit ett inslag av köldgrumling.

419

(7 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Det är bara ett speciellt Trappist-öl som bryggs med den här blandningen - Orval. White Labs tillhandahåller (tillfälligt) Saccharomyces-stammen under namnet WLP510 Belgian Bastogne Ale. På Orval tillsätter de Brettanomyces plus några jäster till vid en sekundärjäsning. Efter denna primar man med dextros och Saccharomyces-jästen och tappar på flaskor.

Den här jästblandningen tuggar i sig det mesta - från OG 1055 till 1004 på fem veckor är senaste erfarenheten.

Gotlandsdrickan är väl så nära ett medeltida (för att inte säga ett vikingatida) öl man kan komma. På Gotland har ju funnits en obruten tradition att brygga öl på gårdarna ända sen vikingatiden. Man kan göra sin egen malt, torkar den i flera hundra år gamla kölnor med kraftig rökighet som resultat, även andra spannmål än korn kan förekomma, enris används etc.

Gotländsk rökmalt finns hos Humlegården. Googla på Gotlandsdricka.

421

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag använder en "manifold" av 15mm slitsade kopparrör i likhet med bilden ovan. I innerväggen på kylväskan borrade jag upp ett hål (jag tror det var 22mm) och i det satte jag en sådan gummiplugg som man har i 5-liters s.k. partyfat. I hålet i den kunde man sedan med visst våld pressa in ett 15mm rör. Det håller tätt.

Jag säger borra upp eftersom det redan fanns ett hål där för en dräneringsventil vilken jag tog bort. I hålet i ytterväggen behövde jag inte göra någon justering. Det är en 50-liters kylväska.

422

(6 svar, postad i Humlegården)

I en tråd i SHBF:s forum diskuteras just nu erfarenheterna av Better Bottle. Jag har själv precis bara börjat använda min men en sak kanske kan vara lämplig är proppen med större hål och därtill ev. hörande anordning för "Blowoff-tube". Det är ju ofta inte så mycket tomutrymme längst upp och det kan "pysa" över vilket en del verkar ha erfarit.

Men hur är det med de här amerikanska gängorna? Hur överenstämmer de med våra rörgängor? Måste man köra med de amerikanska grejorna fullt ut?

423

(6 svar, postad i Humlegården)

Jag har en så gott som komplett BB men en sak saknar jag och som inte f.n. finns på Humlegården. Det är det som beskrivs som "1/8" threaded plugs equipped with 90(degrees) or T hose barbs" d.v.s.  pluggar med gängade hål att sätta i proppen längst upp. Till dessa hör  gängade L- och T-slangnipplar att skruva i hålen. Jag avser att använda dem vid "syrefri" omtappning.

Raasken skrev:

Lägger mera krut på första recirken och sen fyller jag på med varmt lakvatten efterhand,
i ett par omgångar ~5lit /gång utan att bädden får gå torr emellan.
Dessutom så har jag börjat att slitsa lakbädden efter varje påfyllning
skär kanske ner 50-60% av bäddens höjd och i ett rutmönster. wink

I en annan  tråd talar Raasken om att även värma recirkulationen. Det här börjar närma sig en syntes mellan sats- och flödeslakning och med inslag av manuell RIMS. Vi får väl i fortsättningen kalla det Raaskenmetoden. wink

Jag har erfareheten, och min hypotes är att det gäller ju äldre malten är (torrare ?), så suger den i sig betydligt mer vatten - uppåt 1,5 gånger den egna vikten - rätta mig om jag har fel.