Det kanske går att montera ett rör invändigt som höjer intaget en bit över botten. Om du whirlpoolar så borde det mesta hamna under intaget. Sen kan man sätta en sil i änden för att sila bort resten. Kanske nåt sånt här?

Jag har två stycken adaptrar av den gamla varianten till 300g flaskor. Inte en chans att det funkar med gängtejp, och gummipackningar kan man också glömma. Det enda som pallar trycket är en hård nylonpackning av samma typ som följer med från början, rejält åtdragen med nycklar.

Jag är mycket förvånad att ni lyckas med gängtejp - det funkar inte ens med trycket i vattenledningarna för mig, möjligen om det bara handlar om några timmar eller så. Och det är ju inte i närheten av trycket i kolsyreflaskorna.

Är inte poängen med den nya packningen att man ska slippa sånt här strul?

Alternativet till RIMS eller HERMS är väl mekanisk omrörning av mäsken. Då gäller det att hitta en omrörarmotor som orkar dra runt mäsken. Kan ju vara ett problem även vid infusionsmäskning, malten ska ju blandas med vattnet och det kan bli lite jobbigt med stora volymer. En enklare lösning kan vara en rejäl skruvdragare med blandare.

254

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag tror faktorn 3 kommer från artikeln om kallmäskning i Hembryggaren för några år sen. Min erfarenhet är att det blir för mycket av både smak och färg om man tredubblar mängden - baserat på två försök med chokladmalt. Nästa gång ska jag prova nåt i stil med 1,5 - 2 gånger så mycket. Det är nog väldigt processberoende.

255

(28 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Ajaj, det måste vara en fyllefluga helt enkelt! :-)

Jag har bryggt då och då under hela småbarnstiden, nu är barnen tre, sex och åtta. Men jag har förstås turen att ha en fru som gillar min öl och det är inga problem så länge vi kommer överens om en bra planering.

Nu händer det att barnen är med under en del av tiden, men jag vill fortfarande inte att de är där under de känsliga momenten på slutet: koket (för barnens skull, tänk om de skulle öppna kranen eller välta kärlet, hu!) och upptappning/syresättning (för ölens skull, snorlambik någon?).

256

(10 svar, postad i Humlegården)

Jag tappade upp en ordinary bitter för några dar sen, parallelltest med 1469 West Yorkshire och 1318 London Ale III. Den står i kylen för klarning nu.

Malter 93% Maris Otter, 5% crystal, 2% dark crystal. Mäskat 15 min vid 63°, 45 min 71°, 10 min 77°. OG 38 °Ö. Jästes vid 18° rumstemperatur, maxtemp i vörten 20° med båda jästerna. Omtappning efter 10 dagar.

1318 hade jäst ner till 11 °Ö men var fortfarande rätt grumlig så den kan gå ner lite till på fat.

1469 hade jäst till 9,5 °Ö och var helt blank med väldigt kompakt jästkaka i botten. Förstås lättare och torrare än 1318 i smaken, men inte dum för en bitter. En säregen men trevlig fruktig smak som påminner om plommon. Skulle kunna passa väldigt bra i en mild ale!

Som de andra har skrivit så gäller det att hålla ner temperaturen så att jästen inte bryter ner all diacetyl. Under 8° har funkat för mig med Bohemian / W34/70, men inte för långt under för då har den jäst ut dåligt. Kanske 7-8° är optimalt, och då med en rejäl jästgiva så den jäser på bra trots låg temperatur.

Undrar om Jämtlands bryggeri har fått problem med diacetyl på sistone? Jag smakade en Steamer på flaska för nån vecka sen och den var packad med diacetyl. Fast riktigt god, påminde om Newcastle brown ale.

Jag prenumererade på Brewing Techniques tills den gick under. Mycket bra artiklar, jag sörjer den fortfarande.

Som framgår av artikeln är receptet ganska enkelt men proceduren desto krångligare. Som jag ser det är det framför allt två saker som utmärker Pilsner Urquell: råvarorna (vattnet, malten, humlen) och jästen (andra källor anger att de fortfarande jäser med olika jäststammar och blandar så jag vet inte vad som gäller).

Obs: kopiera inte mäskschemat rakt av utan att ha en passande malt! PU:s malt är rejält undermodifierad, och sådan malt är svår att få tag i. Nu för tiden är nästan all malt högmodifierad, till den grad att det går att infusionsmäska även pilsnermalt. Jag såg också i artikeln att de anger färgen till 2°L = 4 EBC, det är nog lite mörkare än de flesta pilsnermalter jag sett. Så för färgens skull kan man behöva någon mörkare malt också.

259

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

I början kan mäsken vara ganska mörk men man brukar se när vätskenivån närmar sig maltbädden. Kan vara lite knepigare med stout, å andra sidan är det ingen katastrof om vätskan sjunker till samma nivå som malten utan man kan hälla på lakvatten försiktigt tills det är en bit ovanför.

Jag skulle hälla över till lakkärlet direkt, det blir ju en värmeförlust i överföringen också. Och så vill du ju dra nytta av lakkärlets isolering. Skulle temperaturen vara för hög eller låg så går det att justera med kallt eller hett vatten.

260

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag är lite osäker på om det var det du frågade Bo men om du tycker att du har för mycket fenoler så ser jag två saker du skulle kunna prova:

1. Jäs vid ännu lägre temperatur - ner mot 16° kanske.

2. Skippa syrarasten, den ligger nära temperaturoptimum för bildandet av förstadiet till 4-vinylguaiacol (eller vad det nu heter) som ger nejlikeliknande fenoler men jag har för mig att även andra fenoler kan bildas också.

Jag har haft problem med fenoler men min senaste veteöl blev mycket bättre. Jag skippade både syrarast och proteinrast (!) och jäste svalt, som mest 17° mätt direkt i den jäsande vörten.

261

(25 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är inte ovanligt att det är stor skillnad på olika malter. Men det verkar osannolikt att det beror på "mjölet" i den krossade malten. I själva verket vill man ju att innehållet i malten ska malas till så fint mjöl som möjligt - men problemet är att om man krossar väldigt fint så sliter man isär skalen också, och då blir det lätt stopp i lakningen och risk för att få mycket tanniner från skalen. Stora bryggerier kan ha avancerade maltkrossar som avskiljer skalen och krossar resten till fint mjöl för bästa resultat. För dem är ju 1 procent bättre utbyte mycket pengar.

Hur mycket grums det blir och hur mycket man måste recirkulera beror nog väldigt mycket på utrustning och tillvägagångssätt i bryggeriet. Olika utrustningar trivs antagligen bäst med olika krossningsgrad och kanske även olika maltfabrikat. Man får helt enkelt prova sig fram till vad som passar. Men det är alltid intressant att läsa andras erfarenheter!

Jag skulle inte ta några sulfater alls, jag tycker beskan ska vara så mjuk som möjligt för att inte krocka med rökigheten. Mitt vatten påminner om ditt, väldigt mjukt och ganska låg alkalinitet. Jag tillsatte bara CaCO3 till min senaste rököl för att få upp alkaliniteten och kalciumhalten. Men det var en rökbock med en del mörkare maltsorter som behöver lite karbonater för att inte dra ner pH:t för mycket. Med bara Weyermanns rökmalt blir det ett ganska ljust öl. Om du vill ha upp kalciumhalten utan att höja alkaliniteten kan du prova med CaCl2, eventuellt även lite CaSO4 om du vill ha en lite skarpare kant på beskan.

Angående dekoktion så gör jag oftast bara en dekoktion från 71 till 77 grader numera. När jag gjorde dekoktioner vid lägre temperaturer blev det svårt att kontrollera tiderna för huvudmäsken vid proteinrast och maltosrast. Försockringsrasten vid 71 grader kan å andra sidan få dra ut på tiden utan att det gör något.

Peps kanske ska satsa på spontanjäst öl istället - vinterkriek? (Sorry)

Nej, MrMalty har ju olika alternativ för omrörning eller inte så det har de tagit med i beräkningen. Det du beskriver är vad de kallar "intermittent shaking". Det finns en del information i deras FAQ, fast alla detaljer om hur kalkylatorn räknar har jag inte hittat. Det är väl upp till var och en om man tror på deras slutsatser eller inte.

264

(4 svar, postad i Utrustning)

Med att den inte bottnade menar jag att den inte gick att skruva åt så att packningen tog i över huvud taget. Så det skulle läcka som ett såll.

Med den medföljande muttern går det förstås att dra åt utan problem och packningen håller tätt bra utan att man behöver dra åt särskilt hårt alls, det räcker nästan med handkraft.

Vissa fenoler påminner om medicin och plåster. Det är inte ovanligt att det blir mycket fenoler i veteöl. Jag har haft problem med det med BC 3068, lösningen verkar vara att jäsa vid låg temperatur, ner mot 16-17°.

Kommersiella bayerska veteöl kan vara rätt olika i karaktären, en del är mer lätta, fruktiga och friska speciellt om man har glädjen att pröva dem nära bryggeriet. Andra kan vara betydligt mer fenoliska, t.ex. Paulaner har jag för mig.

266

(4 svar, postad i Utrustning)

Jag hade problem att dra på en T-koppling på insidan av min Weld-B-Gone, den ville inte riktigt bottna på grund av den koniska gängan. Slutade med att jag drog om gängan till cylindrisk och då gick det bra. Du kan säkert få hjälp av nån trevlig rörmokare mot en liten ölmuta om du inte har tillgång till gängverktyg.

OK, det stämmer säkert, det är ju meningen att det ska sitta som berget.

-24° nu, kontrar med eisbock. smile

Precis, det är ordnat i tillverkningen. Och de löser upp sig utan problem i mäsken efter ett tag. Jag har ofta använt just veteflingorna från Saltå, men nu går de inte att hitta här i Östersund längre, det verkar som om dinkel tagit över.

269

(5 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Maltextrakt värmebehandlas väl lämpligast i en gryta tillsammans med humle och förädlas vidare i vanlig ordning?

270

(2 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Har klarat mig bra hittills men det är som tyskarna säger:

I vinet visdom.
I ölet styrka.
I vattnet bakterier.

Det värsta är att nu har de fått för sig att de ska klorera vattnet i Östersund hårdare. Trots att de samtidigt konstaterar att det inte hjälper mot kryptosporiumparasiten. Parasiten kan jag hantera men klorofenoler vill jag inte ha i mitt öl. Jag har haft en del problem med fenoler i ölen tidigare och nu börjar jag misstänka att det kanske tidvis har varit mer klor i vattnet än vad kommunen anger i vattenrapporten på hemsidan.

Hur ska jag göra för att få bort kloret? Koka allt vatten till ölbryggningen och låta stå över natten? Jag tror att de använder hypoklorit, inte kloraminer.

Det är i alla fall trevligt att ha en fatölsanläggning, ikväll har jag kokat 9 liter vatten, kylt i värmeväxlaren, tappat på fat och ställt i kylen.

Mycket snygga och upplysande bilder!

Jag brukar alltid spola igenom och torka med kranen halvöppen. Det hjälper väl lite i alla fall. En av mina kranar är en rostfri modell från Blichmann som går att montera isär. Det gör jag inte varje bryggning utan då och då. Det är också rätt upplysande, även om jag har spolat igenom ordentligt så finns det alltid vörtrester kvar. Tyvärr är kranen rätt dyr, 349 kr här på Humlegården (artnr 8412).

Förresten, om man lyckas skruva isär en vanlig kulkoppling, går det att skruva ihop den igen och få det tätt?

272

(2 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

För att få en medeltemperatur på 0° bör det vara -5° 4/5 av tiden och 20° 1/5 av tiden. T.ex. ungefär 5 timmar om dygnet i 20° och resten i -5°. Men det blir ett väldigt pendlande i temperatur för ölen så frågan är om det är särskilt bra. Förutom att det är krångligt att flytta på den hela tiden.

Kan du inte ställa ölen i en isolerad låda på balkongen med nån svag värmekälla? En s.k. frostvakt kostar inte många kronor och har en termostat som kan ställas på några få plusgrader.

Men det är också viktigt att vara säker på att ölet verkligen är färdigjäst. Om du primärjäser ale i en vecka och sedan kallagrar så är jag rätt säker på att det kommer att förekomma en liten jäsning även under lagringen som kan skapa kolsyra. Med lager eller riktigt starka öl går det ännu långsammare. Så det knepiga är att försöka uppskatta hur mycket extra jäsning det kommer att ske under lagringen. Det finns nog inget annat sätt att få bra grepp om det än erfarenhet tyvärr.

Sedan är det faktiskt helt rätt att koldioxid kommer att gå tillbaka in i ölen tills det blir jämvikt. Det är bara det att det kommer att ta lång tid innan jämvikten uppnås. Det är precis som när man kolsyrar på fat, fast då gör det högre trycket att jämvikten förskjuts så att ölet blir mer kolsyrat än utan övertryck.

274

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Som du säkert märkt så sjunker det ihop ytterligare under 1-2 dagar. Jag tror det är det som avses i MrMalty-kalkylatorn.

275

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är egentligen rätt enkelt. Många av de speciella smaker som jästen ger kommer från ämnen som jästen bildar vid reproduktionen, t.ex. estrar. Man vill alltså ha en viss reproduktion i vörten innan själva jäsningen börjar. Om man tillsätter alldeles för mycket jäst så behöver den inte fortplanta sig utan sätter igång att jäsa direkt. Det kan då bli en tunn och smaklös öl.

Det är nog inte så vanligt att man tillsätter för mycket jäst från nya paket, men det kan lätt bli 5-10 gånger för mycket om man återanvänder all jäst från en tidigare bryggning utan att tänka på hur mycket det blir. Jag har gjort det med en ordinary bitter, risken är ju större med en svagare öl.