Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth
Kanske en tinktur på vanilj har bättre hållbarhet, fast inte ens det kanske hjälper.
Håller med de föregående inläggen om att vaniljtonen blir trist o tråkig relativt fort, 3-4 månader.
Jag har för mig att jag provat med vanillinsocker för länge sedan, det blev inte särskilt bra heller vad jag minns.
Amerikansk ek har jag inte provat, men det kanske kan vara ett alternativ.
Nu förstår jag inte riktigt vad du menar.
Du kan tillsätta sockret när ölen är kall, men för att jäsningen ska gå bra så måste du värma ölet till över 16c.
När priming-sockret jäst färdigt kan du kyla ölen igen.
Kolsyretrycket blir då lägre eftersom mer kolsyra binder sig i ölet vid lägre temp (och även generellt så minskar trycket med minskande temperatur)
Så serveringstemperaturen avgör hur mycket ölet kommer att skumma.
Nu är det några år sedan jag höll på med partyfat, men jag minns att mängden primingsocker ska vara mindre än för flaska.
Runt hälften om jag minns rätt.
Kan inte förklara varför men det kan ha att göra med att man trycker i kolsyra i partyfatet vid upptappning och det blir alldeles för mycket skum om man lägger sig på "flask-priming-nivå".
Jäs i rumstemp som Lindh skriver.
Det verkar väldigt mycket att tillsätta två påsar till för primingen.
En halv påse räcker långt även om ölet inte innehåller någon jäst efter kall-kraschen
Förlita dig absolut inte på beersmith eller andra bryggprogram.
De förutsätter en massa som inte stämmer.
Det man ska göra är att brygga och lära sig vilket utbyte man har av malten. Alla har sitt eget värde beroende av sin utrustning och teknik.
När man kommit fram till det så är det lätt att räkna fram hur mycket malt man behöver för att få en viss styrka på ölet.
Grunden är att förstå processen och inte förlita sig på ett bryggprogram. Läs många böcker kolla på nätet och prova dig fram.
Det finns inga genvägar till att brygga bra öl.
Kryddor i öl är inte helt enkelt.
För det första så handlar det väldigt mycket om tycke o smak.
Ska kryddorna märkas tydligt eller ska det vara mer subtilt som smakhöjare?
Jämför gärna med kryddning av mat, olika personer föredrar olika mängd.
Det är väldigt svårt att rekommendera vilken mängd av en viss krydda som är "bäst".
En variant är att göra så kallade tinkturer av olika kryddor, sök på forumet på "tinktur" eller "tinkturer".
Då tillsätter man smaken efter att ölet jäst och man får en bättre kontroll, fast det kan vara svårt ändå.
Om man inte har möjlighet att ha ett extra kylskåp så får man ta det man har.
Isolera jäskärlet väl för att minska påverkan av temperatursvängningarna.
Ska jag säga någon tid så är det snarare att så länge som huvudjäsningen pågår, personligen så skulle jag ha det minst 5 dagar kanske lite längre.
Jag skulle hålla på tills skummet lagt sig, dvs när den största delen av jäsningen är klar.
Nu hittade jag inlägget
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=320
optimal lakhastighet = 0.075L/dm^2 / minut.
och den är tydligen hämtad från en bryggarbok skriven av Narziss.
Välkänd bryggmästare och verkligen en expert på området.
Angående flödeslakningen volym/tidsenhet så finns det en formel som man kan använda.
Det finns (fanns?) ett inlägg här på forumet skrivet av signaturen Kjell, men jag hittar det inte.
Med min utrusting är en bra flödeshastiget 0,5 liter/minut vilket ger mig ett utbyte på c:a 85%.
Går lakningen för fort så sjunker mitt utbyte direkt.
Lakningshastigheten beror på diametern/ytan (och eventuellt höjden) på lakkärlet samt även till viss del utformningen av falskbotten eller liknande.
Mitt lakkärl har en bottendiameter på c:a 30 cm och falskbotten har en massa borrade hål.
Slitsade lakbottnar sägs vara mer effektiva än om man borrar runda hål.
Jag kan tyvärr inte hänvisa till någon skriven källa utan mer till det jag hört från andra hembryggare som provat lite olika varianter av lakkärl och falskbottnar.
Jag antar att du menar att du lakar ut 30 liter iställer för 25 liter?
Samma maltmängd, och kokar ner till 20 liter i båda fallen och använder lika mycket humle i båda fallen med samma mängd alfasyra.
och att du dessutom har samma koktid på humlegivorna.
Det blir ungefär samma IBU eftersom IBU är antal milligram isomeriserad alfasyra per liter (egentligen ppm, men vi kan bortse från det).
Dock så kommer du att få ett högre OG eftersom du lakat ut mer.
Detta i sin tur kan påverka IBU på grund av att alfasyran har lite svårare att isomerisera ju högre vörtstyrka du har.
Hur mycket högre OG och hur mycket det påverkar din beska, IBU, beror på hur mycket mer extrakt du lyckas laka ur på de extra fem litrarna.
Olika beräkningsformler för beska ger lite olika värden för detta, man är ganska överens om att Tinseths formel ligger närmast sanningen.
Jag kör själv med Ragers formel som även den kompenserar IBU för OG över 1,050.
Men det rör sig inte om några stora skillnader i det här fallet så jag skulle säga att det är i princip försumbart.
Diacetyl luktar lite smörigt/fett/oljigt, en del säger pop-corn fast jag antar att det är med smör på som är vanligt i USA. Smaken på diacetyl är lite åt smörkola hållet, ger ett litet gräddigt intryck.
Detta under förutsättning att det är låga till medelhöga nivåer, på högre nivåer så blir diacetyl väldigt mycket jolmigt, unket o lätt obehagligt.
Acetaldehyd doftar mycket riktigt gröna äpplen, smaken är en frisk, krispigt fruktig historia.
Har man anlag för migrän eller lätt att få huvudvärk så ska man undvika acetaldehyd.
Som peps skriver så är det oftast ett tecken på att jäsningen inte är klar.
Men det kan också vara tecken på en infektion.
Acetaldehyd kan också uppstå i samband med oxidering av det färdiga ölet.
Det lustiga är att både diacetyl och acetaldehyd anses vara felsmaker i öl, men i vin beskrivs det ofta som något positivt!.
Många vita viner beskrivs ofta som "gröna äpplen, friskt" och röda viner med diacetyl som lätt smöriga.
Kenneth skrev:korngryn, kornflingor sak samma, orostat korn är orostat korn
Finns en väldans massa stouts och imperial stouts som inte innehåller kornflingor. Tom den kände amerikanska hembryggaren Jamil hävdar att det inte ens behövs i en imperial stout tex
Har svårt att tro att du skulle känna skillnad om du fick testa en stout "blint" med ett utan kornflingor.
/Peter
Det jag reagerade på är att du skrev
Carahell, vetemalt och även kornflingorna hade jag plockat bort.
utan att ange någon anledning.
Som jag ser det så går det utmärkt att använda korn i en stout, oavsett styrka.
Att kasta ur sig namn på amerikanska hembryggare är inte ett argument.
Så tillbaka till ursprungsfrågan:
Varför ska man inte ha med vetemalt och kornflingor i en stout?
korngryn, kornflingor sak samma, orostat korn är orostat korn
I en witbier brukar jag lägga två givor av korianderfrön
På c:a 20 liter
10 g krossad koriander koktid 20 min.
20 g krossad koriander koktid 10 min.
det blir en tydlig karaktär av koriander.
i en gose kanske du vill hålla ner mängden.
Angående koriander så ta frön och inte den gröna blasten.
Självklart ska man ha med orostat korn i en stout, utan det så är det inte någon stout.
Kornet ger den typiska stoutkaraktären annars blir det en porter.
och varför inte lite vetemalt, skadar inte heller.
För att undvika alltför syrligt brända så kan man antingen vattenbehandla med karbonater eller göra en kallmäskning.
För att undvika att humlet dominerar över kaffe o choklad så lägga bara en beskahumle.
Target är utmärkt till det.
Lägg en beska på runt 35-40 IBU
Om du har möjlighet så byt ut svartmalten mot rostat korn istället.
Proportionerna mellan de olika maltsorterna är lite upp till dig själv.
Men ett grundtips är ha i runt 7,5% omältat korn (kornflingor), samma mängd rostat korn kanske något lägre.
Chokladmalt runt 5% samma med Dark Crystal och Vetemalt.
och uppåt 70% pale ale malt.
Alldeles riktigt att många kommersiella bryggerier varmjäser sina lager och lagring existerar knappt => pengarna som styr.
Så blir ölet som det blir.
Som hembryggare kan man strunta i pengarna och göra riktigt god öl.
@andmor
Sötman du känner är för att ölet inte är färdigt ännu.
Jäsningen fortgår långsamt även vid låga temperaturer.
Låt det stå några månader till.
En kallagrad pilsner blir fantastisk med tiden 
Du får brygga en ale eller liknande under tiden du väntar 
lite tankar och funderingar.
jag har provat det en gång med egenodlad EKG och Fuggles,
resultatet var OK enligt mina egna anteckningar.
att tänka på:
- mängden otorkad humle, har för mig att torkad humle endast väger c:a 10% av den otorkade. Så 200 gram otorkad motsvarar då c:a 20 gram torkad.
- otorkad humle ger ett betydligt mer gräsigt/vegetativt smakbidrag, kan fungerar bra men risk för att det blir för mycket.
- precis som ovan, torrhumling ökar nog risken för infektion, men inte så mycket om humlen är fräsch o fin, dvs inte börjat ruttnat eller så.
Men det är väl värt att prova att göra en "skördeöl", Sierra Nevadas Harvest Ale är ju rätt trevlig.
Angående att ha konstant tryck på från kolsyretuben så vill jag höja ett litet varningstecken.
Om alla kopplingar inte är absolut täta så töms kolsyretuben välidgt fort.
Jag har själv råkat ut för det två gånger och tömt en 6 kilos kolsyretub över en natt.
Det är inte så roligt att råka ut för.
En sodastreamtub (425 gram) tar slut ganska fort om man trycksätter ett helt ölfat.
Så du kanske vill skaffa en större tub senare.
Samtidigt är det lätt och enkelt att byta en sodastreamtub, kan vara svårare att hitta någon som fyller på större tuber.
Sent svar, men jag tror inte att enbart svartmalt gör jästen särskilt glad.
lite energi/förjäsningsbara sockerarter, jäsnäringsfattigt, och troligen lite för lågt pH
Jag har för mig att skillnaden på förjäsbarhet mellan olikajäststammar beror på hur bra de kan bryta ner maltotrios (trevärda sockerarter).
Nu i brådrasket hittar jag inte någon referens....
Dextriner klarar väl inga öljäststammar att bryta ner, i alla fall inte saccharomyces cerevisiae stammar?
Sedan finns det ju andra mikroorganismer.
För övrigt så ser jag följande faktorer (utan särskild ordning):
- Val av råvaror ("specialmalter" jäser ut sämre än "basmalter")
- Mäskschema, där är de flesta överens
- "Enzymtäthet", diastatisk kraft, det gäller att ha tillräckligt med enzymer
- pH som någon skrivit tidigare, om pH är väldigt fel så påverkar det enzymerna negativt.
- tillräckligt med jäst, för lite eller för mycket jäst är inte bra
- temperatur, rätt temperatur till rätt jäst. för kallt så orkar inte jästen jobba, går att kompensera med längre jästider till viss del
- jästval, se ovan
Sorry Raasken, jag filtrerar aldrig och kommer aldrig att göra.
Gillar ofiltrerad öl och det gör inget att den är lite disig
Angående grumligthet o dis
Vet inte om det hjälper så mycket men kan vara värt att kolla upp:
http://www.shbf.se/wiki/index.php/Fels% … Grumlighet
som egentligen är ett sammandrag av originalartikeln jag läste på slutet av 90 talet
Jag tror att du kan räkna med samma utjäsningsgrad och samma extraktinnehåll.
Det kanske är något mindre (1%) eler så men det torde inte göra någon skillnad.
jo, det stämmer, med mycket rent socker så får man en högre utjäsningsgrad jämfört med helmalt.
men de flesta öltyper med mycket socker har en relativt hög utjäsningsgrad.
så frågan är vilken öltyp du tänker göra.
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth