Sökalternativ (Sida 16 av 32)

Ringwood Brewery startades av Peter Austin 1978. Peter Austin anses vara en av pionjärerna/profeterna för den mikrobryggerivåg vi ser idag. Han jobbade som konsult i branschen.

En intressant fråga kan då vara - var fick Peter Austin sin jäst ifrån? I jästlistan som finns hos Mr Malty håller man fortfarande fast vid att Ringwood-jästen kommer från Pripps (Swedish porter).

I Australien år det ju vår nu - kan humlen drabbas av jet lag månne?

Som Peps ovan skulle jag föreslå att höja OG med maltextrakt eller socker. En idé för att försäkra sig om en bättre utjäsning är att då tillsätta extraktet eller sockret efter några dagars jäsning. Ett öl med OG 1107 fick jag på detta sätt att komma ner till 1019 på fyra dagar. Jästgivan var en 3-liters förkultur av två Activator-påsar Wyeast 1728 Scottish (endast slurryn) plus en påse Danstar Nottingham torrjäst och en påse Fermentis T-58 torrjäst (direkt i vörten). Det var en extra stark typ Imperial Stout på 7 kg malt och 1,6 kg socker varav drygt en tredjedel muscovadosocker. Mäsktemperaur 65-66 grader. Det blev 23,5 liter vört i slutänden och FG 1016 som slutjäst.

SM-vinnaren alla kategorier 2011 var en Barley Wine som dock tävlade i klassen specialöl pga högt FG - OG 1132 FG 1055. Bryggarna hade till 18 liter använt 7 kg malt, 1,8 kg maltextrakt och 0,7 kg socker varav 0,47 kg muscovadosocker. Jästerna var just Wyeast 1056 samt torrjästen T-58. Det hade visst lagrats i sex (!) år.

I all blygsamhet får jag väl nämna att mitt eget beskrivna öl ovan (lagrat ett år) fick ett hedersomnämnande i samma tävling och klass.

Utan att nämna några siffror så är det sannolikt tvärtom. Redan på 1200-talet var det lag på att bönderna var tvungna att odla humle och lag på detta gällde ända till 1860. Det fanns väl inte några högförädlade sorter att välja på utan man fick väl ta det som fanns.

De flesta anser att humlen inte är inhemsk i Sverige utan har införts hit. Så gått som all humle som hittas växande i Sverige är av honkön vilket också talar för att man odlat ursprunget till annat än som prydnad i trädgården. Att plantera humle som prydnad är något som sent fått någon spridning.

Såvitt jag vet finns det bara en art - Humulus lupulus - med några olika varieteter - av humle.

En kolsyreregulator ska väl passa på en kolsyretub, eller...?

1469PC West Yorkshire Ale. Prickarna är torrhumlingen som jästen bär med sig ut.

Så här gör jag, lite overkill har någon tyckt, men ändå:

När jag gjort rent och desinficerat mina fat fyller jag dem till bredden med vatten. Jag har en anordning som jag spolar rent faten med. Den består av en y-formad slangnippel d.v.s. med tre slangstumpar på. På två sitter corneliuskopplingar - en gas och en vätska. På den tredje sitter en gardena-koppling som jag kopplar till vattenkranen. De två andra kopplar jag till respektive ventil på corneliusfatet. Sedan lossar jag luftnings-/säkerhetsventilen på fatet och släpper på vatten. När vatten kommer ut ur ventlilen är således fatet helt fyllt med vatten.

Jag tar sedan bort "anordningen" från faten, stänger luftningsventilen och kopplar in kolsyretuben till fatet. Jag sätter på en corneliuskoppling på vätskeventilen på faten så den öppnar och trycker på kolsyra. Vattnet trycks ut helt och fatet blir helt fyllt med bara kolsyra. Jag tar sedan bort kopplingen från vätskeventilen och lägger på lite övertryck i faten. Därefter förvarar jag fatet i det skicket tills det ska användas igen.

Jag jäser i hinkar med kran. När det är dags för omtappning till fatet sätter jag en slang på kranen som i andra änden har en corneliuskoppling som kopplas till till fatet (vätska). Dessförinnan har jag släppt ut övertrycket i fatet. På kolsyreventilen på fatet sätter jag en koppling med en slang som sticks in i hålet i hinklocket där jäsröret suttit. Fatet befinner under bottennivån på hinken så det blir självfall.

Hinken är ju graderad så jag sätter en tejp bit på det stället på graderingen där jag ska sluta tappa så inte fatet blir överfyllt.

Sen är det bara att öppna kranen. Ölet trycker ut kolsyra ur fatet in i hinken under tappningen så luftkontakten blir så gott som helt eliminerad.

58% - i rättvisans namn får sägas att jag inte så ofta har räknat på utbytet så noga men nu hade jag börjat prova på på annat än flödeslakning och ville jämföra.

Med no-sparge menas nog att man inte lakat med extra lakvatten d.v.s. endast tömt ut den befintliga vätskan i mäsken. Recirkulera kan man väl göra ändå innan för att få en klarare vört.

Om man inte lakar på en mäsk med förhållandet 1:2,5 för malt-vatten så kan jag tänka mig att utbytet blir sämre än då förhållandet är 1:5 som det kan vara i BIAB. Min enda egna erfarenhet av no-sparge var med ett förhållande 1:5 och i min ordinarie kylväska med slitsade rör. Jag fick då det sämsta utbyte jag någonsin fått.

En slinga för kylningen brukar de ha men om det brukar finnas ett kylaggregat i själva tanken är oklart. De som jag sett och som "har tagits ur drift" har inte haft något kylaggregat. Det gäller de modeller med ett lock uppåt. En hel del små bryggerier har börjat med såna här tankar som både jäs-, mäsk-  och kokkärl, ofta utan att använda sig av eventuell kylmöjlighet.

Om man håller sig till vanliga hembryggarvolymer så läste jag ett tips i amerikanska hembryggarförenings tidskrift Zymurgy. En kille visade där ett typiskt BryggMcGyver-exempel.

Han kallade den Ghetto-Chill 5000. Han använde sig av en flyttkartong, frigolitskivor, två peltierelement på 36 W? (lite oklart) som inhandlades på ebay. De var försedda med fläktar och kylflänsar på värmesidan, en extra fläkt , ett nätaggregat och ett termostat. Fläktarna var av typen datorfläkt.

Flyttkartongen kläddes med frigolit på insidan och elementen och nätaggregatet sattes ovanpå. Den extra fläkten sattes inuti för att cirkulera luften förbi kylsidan på peltierelementen. Jäskärlet sattes i lådan och där kunde temperaturen enligt ett test hållas jämt vid 16 grader. Han höll nu på med en ny - GhettoChill 9000 - med större effekt på elementen.

Hans granne hade en förebild med större effekt som kunde bottenfrysa en vattenfylld 5-gallons damejeanne.

Kjell & Co har peltierelement på  204-227W beroende på använd spänning - 12- 16,2V (de var lite svåra att hitta i katalogen - s.179 - eftersom de inte fanns i innehållsförteckningen).

Det är samma teknik som används i 12v-kylboxarna som ex. finns på Biltema.